Alternativ för Sverige (AfS) - samlingstråd

Just så är det. Hatet mot Karlsson felaktigt och urskillningen nödvändig, men den måste delvis vara annorlunda än hans.

Närmandet till M, med Oscar Sjöstedt på den ekonomiska politikens område, vacklandet i NATO-frågan och andra USA-relaterade frågor, Pride o.s.v., oklarheten om innebörden och tillämpningen av begreppet öppen svenskhet.

Röstmaximeringsperspektivet kan naturligtvis inte vara det enda. Den liberalpopulistiska anpassningen är slapp och billig, ett bevis för en ideologisk och kulturell torftighet och osjälvständighet, och den riskerar att göra partiet meningslöst. Vad som gäller är förstås att driva den socialkonservativa linjen på ett intelligent, nyskapande och beslutsamt sätt, vilket i sin tur bara blir möjligt genom ideologisk utveckling och fördjupning av det slag jag försökt föreslå. Här fanns en öppen aveny för AfS, som de omedelbart valde bort till förmån för den hopplösa radikalnationalistiska sunkbunkerns återvändsgränd.

Javisst, det är ett motsatt uttryck för samma intellektuella torftighet som SD:s liberalpopulistiska anpassning. Och det är nu vad AfS står för.

Ja, NA verkar alldeles för begränsade till för att inte säga insnöade på dessa puerila amerikanska poddar. Arktos är däremot inte det. Diskussionen om begreppet "djuphöger" - som lanserades, eller försvarades (det har använts förut), av John Bruce Leonard i Arktos Journal - i Vita Pillret härom veckan pekade i rätt riktning. Tyvärr återföll de omedelbart därefter till "unite the right"-nonsens, avståndstagande från avståndstagande, betonande av vikten av stöd till NMR - med AfS' Adam Berg i studion. Det är högst oklart i vilken utsträckning Dulny är mottaglig för Arktos - när det är som bäst - större och djupare perspektiv. Än så länge sitter NA fast i den turboamerikaniserade, pling-plongande, kulturirrelevanta troglodytnationalismen, och AfS hänger på. Att de skulle kunna ta till sig perspektiv som går utöver även Arktos', på det sätt Motpol ibland gör, är som det ser ut idag definitivt att hoppas för mycket.

Jag tror Afs anser ett riksdagsval ligger för nära i tiden. Sympatierna har inte ökat tillräckligt för att det ska vara meningsfullt att lägga massa krut på det. EU valet är mer enligt plan så att säga.

Ingrid Carlqvist har sagt att hon inte tänker rösta på Afs om det blir ett extraval eftersom partiet är både chanslöst och okänt. SD är numera partiet för henne.

Ta lagen i egna händer då. Skapa interimstyrelser?

AFS är inte radikalnationalistiska. Tycker inte att de fokuserar på nationalismen alls. Att afs ses som mer radikala nu är inte så konstigt då samhällssituationen är värre än någonsin. Då växer motståndet för detta.

I princip alla nationalistiska och populistiska partier har krävt avståndstagande.

Nyligen gick Jobbik i Ungern ut med att de avstånd från antisemitism - en anklagelse som förföljt dem och som verkar ha tyngt dem.

Huruvida man blir angripen av vänstern är inte det viktiga, utan vad som skrämmer bort potentiella väljare.
Potentiella väljare för ett parti som inte tar avstånd från antisemitism är t.ex. liten.

Problemet som jag ser det är att det här antisemitism-paradigmet leder till en självcensur som riskerar att göra mer skada än nytta. Det finns ingen absolut definition av antisemitism utan det landar ofta i maktunderstödda tolkningar av folks uttalanden. Så man får som koncentriska cirklar med mer eller mindre befläckat innehåll, där de yttersta cirklarna kan innefatta väldigt försiktig kritik. Samma mekanism som med rasism. Det var därför rasistbegreppet urholkades. Man kan bara skrika vargen kommer så många gånger. Så här är det i vårt postmoderna samhälle. Oklara definitioner, flytande gränser som nyttjas av dem med makt och inflytande. Jag tycker inte om det ett jä**a dugg. Ett ärligt och öppet diskussionsklimat trumfar det vi har idag med hästlängder. Och jag tror enda sättet att nå dit går via en vägran att spela efter spelreglerna.

Men hade AfS någon som helst anledning att tro, att de skulle kunna framkalla ett stort antal rubriker under ett kortare tidsspann? Det är ju oerhört väsentligt VAR rubrikerna sedan återfinns. Fria Tider var väl i princip den enda tidning, som gav AfS ett stort antal rubriker under kort tid.

Det viktiga är väl att man existerar och samtalar utåt, så som sker nu. Bara för att man kommer in i riksdagen...vad spelar det för roll för det svenska folket? Har ju visat sig att det inte spelar något som helst roll.

När jag talar om det svenska folket talar jag om oss etniska svenskar (och jag går med på att inkludera de adopterade även m de etniskt inte är svenskar).

Bra saker du tar upp. Jag gillar tex Kasselstrand. Jeff Ahl är okej också och själv accepterar jag högt i tak och ingen pk-ängslighet någonstans därför att den har bara varit till fördärv.

Jo, ett riksdagsinträde spelar mycket stor roll. Dels för partiets anhängare och aktiva, men i synnerhet därför att AfS har - vilket SD i stort sett saknar - kompetenta politiker. Kommer AfS in i riksdagen, kommer de att märkas på ett helt annat sätt.

Nej. SD har exempelvis haft Kent Ekeroth. Det var inget fel alls på honom, tvärtom. Spelade ingen roll, Sverige är åt helvete i alla fall.

Tillåter man vad som helst kan man lika bra tillåta kommunister...

Det är bara hypotetiskt att det inte går.

Tror man att man inte kan sätta gränser är man dömd att dra till sig folk som ens väljare inte står ut med.
Självklart måste man ha gränser någonstans.