Likt mnga av er har jag sjlv en gng suktat efter att f arbeta p UD.
Jag var inte p ngot stt tjejen som trodde att hon en gng skulle lsa konfliker, rdda vrlden frn svlt, stoppa stora krig, eller fr den delen vara den duktiga flicka som skulle uppfylla min familjs outtalade drm att jag en gng skulle bli ambassadr. Jag skte mig till UD fr att jag antog att jag skulle hamna i en milj bland sympatiska och intellektuella mnniskor och f arbeta mot ett gemensamt ml om att gra vrlden aningen bttre.
S hr i efterhand kan jag bara konstatera jag har ftt en helt annan bild av UD n jag hade innan. Det kanske passar ett ftal men fr den stora massan tjnstemn r arbetsfrhllandena och villkoren rent ut sagt miserabla. Alla som frgar mig att frska ta sig in p DIP:en uppmanar drfr att ta sig en rejl funderare.
Det konstiga r att UD fortfarande anses vara en av de mest attraktiva arbetsplatserna fr nyutexade studenter, fastn det inte allt fr sllan lcker ut skit om UD till pressen. P ngot mrkligt stt har UD nd lyckats behlla sin glans frn fornstora dagar d utlandstjnstgring var f frunnat, nr det bara fanns frsta klass p flyget och nr alla (manliga) diplomater hade assistenter till grovjobb som skulle utrttas mellan minglen under kristallkronorna.
Jag brukar mest lsa FB utan att skriva men tnkte reda ut villkoren, en gng fr alla.
Observera drfr att inlgget r lngt!
Under min tid p UD har jag dessutom haft turen att lra knna nyckelpersoner p UD:s personalenhet (bemanningsenheten dr de hller koll p det mesta om tjnstemnnen) - och som har berttat en hel del.
Nr det gller sjlva DIP-provet innnefattar det flera steg. Jag tnker inte g in p just den delen d det redan har skrivits en del om antagningsprocessen. Dessutom r det s att den kan skilja sig lite frn r till r. Antalet som har antagits till de olika kullarna varierar, liksom sjlva komponenterna i proven, och kraven.
D r det nog mer intressant att veta vilka frutsttningar man stlls infr nr man tar sig igenom hela processen. Frhllandena ger samtidigt info om hur man verkligen lngsiktigt kan frbttra sina chanser att komma in p DIP:en.
DIP:en r ppen fr alla, men tittar man p vilka som har antagits s ser man att majoriteten redan jobbar p UD/ambassad/FN etc, har jobbat p UD/ambassad, eller har ngon utomordentligt bra kontakt som kar ens chanser. Visst, det gr att hvda att om du redan jobbar p UD s kan du mer om ex. FN-systemet, SIDA etc. - och drfr har bttre chans att gra bra ifrn sig p det skriftliga provet. Mer sant r tyvrr att DIP:en snarare anvnds som en "ventil" fr alla yngre frmgor som har jobbat p UD en lngre tid under nnu smre villkor n du som DIP:are.
Fr att frst detta mste man veta hur UD-maskineriet r uppbyggt. Enkelt sett kan man sga att UD har generalister och specialister. Specialisterna anstlls i regel fr en typ av tjnst och frvntas inte rotera (dvs byta porflj var tredje/fjrde r) Det r ganska vanligt att de kommer frn andra departement eller frn ngon myndighet. Dessa frhandlar sin ln och kan direkt g in i en mer "senior" tjnst (med frhllandevis bra ln och bttre titel). Problemet fr dessa r att det i princip r omjligt att just rotera. Med andra ord, om du ser en hgrande UD-tjnst och tror att det kan vara en sprngbrda till en utlandstjnstgring s kan du i regel glmma detta (mnga specialister tror att det gr, men efter ngot r inser att det inte r lnt att jobba vidare).
Basen fr generalisterna r just DIParna. Som generalist frvntas du rotera. Nackelen r istllet ingngslnen.
Frenklat finns det sedan en tredje kategori knegare. Dessa r alla de som arbetar med tidsbegrnsade avtal och med smst villkor. I mnga fall handlar det om fre detta praktikanter som gratis har jobbat hcken av sig. Nr de efter sin praktik ska lmna fr de pltsligt reda p att de kan f g in och vicka fr ngon - eller jobba ett par mnader till fr en liten peng. Nr denna tid har lpt ut s kan UD-P hra av sig och erbjuda en pltslig frlngning med ytterligare ett par mnader (ibland samma dag som det r tnkt att de ska sluta). S kan det hlla p i ratal. Nyligen verkade ngra p UD har skvallrat fr Expressen om dettta:
https://www.expressen.se/nyheter/lar...villkor-pa-ud/
UD inte skulle klara sig utan alla dessa pratikanter och vickar. UD-P sger hela tiden att ngot ska gras, men inget har hnt och enligt min vn p UD-P kommer heller inget att hnda.
Den stora mjligheten fr den med tidsbehrdade anstllningsvillor blir drfr att ska DIP:en - och p s stt f fast anstllning. Har du jobbat ett par r p UD s r det drfr ganska s naturligt att du kan hitta ngon i huset som har goda kontakter med UD-P och drfr kan ge goda vitsord s att du i alla fall blir kallad till det skriftliga provet.
En annan vg r natuligtvis de extremt goda vitsorden. Den utpekade upphovsmannen till den bermda listan (
https://www.dn.se/nyheter/politik/ud...-inget-upprop/) hade en redan gedigen S-mrkt partibok (bara att gissa vilka som hjlpte till att fsa in honon) innan han brjade DIPen 2007. I samma klass gick frresten en viss H.K.H. Victoria som inte ens behvde bemda sig att gra ngot prov.
En anan sdan anektot bygger dokumentren Blst p karrirern p. Det psts att den som tog en av de trvrda platserna fr den kvalificerade personen som beklagar sig i dokumentren var dottern till en f.d. kvinnlig ambassadr. Ambassadren var en riktg arbigga som alla, inkl. dvarande bemanninshef. var lite rdda fr. Att dottern ansgs vara lite smkorkad, lat och hade ett talfel hade man drfr verseende med....
Som "hejsvensk" skriver tidigare i trden r lnen urursel (man ska veta att det finns mnga som har nnu smre lner). Lnerna har lnge varit katastrofala, vilket bl.a. denna artikel vittnar om:
https://www.aftonbladet.se/nyheter/a...ljer-min-kropp. Kittlande tanke d en av de mer seniora kvinnliga kollegorna i jag sjlv sttte p under min tid p UD mycket vl kunde har varit ett fre detta fnask...
Efter att din ingngsln har satts s r det nstan omjligt fr den stora masssan tjnstemn att f ngra strre lnepslag. Pslagen sker nmligen vid den s kallade "RALSen" med ett snitt som brukar ligga p 2-3 procent. Om du som tjnsteman inte r njd finns egentligen inget att gra d systement r riggat s att UD:s fackfrund inte har ngot att sga till om. Enda mjgligheten till hjd ln r drr befordran (frn departementssekreterare till kanslird). Detta ger ett plag p ett par tusenlappar. Vet att pslag ocks ges om du blir gruppchef (fast d r du ju redan kanslird).
Den andra faktiska kningen av dina intkter r i samband med utlandstjnstgringen d man fr olika tillgg. Dessutom r boendet betalt (ja, UD-tjnstemn som har egna lgenheter brukar drr hyra ut dessa nr de r utomlands). Har du fru/man fr kan du ocks f ett s kallat "medfljartillgg". S lnge man r i hemmaorganisationen fr man allts inget av detta....
Nr man sedan har varit kanslird ett par r (undantaget vr S-mrkte vn som nmns ovan han fick hoppa detta steg) s kommer nsta nlsga det upp till departementsrd/ambassadr. Lyckas man inte ta sig upp till den nivn kan man f det svrt med pensionen. Det som gjorde kanske strst intryck p mig var en drygt 70-rig man som jobbade som landhandlggare. Kommer aldrig att glmma hur han gjorde sig till fr oss unga tjejer. Jag tyckte att han var lite sliskig men nd ganska s oskyldig. Tyckte drfr mest synd om honom. Fick hra av min kontakt p UD-P att han tydligen gjorde en svng p P innan han skulle pensioneras. Han hade d berttat fr alla hur mycket han lngtade efter att f g i pension. Att han sedan kom tillbaka till en handlggartjnst var drfr lite mrkligt. Denne man hade tydligen gjort ett antal grava misstag under delar av sin karrir som frfljde honom. Vid den senaste utreserundan blev han hemsickad av ambassadren i samband med sin postering (ska mycket till att ambassadren skickar hem ngon). Sgnen sger att han rkade tillfredstlla sig sjlv nr en lokalanstlld sg detta. Stmningen blev drfr lite tryckt och saker och ting eskalerade tills att ambassadren skickade hem denne bedagade man. Att vederbrande berttade fr alla att han kte hem fr att hans tonrige son inte trivdes i Paris visste alla p UD var en lgn (UD-P ser allt brukar man sga)...