Stor polisinsats i Bjärred utanför Lund - 2018-01-09 (fyra döda)

Var det inte i mellandagarna en dotter sågs? Och skolan lär väl ha varit där, registrerat avmagring.
Jag tror nog det rullade på relativt som vanligt men jag är onekligen intresserad av vad som får folk att hamna i en sjuk dödspakt. Vad läser man? Vem lyssnar man på och framför allt varför. Vad får dem att välta in i detta kolsvarta? Varför har de fått för sig att de inte ska kunna leva och anpassa sig till ett annat liv som om det vore två respiratorer på väg in i flickornas rum.
Det verkar ju gå från liv,liv, liv till död, död, död.

Edit. Ja, depressionsbegreppet används slarvigt. Spännvidden från nedstämd till äkta tung sjukdom med nästintill total passivitet är bred, att knappt orka sköta räkningar och hämta post. Så deprimerade är de inte om de kan jobba.

Jo som sagt samma datum som i Bjärred kring trettondagen ( fast 19 år tidigare) och samma datum som fallet i Danmark där familjen på dagen ett år före Henkows återfanns döda 9/1, fadern mördade sina fyra barn och sin hustru innan han tog sitt liv.

1989-01-07/08
2017-01-09
2018-01-09

Totalt 16 personer döda ur tre familjer, varav 10 barn.

Kan det vara att jullovet tar slut då, och att man känner att man bara inte orkar köra igång med vardagen och alla dess krav ännu en gång? Eller att man i förväg planerat att ta livet av sig, men känner att man kan ta de här lediga och lite festliga helgdagarna först, och ha det lite bra innan man dör..?

(Ja, jag vet att jag sa att jag inte skulle skriva här i tråden mer... anden är villig men köttet svagt! )

Att barnen var i allt sämre skick skulle de i och för sig lätt ha kunnat ursäkta med sjukdomen i sig.

Dock. Det är bara spekulation som så mycket annat.

Nej varför var de så enormt oflexibla? Det verkar som om de var helt fokuserade på bot och sedan plötsligt har det gått upp för dem att bot inte är troligt och då... Ger de upp?

En dyster syn på vad ME innebär är inte svårt att gissa var de plockat upp.

Borderline-personer brukar, som du säger, märkas och ofta ställa till med bråk, utbrott och ombytlighet. Jag tror snarare på att någon av dom kanske hade drag från autismspektrat och eventuellt någon ångestproblematik.

Intressant att någon tidigare nämnde att de kanske inte var deprimerade. Så var kanske fallet.

Ja, det är en äcklig rigiditet jag inte begriper och därav undrar vart det kommer ifrån. Jag har inte kollat så mycket kring ME som sådant, mer än läst det mest extrema. Jag orkar ärligt knappt läsa sånt.
Kollade runt lite på självmord och skevt synsätt häromdan men jag fick ge mig och äta pepparkakor. tyckte det gick ganska snabbt att dras ner fast jag är frisk. Speciellt på sidor där de var flera som hade samma svarta grundsyn och ärligt talat: nonchalans till livet.
Pratade som om det vore nåt trivialt om exit bags och annat vidrigt, som när man mekar med en cykel.
Spärren kändes liksom borta och jag sögs in i snacket, det var obehagligt. Sekteriskt.
Därför har jag funderat kring om de varit med i nån sluten grupp där man är helt borta med vinden och påverkats rejält, samt nåt snack om ME?

Jag undrar också vilken omsorg flickorna fick under sjukdomsåren. Helt fruktansvärt att tänka på är om flickorna var ensamma hemma mycket. Även om de fick besök av lärare och även om föräldrarna arbetade hemma borde det ha varit många ensamma timmar. Att inte vara hemma utan jobba heltid när ens 11-åringar (olika år då) blir så sjuka att de måste sluta gå till skolan är konstigt. Det förstår jag inte överhuvudtaget. Flickorna var kanske väldigt övergivna.

Att vara trött gör att man har lätt att bli ledsen och känna sig ensam. Sen, eftersom de var skötsamma och smarta flickor, ansträngde de sig säkert mycket för att hålla uppe skenet inför lärarna. Det gör dom flesta reflexmässigt, att man rycker upp sig i sociala sammanhang.

Undertryckta känslor leder till kaos. Precis så! Så bra skrivet av dig kindness.

I dina två senaste poster så framstår det ju otroligt att två personer oberoende av varandra skulle drabbas av depression och svartsyn. Så tolkar jag det. Så vem av dem två börjar att initiera en sådan idé? Vem av dem två får ombord den andre? Varför låter den andra sig övertygas? Vilka mekanismer spelar in här? Vad tror du?

Alla människor är inte känslomänniska. Man ska inte förledas att tro att alla som inte visar känslor och känner starkt kokar inombords. Känner flertalet människor som går genom livet ganska oberörda.

Kanske O inte orkade ta sig an den viktiga konferensen den 9 januari, vilket påverkade val att tidpunkt för dåden...
Det var i alla fall föräldrarna som ville dö. Eftersom föräldrarna ville dö fick även barnen lov att dö.

Hade föräldrarna velat leva vidare, så hade också barnen fått leva.

Det framgår inte specifikt av avskedsbrevet (såvitt vi vet) att det var barmhärtighetsmord, eller att man i första hand ville skona barnen från deras hårda öde. "Ingen av oss kan leva något liv i egentlig mening."

Det verkar som om föräldrarna sörjde förlusten av sina egna aktiva liv (före barnens sjukdomar) lika mycket som de tyckte synd om barnen?

Håller med dig. Varför så oflexibla och varför se döden som enda alternativ till "helt och hållet frisk?"

Åter igen: det kan ha funnits fler orsaker, fler motiv. Dessa får vi aldrig veta. Att framhålla barnens sjukdomar som motiv kanske var avsett att verka "ädelt", att skapa förståelse hos omgivningen och därmed underlätta för de efterlevande anhöriga. I själva verket blev det nästan tvärtom - kanske skulle vi till och med ha större förståelse för andra omständigheter som spelat in, i fall vi fick kännedom om dessa?

Bara ett tankeexperiment: "Vi provade en alternativ behandling för barnen, som visade sig försämra deras hälsa och ge dem bestående skador - och detta uthärdar vi inte att leva med, skulden är för svår." I så fall skulle man ju faktiskt tycka synd om föräldrarna och nästan förstå dem...Ja, inte att de dödade förstås, men att de inte stod ut med att allt blivit som det blev...

Men detta var, som sagt var, bara ett tankeexperiment. Vi kan bara förhålla oss till det som framkom vid presskonferensen...