Stor polisinsats i Bjärred utanför Lund - 2018-01-09 (fyra döda)

Man kan orka spela piano även om man har ME. Sedan vet ingen om flickan behövde sova 5 timmar efteråt p.g.a. trötthet för den lilla ansträngningen.

Jag ser inget konstigt i att Moa fick sitt läkarintyg snabbare än Agnes eftersom enligt ny forskning idag finns det genetisk predisposition i sjukdomen. Därav att "blixten slår ner fler gånger i samma familj".

Nej, rektorn sa ”någon form av kronisk trötthet”, en diffus formulering, möjligen för att inte gå ut med alltför personlig information.

Det finns andra former av kronisk trötthet än ME/CFS. Att ett barn skulle få ME/CFS skulle vara extremt ovanligt, det är ingen pediatrisk diagnos. Att två barn i samma familj skulle få det vore en medicinsk sensation värdig en förstasida i The Lancet eller BMJ.

Man bör lyfta blicken från sin ME/CFS-agenda och tänka sig annan förklaring.

Ingen normalt funtad förälder begär hemundervisning en månad efter barnet i sjuknat.

Nej, rektorn sa ”någon form av kronisk trötthet”, en diffus formulering, möjligen för att inte gå ut med alltför personlig information.

Det finns andra former av kronisk trötthet än ME/CFS. Att ett barn skulle få ME/CFS skulle vara extremt ovanligt, det är ingen pediatrisk diagnos. Att två barn i samma familj skulle få det vore en medicinsk sensation värdig en förstasida i The Lancet eller BMJ.

Man bör lyfta blicken från sin ME/CFS-agenda och tänka sig annan förklaring.

Media publicerar i allmänhet ogärna ingående reportage om alla helvetes kval som många kroniskt sjuka och deras anhöriga befinner sig i. Framför allt inte om det är sjukdomar där den sjuke berättar om sina suicidplaner pga ”helvetessjukdomen”. Det är hopplöshets framställningar som verkligen ingen med samma diagnos är betjänt av - allra minst föräldrar till möjligen ME-sjuka barn som i Bjärred.

Att ensidigt rapportera om de värst ME-sjuka när så många som över hälften faktiskt blir bättre eller helt friska (60% =50+10%) är tendentiös vinkling. Självklart ska sjuka få komma till tals - men inte ensidigt de som mår sämst och till och med planerar att suicidera. Dessa är helt klart tack och lov en mycket liten minoritet, men den stora gruppen som blir bättre eller var tionde som helt tillfrisknat hör vi knappt talas om.

Föreställ dig att samma typer av reportage skulle komma om MS eller om diabetes hos barn.
En hel läkarkår och sjukvård kämpar med att ingjuta hopp hos dessa sjuka. Försöka förhindra tappat framtidshopp pga sjukdomssituationen såsom det omnämns i föräldrarnas avskedsbrev.

Och så publiceras det samtidigt en radda ensidiga ”helvetesreportage” om några av de värst ME-sjuka - där det dessutom framkommer, men föst en bit inne i texten, att en del av dessa, som kvinnan som suiderade i Schweiz, i verkligenheten led av mycket svåra allvarliga, prognostiskt dåliga andra sjukdomar.

Det är fullkomligt oetiskt att journalisterna lånar sig till detta. Och inte alls osannolikt att deras skriverier bidragit till tragedin med morden i Bjärred. Vi är många inom sjukvården som tror att dessa artiklar kan ha fått de redan vulnerabla föräldrana i Bjärred över på ”fel sida”.

Alla vi som pratar med sjuka och anhöriga om sjukdomar, ångest och tankar kring livet och framtiden vet att medias framställning av en sjukdom inte lämnad dem som drabbats oberörda. En av sjukvårdens värsta ”fiende” för att ingjuta hopp och framtidsförtröstan är tendentiösa ”helvetesreportage” i media. Föräldrarna i Bjärred kom till slutsatsen att det inte var värt att kämpa vidare - jag tror att de sannolikt läste flera ”helvetesreportage” och påverkades mycket.

Väldigt intressant att du också beskriver det så.
Hur stor är sannolikheten att man i stället för att skriva olika alternativ i ett testamente - ”om den eller den överlever den andre osv” helt enkelt skriver ett par tre fyra olika testamenten som man avser att lägga tillsammans för eftervärlden? Så att när testamentetkuvertet öppnas gäller det testamente som beskriver gällande förhållanden, som vem som överlevt vem?

Det är ju lite konstigt också att man skriver ett gemensamt testamente utan uppgifter vad som ska ske om bara den ene dör.
Kan det alltså ha funnits flera testamentsalternativ för olika scenarier helt enkelt??

Det skulke ju kunna leda till att en ensam mördar har tillgång till ett bevittnat testamentexemplar där döttrarna inte omnämns och bägge föräldrarna förutsetts döda samtidigt.
Kanske långsökt och konspiratoriskt, ja. Men helt omöjligt?

Det är tidningarna och journalisterna som väljer vad de skriver om och vill publicera. Det FINNS reportage med sjuka med lindrigare symptom i lokala medier. Detta är inget som kvällstidningarna tycker är intressant. Har själv aldrig läst, trots att jag nog läst det mesta kring ME de senaste åren, någon som uttryckt suicidala tankar i ett reportage. Och det är ju också 25% som har den värsta formen av sjukdomen och som i princip är sängbundna 24/7.
Det vore ju otroligt viktigt om tidningarna skrev om all hoppfull forskning som bedrivs världen över. I dagsläget verkar ett genombrott för en biomarkör nära. Tror dock inte de ger många extranummer.
Som jag sagt tidigare har de skriverier som publicerats gjort att allt fler möter vårdpersonal som känner till sjukdomen. Detta är värdefullt och inger HOPP.

Detta framgår ur media

”I offentliga handlingar från kommunen framskymtar föräldrarnas omtanke att barnens skolgång ska fungera så bra som möjligt, trots flickornas medicinska tillstånd.

I protokollen beskrivs att båda flickorna led av någon form av kronisk trötthet som gjorde det svårt för dem att orka med en ordinarie skolgång.” (mitt fetade)

https://www.expressen.se/kvallsposten/familjens-moten-med-skolan-ska-analyseras/

”Någon form av kronisk trötthet” är precis som du säger, inte detsamma som en ME-diagnos. Det finns många tråduppgifter och ”indicier” att töserna kan haft ME-diagnoser. Det har vi diskuterat i månader här.

Men det som verkligen är annorlunda nu, är att en postare har (men inte vill/orkar delge?) länkar till publicerade uppgifter om officiellt bekräftade, fastslagna ME-diagnoser på töserna.
Enligt uppgift är källan rektorn. Det fanns två inblandade rektorer, en för varje tös eftersom de gick på olika skolor. Vilken rektor är det som uttalat sig och slagit fast ME-sjukdom?

Jag har verkligen letat och nagelfarit varenda artikel jag hittat, men kommer inte längre.
Någon annan som kan bekräfta ”Remarks” uppgifter att ME officiellt bekräftats?

Ja inte har rektorn i någon intervjuv jag sett eller läst uttalat sig om att Agnes och Moa skulle haft diagnosen ME. Du får nog helt enkelt länka.

Det är ditt problem. Rektorn nämner inte diagnos.

Men det som verkligen är annorlunda nu, är att en postare har (men inte vill/orkar delge?) länkar till publicerade uppgifter om officiellt bekräftade, fastslagna ME-diagnoser på töserna.
Enligt uppgift är källan rektorn. Det fanns två inblandade rektorer, en för varje tös eftersom de gick på olika skolor. Vilken rektor är det som uttalat sig och slagit fast ME-sjukdom?

Jag har verkligen letat och nagelfarit varenda artikel jag hittat, men kommer inte längre.
Någon annan som kan bekräfta ”Remarks” uppgifter att ME officiellt bekräftats?

Aftonbladets artikel 30 januari, ”knackade på dörren”, kan vara det som Remarks syftar på?

”Tisdag den 9 januari, första skoldagen efter jullovet, kom den lärare som skulle ha lektion med flickorna till huset och knackade på. Ingen öppnande, vilket var en smula förvånande men inte alarmerande.
– Vi har haft så regelbunden kontakt så jag kände ingen oro. Lärarna var där hemma och hade undervisning så jag fick feedback från dem, sa rektor Margareta Strand Karlsson i en TIDIGARE intervju med Aftonbladet.
Hon har också berättat att skolan försökt stötta familjen som ”befann sig i djup kris och plågades av sina omständigheter”.
– Det är ju väldigt ovanligt att en familj har två barn med DEN HÄR DIAGNOSEN som vi också har läkarintyg på, sa hon i en ANNAN intervju med Aftonbladet.”

Hittar inte “tidigare” eller ”annan” intervju som de hänvisar till men tycker tydligt att artikeln avsiktligt menat ME/CFS eftersom samma artikeln skriver om den sjukdomen och mammans engagemang med Gottfrids-kliniken. Opassande att en rektor uttalar sig om diagnoser för sina elever så den här intervjun gjorde hon med släktens goda minne. Kanske till och med på uppdrag av dem ringde media.

Aftonbladets artikel 30 januari, ”knackade på dörren”, kan vara det som Remarks syftar på?

”Tisdag den 9 januari, första skoldagen efter jullovet, kom den lärare som skulle ha lektion med flickorna till huset och knackade på. Ingen öppnande, vilket var en smula förvånande men inte alarmerande.
– Vi har haft så regelbunden kontakt så jag kände ingen oro. Lärarna var där hemma och hade undervisning så jag fick feedback från dem, sa rektor Margareta Strand Karlsson i en TIDIGARE intervju med Aftonbladet.
Hon har också berättat att skolan försökt stötta familjen som ”befann sig i djup kris och plågades av sina omständigheter”.
– Det är ju väldigt ovanligt att en familj har två barn med DEN HÄR DIAGNOSEN som vi också har läkarintyg på, sa hon i en ANNAN intervju med Aftonbladet.”

Hittar inte “tidigare” eller ”annan” intervju som de hänvisar till men tycker tydligt att artikeln avsiktligt menat ME/CFS eftersom samma artikeln skriver om den sjukdomen och mammans engagemang med Gottfrids-kliniken. Opassande att en rektor uttalar sig om diagnoser för sina elever så den här intervjun gjorde hon med släktens goda minne. Kanske till och med på uppdrag av dem ringde media.

Det sista verkar vara ett tema för en deckarhistoria? Jag vet faktiskt inte. Det krävs väl ett ganska stort mått av förslagenhet och planering.

Jag har inte heller någon aning om hur vanligt det kan vara att man skriver olika testamenten för olika situationer i livet vid ett och samma tillfälle. Det vanligaste är nog att man skriver ett nytt testamente när livet tar en ny vändning och det gamla inte längre stämmer med hur saker och ting har utvecklats sedan det förra skrevs. Men om det finns flera testamenten som utgår från olika förutsättningar blir det nog en tolkningsfråga (ev. domstolsärende) vilket som ska gälla.

Själv har jag skrivit flera testamenten hittills under mitt liv, både enskilt och tillsammans med min sambo. I det nuvarande testamentet står t.ex. hur vissa av våra tillgångar ska fördelas när en av oss avlider och vad som ska ske när vi båda är borta och hur några av våra tillgångar ska hanteras. Det är nog rätt vanligt ett testamente mellan två makar/samboende/partners ser ut på ungefär detta sätt.

Jag tänkte inte alls på om det testamente som jag bevittnade och som jag berättade om i ett tidigare inlägg var ett enda testamente eller flera olika. Det var först när du ställde frågan som jag kom att tänka på att det mycket väl skulle kunna ha varit flera stycken olika. Någon som inte helt har bestämt sig hur han eller hon vill fördela sina tillgångar kan ju t.ex. välja att skriva ett par olika varianter för att kunna bestämma sig först senare vilket som ska gälla. Men då är det ju väldigt viktigt att förstöra den/de varianter som inte ska gälla. Annars kan det bli stor förvirring.