Citat:
Ursprungligen postat av
Picasso2
Det spelar ingen roll om de ville dö. De är inte myndiga. Dessutom är det föräldrarna plikt att ta dem ur en dödsönskan genom att skaffa hjälp. Genom att kämpa för sina barns väl och ve. När vi blir föräldrar så går vi (de flesta i alla fall) in i en roll där vi skall hjälpa barnen genom barn- och ungdomen för att de som vuxna skall klara sig själv. Händer det tråkigheter på vägen, så får vi försöka bära dom genom det. Man tar för fan inte livet av ungen för att framtiden inte blev som man tänkt sig!
Sant. Sannolikt drabbades båda barnen av livsleda till följd av deras sjukdomar och det är inte alls omöjligt, utan snarare sannolikt att nån av dem eller båda upplevde en dödslängtan stundtals. Då finns det en skyldighet att som förälder ge allt. Det kunde inte dessa föräldrar pga av sina tillkortakommanden. De brast å det grövsta i sitt föräldraansvar. Inte heller samhällets lagstadgade skydd mot barn lyckades rädda barnen som följd av
sina tillkortakommanden. Inte skolan, inte socialtjänsten och inte sjukvården. De brast å det grövsta i sitt myndighetsansvar för barn. De enda som är att betrakta som helt oskyldiga i denna tragedi är Agnes och Moa, resten måste orka att ta på sig sin del av ansvaret, inte bara skjuta den ifrån sig. Föräldrarna betalade med sina liv, kommunen betalade med nya kostsamma rutiner för hemmasittare.
Sjukvårdens bot återstår.