Citat:
Problemet är att bankerna kommer få stigande kreditförluster om konjukturen viker. Vidare kommer en fallande börs antagligen sänka intäkterna från aktier/fonder/sparande generellt. Att man då samtidigt sänker sina bolånemarginaler tror jag knappast. De lär hållas upp så mycket det bara går.
Jag spekulerar i att det inte är den månatliga räntekostnaden hos de privata hushållen som kommer medföra att bostadspriserna sjunker. Det är istället en minskning av möjlig belåning (lånelöfte) som kommer vara det som medför lägre bostadspriser.
De svenska bankerna har idag rekordhöga marginaler på sina bolån och en höjning av reporäntan till 0,00 (två höjningar a 0,25) av riksbanken skulle rent teoretiskt inte behöva medföra någon förändring i bolåneräntan. Tar man även hänsyn till att det finns nya aktörer som vill ta en bit av bolånekakan så minskar sannolikheten till att bolåneräntorna kommer stiga. Marginalerna hos bankerna kommer istället minska för att inte förlora marknadsandelar. I detta, inte helt osannlika utfall, kommer hushållens räntekostnader att vara oförändrade.
När bankerna gör en kalkyl på hur mycket en person får låna så tar de hänsyn till flera paramterar. Slutsatsen i deras modell är hur mycket har personen kvar efter alla kalkylerade kostnader och är du inom bankens marginaler, så uppfyller du kraven för att kunna låna det begärda beloppet. I denna kalkyl använder sig banken av en kalkylränta (En spread + rörlig ränta=Kalkylränta). Den rörliga räntan är t.ex. en 2 årig bostadsobligation. När (om) räntorna stiger så kommer räntan för bostadsobligationen öka => kalkylräntan ökar => lånelöftet minskar (allt annat lika).
Hösten 2017 var bostadsobligationerna i nivåer med idag, men bostadspriserna sjönk ändå, så det finns självklart flera parametrar att ta hänsyn till.
Om ni vill se bankernas marginaler under perioden 2000-idag.
https://www.fi.se/sv/publicerat/statistik/bankernas-marginal-pa-bolan2/
De svenska bankerna har idag rekordhöga marginaler på sina bolån och en höjning av reporäntan till 0,00 (två höjningar a 0,25) av riksbanken skulle rent teoretiskt inte behöva medföra någon förändring i bolåneräntan. Tar man även hänsyn till att det finns nya aktörer som vill ta en bit av bolånekakan så minskar sannolikheten till att bolåneräntorna kommer stiga. Marginalerna hos bankerna kommer istället minska för att inte förlora marknadsandelar. I detta, inte helt osannlika utfall, kommer hushållens räntekostnader att vara oförändrade.
När bankerna gör en kalkyl på hur mycket en person får låna så tar de hänsyn till flera paramterar. Slutsatsen i deras modell är hur mycket har personen kvar efter alla kalkylerade kostnader och är du inom bankens marginaler, så uppfyller du kraven för att kunna låna det begärda beloppet. I denna kalkyl använder sig banken av en kalkylränta (En spread + rörlig ränta=Kalkylränta). Den rörliga räntan är t.ex. en 2 årig bostadsobligation. När (om) räntorna stiger så kommer räntan för bostadsobligationen öka => kalkylräntan ökar => lånelöftet minskar (allt annat lika).
Hösten 2017 var bostadsobligationerna i nivåer med idag, men bostadspriserna sjönk ändå, så det finns självklart flera parametrar att ta hänsyn till.
Om ni vill se bankernas marginaler under perioden 2000-idag.
https://www.fi.se/sv/publicerat/statistik/bankernas-marginal-pa-bolan2/
