Färre dödsfall när kvinnor opererar. Kan kvinnor fatta beslut under stress?

Värdelöst, verkligen? Jag skulle önska att forskarna som utförde studien kunde vara här och diskutera med dig, jag har ingen erfarenhet som kan hjälpa mig. Men att kalla studien värdelös tycker jag verkar överdrivet, åtminstone för min slutsats, att kvinnliga kirurger inte är ett samhällsproblem. För att avgöra vilket kön som är bäst är den kanske värdelös.

De hade inga möjligheter att justera för det, nej. Dessutom så verkar det som sagt ha uppstått en bias i och med själva matchningen eftersom matchningen utmynnade i att fler av kvinnornas operationer skedde i mer modern tid.

Ja, det var det jag menade.

Kvinnliga kirurger är naturligtvis inget samhällsproblem. Däremot ett schemaproblem i och med deras ovana att gå och bli gravida titt som tätt..

Hur hjälper detta mig som patient? En dålig kvinnlig kirurg är fortfarande sämre än en bra manlig kirurg, även om genomsnittet för kvinnor skulle vara något bättre än för män.

Studien visar tydligen att det är skillnad mellan kirurgerna på individnivå. I stället för att identifiera det sämsta könet hade det varit bättre att identifiera de sämsta kirurgerna, oavsett kön. Sedan hade man sett till att de fick fortbildning, enklare arbetsuppgifter eller omplacering.

Nu har man alltså ett forskningsresultat som innebär liv eller död för en väldig massa människor. Men i stället för att använda resultatet för att rädda liv väljer man att använda det som ett inlägg i genuspolitiken. Ett ytterst märkligt beslut, i mitt tycke.

Min känsla av läkarkåren är att fler män än kvinnor väljer yrket pga status. Kvinnor brinner för att hjälpande i större utsträckning. Dessutom är kvinnor mer noggranna och mindre riskbenägna. Om man ligger efter i operationsschemat tror jag män är mer ”skit samma, vi gör det här snabbt’ och vips har något gått fel.

Däremot är säkert den allra bästa kirurgen man, precis som den allra sämsta. Män brukar ha större spridning. En (dålig) jämförelse med matlagning: Kvinnor är generellt bättre på att laga nat men de flesta stjärnkockar är män

Hade du postat i den medicinska delen av forumet hade du fått ett annat svar. Nu postade du i jämställdhetsforat.

Det finns gott om kvalitetsregister i Sverige där man, om man har full tillgång, kan ta fram statistik ner på individnivå. Det jag har hört är att det ofta brukar visa sig att de mest erfarna kirurgerna har dåliga utfall. Detta beror naturligtvis inte på att de är dåliga, tvärt om. Däremot är det så att de mest erfarna kirurgerna tar de svåraste operationerna vilket självklart visar sig i resultaten.
Det är liksom lite skillnad på att operera en malign tumör i lillhjärnan och att tömma ett subduralhematom.

Om man skulle offentliggöra siffrorna så skulle dels inte folk fatta ovanstående och dels så skulle många kirurger börja avstå från svåra, men nödvändiga, ingrepp för att inte sabba sin statistik.

Det är känsligt sånt här, en studie som inte visar på kvinnor är sämre, det måste vara något fel, desperationen ser ut att vara stor hos en del just nu.


Men är det orimligt att anta att, i genomsnitt, är de problem som motiverar en viss typ av ingrepp jämförbara? Klart det skulle vara en stor felkälla om man bara har ett litet urval, men med ett tillräckligt stort antal borde den försvinna, tycker jag, och det är ju en ansenlig mängd i studien.

Vad är det du insinuerar? Att kvinnor i allmänhet inte skulle kunna ta rätt beslut under press?
Är det då din egen åsikt eller finns det något belägg för detta uttalande?

Fel som beror på confounders blir inte mindre av att man ökar antalet.

Vad är det du föreslår egentligen? Att de manliga läkarna i genomsnitt skulle kunna vara skickligare (dock inte ha mer erfarenhet, för den variabeln kontrollerade man ju för) och därför skulle kunna ha tilldelats de svårare fallen? Jag är inte säker på att jag förstår vad din kritik är.

Man försökte kontrollera för den variabeln. Hur väl man har lyckats vet ingen eftersom de har plockat all data från register.
Jag menar att det är mer troligt att skillnaden man hittat beror på att manliga och kvinnliga kirurger har tilldelats, eller kanske snarare tagit på sig, olika svåra fall. Jag misstänker att det förekommer en större andel individer med stort ego hos manliga erfarna kirurger än hos kvinnliga. Kalla det riskbenägenhet eller vad som helst, men när det dyker upp ett svårt fall där man står och tvekar mellan att operera eller att avstå så är män lite mer benägna att kliva fram och operera.
Det finns säkert många skäl till att det är så. Ett skäl är nog att kvinnliga kirurger har jobbat i "uppförsbacke" länge och kanske därför inte är lika villiga att riskera att sätta sig i en situation med en död patient och ledsna/arga anhöriga.