Citat:
Ursprungligen postat av
notknapparen
Haha, ja nästan nederländska.
Belagd skulle det vara.
Tror inte du är en mördare då Lönnrot?
För jag tror att det kan vara just det han kan ha gjort-"gå från huset med syftet att mörda och gå hem igen".
Det skulle kunna vara så om det var någon slags planering som MV skrev.
Tänker på Billy som också hade "någon slags planering". Kanske beslöt han sig då på eftermiddagen när Tova kom till gården. Steg för steg planerade han om så att de andra måste åka från gården så att bara ha och Tova kunde vara ensamma. Det var knappast det som Tova hade tänkt förmodligen. Hon kom aldrig därifrån.
Så kallhamrad var Billy...
Tror du slår huvudet på spiken när du skriver: "Hon fick ett val, men valde fel. Hon ville inte hejda sig. Hon ville grusa allt. " På så sätt kan han lägga skulden på henne och känns sig fri.
Jag önskar jag hade din klarsynthet om det primitiva mänskliga.
Tack — tror jag!
Det är ljusårs skillnad mellan Billy o SD. På många plan. Därtill, hade SD börjat tänka — cachefilur som han är — så hade det nog inte gått lika bra (se hur det gick när örebropolisen började tänka...) och han hade kanske rent av blivit sittande med olika klurigheter och till sist besinnat sig.
”Passionsmord” av de mer tragiska slagen hör först och främst hemma bland ungdomar, bland mentala enslingar från povra förhållanden och riktiga dumskallar — där man inte har mycket att förlora, ingen att leva för, eller är för dum för att förstå sig närmare på hur saker hänger ihop. SD har barn och jobb och klamrar sig fast vid resterna av något slags status (”födelsedagspresenterna”), som han inte för allt i världen vill förlora. Han mördar för att han är rädd för att förlora det han har. Inte för att inte har något alls kvar. Han mördar för nån typ är fräck nog att hota att ta något (mer, bland det sista, som det tedde sig då) ifrån honom.
Alltså skulle han till varje pris vilja undvika att misstankarna kastas på honom.
Ergo är det ett ”oplanerat” mord, en ”olyckshändelse”, ett nödvändigt ont, en förlorad fattning, ett hinder på vägen. Är min gissning.
