Ja, det är min tolkning. Det är uteslutet att han skulle ha planterat tejprullen hos sig själv.
Fel, spekulation. Han spekulerade i hur blodet hade kommit på rullen, han förklarade inte som om han visste.
Citat:
Jag vill ha svar.
Citat:
De existerade inte vid rättegångarna. De utreddes senare.
Citat:
Jag skrev inte att bilen och listen såg välstädade ut, de såg inte skitiga ut. Bagageutrymmet var skräpigt, men det har inget med saken att göra. Blodet på mattan hade inte synts även om den hade varit städad. Polisen såg blodet på listen direkt, och fläcken på kassen syns hur tydligt som helst.
Citat:
Wikipedia:
Citat:
Han springer inte runt i domstolar och kollar om de följer hans råd, det har han inte betalt för. Han var inte ens kallad som vittne, så när skulle han fört fram sina åsikter? Hans åsikter framgår av hans avhandlingar:
Christian Diesen, född 1948 i Stockholm, är professor i processrätt vid Stockholms universitet.[1]
Från doktorsavhandlingen Utevarohandläggning och bevisprövning i brottmål (1993)[2] och framåt har han framför allt sysslat med bevisvärdering i brottmål och utgivit ett 10-tal böcker i ämnet.
Från doktorsavhandlingen Utevarohandläggning och bevisprövning i brottmål (1993)[2] och framåt har han framför allt sysslat med bevisvärdering i brottmål och utgivit ett 10-tal böcker i ämnet.
Citat:
Det är just det felet du begår. Du tittade på helheten först och bildade dig en uppfattning i skuldfrågan och får bevisen att passa in.
När det gäller en metodisk bevisprövning anses det vara en bärande princip att delarna bedöms före helheten. En av de få riktlinjer som motiven till rättegångsbalken ger till ledning för bevisprövningen handlar just om detta: Överläggningen bör inte inledas med en allmän diskussion om den åtalades skuld eller oskuld - avgörandet får inte grundas på ett helhetsintryck av det föreliggande materialet. I stället ska rätten börja bevisprövningen med att gå igenom och värdera varje bevismedel, varje deltema, för sig, innan man går över till sammanvägningen. Risken med ett motsatt förfarande är självfallet att en helhetsvärdering i högre grad kan komma att styras av en genomgående intuitiv, subjektiv tendens, som undanskymmer värdet - eller det bristande värdet - i den framlagda bevisningens delar. Om bedömaren, vilket är naturligt, redan under huvudförhandlingen har bildat sig en uppfattning i skuldfrågan ligger det nära hands att diskussionen under överläggningen präglas av denna mening, vilket i sin tur innebär att värderingen underordnas denna uppfattning. Bedömaren mister förmågan att se bevisningens eventuella luckor och saknar motivation att pröva alternativa förklaringar.
Citat:
Jag visade hur en bevisen ska värderas var för sig, men läs gärna ovan där jag visar det igen.
Citat:
Bara om man gör en helhetsbedömning först och passar in bevisen efteråt. Som sagt, vid en bedömning av bevisen var för sig faller de bort allihop utom blodet i bagageutrymmet, vilket jag har visat.
Citat:
Därför att du gör helhetsbedömningen först.
Citat:
Du får tro att jag minns vartenda ord från ett runt sju timmar långt förhör om du vill.Fel, spekulation. Han spekulerade i hur blodet hade kommit på rullen, han förklarade inte som om han visste.