Sanningen om lärarprogrammet (Varning för känsliga)

Mer resurser behöver inte innebära mer pengar. Numera är det vanligt med 30 elever på 1 lärare och alla barn med olika diagnoser och sociala problem ska samsas i samma klassrum. Elevassistenter är i princip borttagna, personal i korridorerna är nästan borta, speciallärare är borta. När jag själv gick i skolan däremot så fanns det elevcafé, elevassistenter, elever som inte kunde gå i vanlig klass fick gå i specialklasser. Allt detta är borta.

Då kanske du frågar dig hur skolan kan vara dyr men det finns mindre personal? Jo nu ska varje elev ha en ny fin dator, det ska köpas nya lärplattformar, appar, digitala läromedel. Skit helt enkelt.

Stämmer, felet är inte resurser. De finns, men är ofta inte använda på rätt sätt. Dessutom, vad spelar en resurs för roll när läraren ändå inte kan hålla lektion på grund av stök?

Felet är den bedrövliga styrningen inifrån, lullullet i läroplanen istället för ordentlig kunskap, att lärare har noll befogenheter att hantera stök (räcker du tar en unge i armen så får du sparken i princip), föräldrarnas terroriserande av lärarna, godtyckliga/ osakliga löneskillnader.

Ja var börjar man? Där det är problem givetvis...

Börja med att revidera förvaltningsjuridiken och familjerättsjuridiken. Sedan reviderar man det fria skolvalet till att föräldrarna enbart får välja skola till förkoleklass, år 6 alt 7 och gymnasiet. Det ska krävas särskilda skäl för att kunna byta skola mitt i en termin eller mitt i ett statium.

Förvaltningsjuridiken behöver revideras då det inte är hållbart att en lärare har garantansvar för 30 elever och samtidigt inte får skydda eleverna mot varandra. Se till att återgå till en behovsanpassad undervisning där vi ser till att de elever inte inte kan vara bland 30 elever får undervisning i en liten grupp igen.

Ta bort frågan om legitimationer och disciplinnämder där det enbart är föräldrar som får förmåner.


Lönen har det aldrig varit fel på, vilka yrken har en ingångslön på 30-50 tusen?

Ja, det är enbart folk som inte förstår antagningssystemet som påstår det du skriver.


Man höjer lärarnas status genom att helt tabort eller revidera det fria skolvalet och tar bort skolpengen som hör till detta val. Att förstatliga skolan - göra skolväsendets huvudman statlig- har jag aldrig trott på. Detta har att göra med att det moderna skolväsendet aldrig har varit statligt drivet. Inte ens när jag började som nyexad lärare var Folkskolan statlig. Den hade två huvumänn, en kommunal och en statlig. Göran Person ville få bort den slitning som blev av ett dubbelt huvdumannaskap och ville då ena huvudmannaskapet till den huvudman som i verkligheten drev skolan, dvs kommunen. Idag har vi tre skolformer som är drivna av en statlig huvudman, ser du att arbetsmiljön är bättre hos dessa tre skolformer? Jag ser det inte, då de agerar under samma förvaltningsjuridik. Så vad får dig att tro att en statlig huvudman är bättre än en kommunal?



De som kommenterar i den här tråden är oftast sk. "civilingenjörer" som tror att de är så kunniga på sitt område att de kan stå och mala på om sin matematik till 7åringar. De har oftast inte någon som helst kunskap om bakomliggande faktorer kring matematisk förståelse. De tror att ett barn lär sig matematik genom att enbart titta på formler på tavlan och räkna ut matriser. De har aldrig varit med om det dektektivarbete som vi behöver göra för att få en inblick i varför lilla lisa inte har förmågan att förstå t.ex. tiokamraterna. Har Lisa förmågan att kunna se en mängd? Kan Lisa se att man kan dela upp en mängd i mindre mängder? Kan Lisa se att 5 kulor kan bilda 1+4, 2+3, 5+0, 1+2+2 etc.?

När man undervisar större barn i högstadiet och gymnasiet händer det att man faktiskt måste gå ned ända till denna basala nivå för att hitta de grundläggande problemen i elevens matematikförståelse. Man ser då att eleven har gått genom skolan med grundläggande matematiska missförstånd som måste bearbetas. Här kommer didaktiken in, tyvärr får inte ämneslärare denna didaktiska utbildning!

Systemfelet med svenska skolan är det fria skolvalet som ligger till grund för problemet att fördela och räkna på resurser.

Problemet med stök och bråk är i första hand föräldrarnas fel. Föräldrar förväntar sig att skolan skall uppfostra deras avkomma men samtidigt är dom ständigt beredda att anmäla lärare som på något sätt tillrättavisar.

Angående lärare så innebär dom obefintliga antagningskraven att en mängd människor söker sig till lärarprogrammet som inte har någon som helst ambition för läraryrket. Dom kan vara duktiga på utbildningen men ändå helt sakna förmågan att undervisa (eller viljan). Gör om antagningen till en intervjuprocess.

Det är ganska enkelt faktiskt. En statlig styrning (och då främst finansieringen tänker jag på) skulle innebära att inkompetenta politiker inte kan gå in och pilla i skolan. Typexempel är när någon ny på kommunen blir lockad av något it-företag att köpa just deras lärplattform eller padda. "Detta kommer öka eran måluppfyllelse med 100%" sedan så införs de på skolorna på kommunen för att genast inse att skola A inte har någon it-pedagog eller it-tekniker. Skola B använder redan någon annan padda som senaste chefen köpte in. Sedan att kommunerna ska "effektivisera" vilket gör att arbetsbelastningen ökar. Lärarlönerna ökar men det sker på lärarnas bekostnad. Klasserna blir större, kringpersonal skärs ner, läromedel slutas köpas in, vikarier hyrs inte in. Detta för att kommunerna inte klarar av finansieringen av skolan.

Här har du ett typexempel https://tankesmedjanbalans.se/norrta...ter-losningen/

Det stämmer helt enkelt inte. Med nuvarande system har kommunala tjänstemän fullständig makt över skolan genom att de sätter lönen för läraren, bestämmer hur många lärare som ska finnas, tillsätter rektorer, lägger på lärarna byråkratiska uppgifter osv osv. Jag skulle påstå att våra folkvalda kommunpolitiker, som för det mesta har noll kunskap om skolan, styr som de själva vill. Ojämlikheten mellan kommuner har aldrig varit större.

Ditt påstående om "detektivarbete" för att lära barn räkna. Man kan tro att Lärarutbildningen kanske borde lära ut just detta detektivarbete? Uppenbarligen är finska lärare bättre detektiver? I Sydkorea ännu bättre? Vad tror du att de kommit på som svenska lärare inte kommit på? Om du själv är lärare, skäms du inte över dina skolbarns resultat jämfört med andra länder? Utveckla gärna.

"Tiokompisar", typexempel på svensk "förbättring" av skolan som helt utan testperiod eller vetenskapliga bevis införs för alla barn. Sedan som ett trollslag så räknar alla svenska barn sämre enligt PISA. Vad KAN orsakssambanden vara...

Okej...

Staten är i nuvarande läge huvudman för tre skolformer. Dessa skolformer har varsin myndighet som styr driften av skolformen och de skolor som gäller. Om din tes skulle stämma hade dessa tre skolformer drivits bättre än de kommunala/enskilda skolformerna, vilket de inte gör. Det är nog fler datorer som används hos SPSM än hos någon annan huvudman. Skolorna inom SPSM, Sameskolöverstyrelsen och SIS ser precis lika illa ut som grundskolan gör inom kommunal eller enskild huvudman.

De som är insatta i skolvärlden vet om att staten redan reglerar det pedagogiska. Detta gör man genom de två myndigheterna Statens Skolverk och Statens Skolinspektion. Dessa lägger sedan upp den läroplan som varje skola måste följa. Så alla skolor är redan idag sk. statligt styrt.

Före den sk. kommunaliseringen var folkskolan styrd av två huvudmän - staten och kommunen, alt. staten och socken. Staten hade bara det ekonomiska ansvaret för lärare, rektorer och syo samt för styrningen av pedagogiken (precis som idag). Driften och den faktiska styrningen av skolan stod kommunen eller socken för. Det medförde att lärarna, rektorerna och syo hade två huvudmän att förhålla sig till. Det dubbla huvudmannaskapet ansågs skapa konflikter inom personalgrupperna då lärarna inte visste vem som styrde och övrig personal hade svårigheter att samarbeta med lärarna då övrig skolpersonal stod under kommunens eller sockens administration.

Det finns idag två läger av "förstatligare" på detta forum:

De som vill återförstatliga skolan (nämnder inte vilka skolformer): Dessa vill återgå till dubbla huuvdmannaskap samtidigt som att de fortfarande vill ha enskilda huvudmän. Även en treåring kan se att detta inte fungerar.

De som vill förstatliga skolan (utan att nämna vilka skolformer): Dessa vill att staten skall ta över driften av skolorna (det utan att nämna skolformer). För att detta skall fungera måste en myndighet stå mellan, precis som SPSM, Sameskolöverstyrelsen samt SIS gör idag. Problemet blir då att dessa myndigheter aldrig kan hålla koll på tusentals skolenheter landet runt. Styrningen kommer då att falla på rektorn för varje skolenhet och det blir då rektorn som får styra och driva skolenheten (om du klagar på att kommunen inte kan hålla ordning på skolorna, hur ska då rektorerna jämka varandra?). Varför detta problem inte finns för de tre nuvarande myndigheterna är för att SPSM enbart har 10 skoleneheter och SIS har väl några enstaka. Sameskolöverstyrelsen har också bara några enstaka skolenheter i verksamheten. De kan med andra ord direkt styra skolorna tillsammans med den rektor som finns på varje skola.

Vad det gäller lärarutbildningen är den också statligt styrd. Den kanske behöver moderniserar upp lite och att man tar bort en hel del av den sociologiska forskningen som finns i utbildningen.

Vad stämmer inte? Varken folkskolan eller grundskolan har varit statligt styrt!

Ja, med nuvarande system sätter huvudmannen (som inte behöver vara kommunal) faktorerna för sin verksamhet. Det är då en huvudman som styr skolenheten och inte två. Du vet inte riktigt hur det såg ut innan den sk. kommunaliseringen. Du vet inte hur vet var att ha lön från Skolöverstyrelsen samtidigt som att det var Kommunen eller socken som bestämde över verksamheten.

Det är inte kommunen som lägger byråkratin på lärarna utan det är faktiskt staten! Ska vi vara riktigt detaljerade är det faktiskt Statens Skolverk som har kommit med direktiven om den byråkrati som lärarna drunknar i. Det är Statens Skolinspektion som sedan ser till att upprätthålla "aktivt lärarstöd", "individuella anpassningar", "Extra anpassningar", "dokumentation av extra anpassningar och särskilt stöd", " pedagogisk utredning" osv. Det är Skolinspektionen som hela tiden gnäller om att dessa byråkratiska aktiviteter inte följs.



Jag tror inte att vi ska börja med en till sidodiskussiion om vad som skiljer länderna från varandra. Jag kan bara säga det att de tre länderna har väldigt olika läroplaner. Har man väldigt olika läroplaner kommer också PISA att se väldigt olika ut.

Det är inte finska lärare som är bättre, utan det är finska lärares förutsättningar att undervisa som är bättre. Deras läroplan samt tidsplan är utformade för att kunna anpassas till gruppen och barnets behov. Läraren är fri att stanna kvar på ett område i t.ex matematiken om läraren anser att det finns stora missförstånd i gruppen. Svenska lärare får inte detta då svenska lärare behöver gå igenom allt centralt innehåll och det inom den tidsplan som finns.

I matematiken går man igenom områdena snabbare. Vi kan redan idag jämföra detta genom att t.ex ta ett läromedel som Favoritmatematik (finskt läromedel översatt till svenska, för svensk kursplan) och jämföra det med t.ex. Matteborgen (helsvenskt läromedel). Du inser snabbt att Favoritmatematik tar upp områden betydligt tidigare än Matteborgen. Detta går om man redan i förskolan arbeta med matematiken på en högre nivå, vilket man gör i Finland.

Sedan kan jag nog gott hävda att både finska och koreanska föräldrar är lite mer aktiva vad det gäller barnfostran och inlärning än vad svenska föräldrar är. I Sydkorea anses inte utbildningen som en rättighet utan som en investering. Det medför också att barnen blir mer fokuserade och föräldrarna tar barnet problematik på allvar.


Tiokompisarna är bara ett tankehjälpmedel för snabb huvudräkning, inget annat.

Ja jag motsäger inget av det du skriver. Däremot så klarar föräldrar uppenbarligen inte av detta med att uppfostra sina barn. Då måste skolan ställa krav på föräldrarna. Att det bara är att gå in på Skolinspektionens sida och trycka på en länk "gör en anmälan" är så man blir gråhårig.
Att det är föräldrarnas fel håller jag med om, men vad man ska göra åt det är en annan fråga. Då måste lärarnas befogenheter öka. Skolans krav gentemot föräldrar måste öka. Samhällsapparatens krav gentemot befolkningen måste öka. Det måste sluta daltas.

Angående antagningskraven till utbildningen så kan intervju vara något. Dock är det i sig resurskrävande. Men innan dess, för att folk alls ska bli lockade av yrket, måste arbetsmiljön komma till rätta. Skolan måste ta tillbaka makten från föräldrarna. Lönerna måste höjas. Sen kan vi börja titta på själva antagningskraven till utbildningen.

Lönen har det verkligen varit fel på. Det är det inte längre, men fråga dem som började arbeta som lärare för 10-15 år sedan hur deras ingångslöner var. Runt 20 000. Sen är det inte enbart ingångslönen det handlar om utan det är också vilken löneutveckling det finns.
Står en person och väger mellan två utbildningar, en som leder till privata näringslivet och lärarutbildningen, då tror jag visst att lönen kan avgöra.


Detta var en av de större missarna, att man tog bort specialklasser. Eller OBS-klasser, som det hette.

Finns många saker man skulle kunnat göra ganska enkelt. Men det vills inte, av någon bestämmande makt någonstans.

Där kan jag verkligen hålla med. I mina barns skolor är det en liten klick på 3 4 5 barn som står för 90% av problemen och stöket.

På samma sätt när man tog bort Särskild matematik på högstadiet och ersatte med Allmän matematik till alla. Vilket innebär att svenska barn inte har några spetskunskaper alls i matematik. Det är samma utjämningstänk där, barn som kan eller vill lära sig något ska inte få göra det, de måste hålla sig inom den sämsta kvartilen. Mest utjämnat vore det om man även kunde lära de skötsamma barnen att förstöra lite grann för andra också.