Citat:
Ursprungligen postat av
Philomena
Hur gamla är de förresten? Det har förekommit olika uppgifter i tråden där deras ålder varierat från förskola till att vara jämnåriga med de yngre barnen W. Vad stämmer? Vill inte snoka kring barnen men deras ungefärliga ålder vore bra att veta för att förstå vad som är normal frånvaro av föräldrar. När man har barn i samma ålder som LW t ex så är de ju relativt självgående och kan klara av att fixa middag själva någon dag i veckan, kan passa ett yngre syskon en eftermiddag och klara av att sova själv om man jobbar nattskift. Är de yngre så blir ju föräldrafrånvaro i den utsträckningen vanskligare. Har lite svårt att förstå hur HD fått så intensiv geocaching att gå ihop med sitt yrke om hon skulle ha yngre barn. Men de kanske är mer tonåringar?
Emellertid, även om barnen är i tonåren och rent fysiskt klarar sig själva en dag så har de ju verkligen behov av en trygg vuxen som är socialt närvarande i den åldern. Mycket händer i den åldern med identitet, kompisar och prestationskrav från skolan.
Det är i relation till barnens behov, oavsett ålder och om behoven är rent grundläggande mat på bordet eller en vuxen som märker ifall någon är ledsen över något i skolan, att få intrycket att makarna D fokuserar barnen i sommar, – geocachingen verkar ju tidsmässigt vara väldigt uppslukande. Min poäng är inte att moralisera över deras föräldraskap men jag finner det absurt hur de i ljuset av ett mord så nära inpå där de och barnen bor kan verka satsa allt på sin hobby och mindre på barnen. Är de oskyldiga hade det väl varit mer naturligt att tillbringa massor av tid med barnen för att skydda dem från okänd våldsverkare som mördat deras granne. Är de skyldiga så hade det väl varit mer naturligt att passa på att tillbringa sista sommaren med barnen innan de grips? Men sommaren innebär maniskt geocachande med över tusen cacher loggade...
Jag håller med. Det här hänger ihop med ett annat av dina inlägg som handlar om läkarordination av fysisk aktivitet vid utmattningsdepression.
Naturligtvis är det inte bra för någon att bara hänga framför tv'n och tro att det är att vila, det är inte det jag menar. Men som förälder själv som har gått igenom en del tuffa saker så tänker jag hur jag hade gjort denna sommar om jag vore HD. Jag hade nog fokuserat på t ex kaninhoppningen.
Det är nog inte speciellt uppslukande för HD, men man kommer ut tillsammans med barnen och man har gemensamma saker att diskutera och fundera över vid köksbordet. Vare sig skilsmässan går igenom eller inte så är förhållandet med barnen viktigare än mannen. Sorry, men så är det. Från första sekunden man ser sitt barn. I alla fall för mig.
Eftersom kaninhoppning kanske inte är HD's största intresse så är det dessutom lagom vilsamt och roligt som rehabiliteringsaktivitet. Man har tider att passa och djur att ta hand om, vilket är ett tacksamt sätt att vara lagom behövd, men utan prestationskrav.
Jag får en obehaglig misstanke att det kanske är barnen som hellre är med mormor och morfar, än med sina underliga, stissiga föräldrar.