Vi har ännu inte stött på alien eller framtidsmänniskor. Vad kan vi säga om det?

Du har rätt, t.ex. Surikater och ödlor bör ha förutsättningarna för att uppnå intelligens som påminner om vår.
Det sägs att vår hjärna kunde växa pga att vi kunde äta tillagad mat då vi klarade av att använda eld för att värma den.
Dock så var vi ju innan dess uppenbarligen redan så pass intelligenta att vi förstod oss på att använda elden..

Tillägg angående fåglar. Intressant nog är ju kråkfåglarna några av de djur som är bäst i världen på problemlösning. De är dessutom sociala djur.
Tidiga fåglar hade som en lite klo på sina vingar. Man kan väl tänka sig att det vore teoretiskt möjligt att fåglar då utvecklades så att vingarna tillbakabildades och blev mer som armar?

https://www.reddit.com/user/garbotalk

https://divinecosmos.com/

De kanske inte vet var vi är, än.
Våra städer har varit belysta i cirka 200 år och vi har sänt radiosignaler i cirka 100 år.


Men det låter också ganska logiskt att någon borde ha svängt förbi om det hade varit möjligt. Antagligen görs det inte i en handvändning och även om det finns liv lite överallt så kanske avstånden är för stora mellan två rymdfarande civilisationer.

Avståndet mellan den västerländska civilisationen och den förcolombianska Inka- och Maya-kulturerna var tvivelsutan mycket stort.

Grejen var emellertid att de möttes. Till slut.
Dvs de Stora, övergripande civilisationerna möttes, och blev kända för varandra.

Men, trots att dessa, de stora, möttes, så fanns det ändå Flera mindre,små och lokala småkulturer som inte alls blev involverade i "den stora kontakten".
Och ända fram till våra dagar (under 500 år alltså) har flera av dessa småkulturer lyckats undvika möten med den moderna civilisationen.


Så, om vi ska översätta det till mer kosmiska perspektiv, så kan man tänka sig att de riktigt Stora supercivilisationerna i Vintergatan har mött varandra.
Men det innebär inte att Alla de mindre, små och lokala planetära hög- eller lågkulturerna har blivit inblandade i det.
På samma sätt som "indianerna i djungeln" inte heller blivit "inbjudna."



Vi på Jorden befinner oss på en extremt låg utvecklingsnivå.
Fullt jämförbar med tex indianerna i djungeln.

Men, vi hade omedelbart lagt mörke till dem, indianerna, om de hade börjat "göra väsen av sig."
Om de tex hade uppfunnit sådant som kan påverka världen utanför deras egen lilla inflytelsesfär.
Indianer kan inte flyga flygplan tex. De kan inte droppa bombmattor över fiendebyarna.
De kan inte smälla av atombomber, och inte heller sända iväg radiovågor kors och tvärs.

Dvs - OM de plötsligt hade kunnat det.
Då hade vi, den moderna världen, omedelbart lagt märke till det - och dem.
De hade inte längre kunnat vara gömda.



För en "galaktisk civilisation" är förmodligen det biologiska livet ansett som en närmast Djuriskt låg utvecklingsnivå.
Och vi människor är ju fortfarande bundna av det biologiska "fängelset."
För dem är vi alltså "djur."
Precis som Vi ser på "kossorna i hagen" alltså.

Och vi kan bygga robotar som ser ut som djur, som vi använder för att filma, övervaka, och studera djuren.
Dvs det finns ingen anledning längre för oss att tro något annat än att de redan är här. Att de har samma skepnad som vi har, och att de vandrar mitt bland oss, precis som vi själv gör.

Vi gör det ju själv, mot djuren.
Så varför skulle inte De göra detsamma mot oss ???

Tvärtom befinner vi oss på den högsta, kända utvecklingsnivån!
Har du något att invända mot detta så kan du ju dra upp några exempel på andra utomjordiska civilisationer som kommit längre i sin utveckling.

Det gjorde ju isolerade stammar i amazonas med pga de kände inte till annat. Det var lite det som var poängen.

Intressant tanke faktiskt.

Vi som följt Ambelain genom åren vet att han påstår sig ha bevis för att utomjordingar befinner sig mitt ibland oss. Givetvis måste de befinna sig på en högre utvecklingsnivå än oss då de tagit sig hit genom interstellär rymd.

Hans poäng faller dock när han inte förmår presentera trovärdiga bevis för vad han påstår.

Ett stort problem med tidsmaskiner är att vi inte vet om det finns ett "minne" i naturen... Nästan allt som finns nu fanns ju inte för 200 år sedan.. å det/de som fanns för 200 år sedan finns inte nu.. i vart fall så är jag tveksam till att skelettet har spår av "minnesmolekyler" eller liknande om det nu ens finns! Troligen inte!

Tror inte att det finns parallella universum i våran närehet här på jorden..

så skulle vi färdas bakåt får vi samtidigt skapa en ny version av det som varit och på så vis skapa ett paralellt universum... vi använder molekyler som finns och som gått förlorat en bit bakåt...

"Framåt" kommer vi alltid...


Aliens... De finns såklart men hur avancerade är dem? Tveksamt om de är mer avancerade än våran civilisation! Å de mer avancerade så finns de säkert i andra glaxer.. men som sagts rymden är galet stort.. å vi har inte tekniken ännu att scana av allt

Även om intelligent liv finns, vilket jag förvisso tror, och även om de är Albert Einstein-kloner allihopa, är det ändå så förtvivlat stort avstånd mellan oss och dem, och därför tror jag att vi aldrig kommer få kontakt.. På gott och ont.

Här är ännu ett tänkbart svar på Fermis paradox:

Det är möjligt att det faktiskt är ganska vanligt att det bildas solsystem med planeter med liv och att dessa så småningom kan leda fram till högstående och avancerade teknologiska civilisationer -- om allt går bra och ingen katastrof t ex utrotar allt liv innan dess -- och att sannolikheten för en sådan katastrof är väldigt stor. Anledningen till att just vi finns kvar idag för att öht fundera på detta är pga något som kallas för observer selection effect. Det är extremt osannolikt för livet på en planet att överleva så länge som vårt men OM det inte hade gjort det så hade vi ju inte varit här för att observera det. Det innebär också att vår historia är en väldigt dålig grund för att uppskatta risken för en framtida livsdödande katastrof.

Och det innebär att vi är väldigt ensamma i universum därför att de allra flesta andra planeter med liv HAR slutat i katastrof.

Mer om denna idé här:

https://www.theatlantic.com/science/archive/2018/03/human-existence-will-look-more-miraculous-the-longer-we-survive/554513/

Ett bland många tänkbara svar.

Det jag tar med mig från en sådan artikel är främst frågan hur pass väl rustade vi är för en asteroid med en farlig kurs.

Angående tidsresor,
jag tänker mig att när en sak väl har skett så finns det ingen möjlighet att ändra på det skeendet. Däremot kan skeendet observeras en eller flera gånger i tiden.

Tänk att solen plötsligt slocknar, om vi hade en rymdfarkost i omloppsbana runt solen skulle de astronauter i farkosten kunna se och studera skeendet nästan direkt när det hände medan forskarna på jorden skulle kunna se och forska på samma händelse 8 minuter senare..

Det är möjligt att man kan resa tillbaka i tiden utan att kunna interagera med omgivningen, att man bara blir en passiv observatör som närmar sig det utsända ljuset från tiden när händelsen utspelar sig. Dvs att för en tidsresenär blir det som att gå runt i en 3d film utan att kunna påverka handlingen.

Eller så kan jag avslöja att jag faktiskt är från framtiden, år 2179 för att vara mer exakt.

Angående varför vi inte mött någon främmande civilisation än så kan jag tänka mig många förklaringar. Det är väl först de senaste 3-400 åren människor har varit intressantare än en medelmåttig gurka för andra civilisationer. De kanske har besökt oss för säg 1000 år sedan och presenterat sig som gud eller nåt.. sedan har historien förvanskats under resans gång...

Det är ju först nyligen iom internet som världen blivit globaliserad och fått en gemensam historia.. Tänk om ett ufo landade hos Aztekerna och gav upphov till historier i deras rike.. det är ju inte säkert att informationen gick fram till någon av de samtida "länderna" och när Aztekerna försvann eller vad som nu hände så kanske bara bitar av infon levde vidare och blev sagor och berättelser..

Sedan tror jag på the great filter teorin och min undran är om filtret ligger bakom eller framför oss. Från och med den dagen vi uppfann atombomben så måste i princip mänskligheten varje dag göra ett aktivt val att leva vidare. Ironiskt nog kan atombomben vara vår bästa chans att avvärja en asteroid på kollisionskurs så kanske är det ett "inbyggt krav" att varje civilisation måste forska fram metoder för sin egen undergång för att kunna överleva långsiktigt och att det förr eller senare går galet och de utrotar sig själva.

Kanske är undergången inbyggd i teknologins logateritmiska framväxt. Att teknikutvecklingen alltid går snabbare och snabbare och till slut mister organismerna förmågan att riskanalysera tekniken innan den är globalt spridd. En sådan sak hade kunnat vara om vi uppfann en ofarlig substans som kunde ersätta plast. På grund av politiska beslut (tex förbjuda plastpåsar inom EU) skriker marknaden efter denna produkt som snabbt invaderar alla livsmedelsaffärer. För sent ser man sambandet att när dessa nya påsar bryts ner i havet reagerar de med kemikalier från all plast vi redan dumpat där och skapar extremt giftiga restprodukter som snabbt slår ut allt liv i havet....

Och nej jag är inte från framtiden, men kanske är det så att vi anser det så osannolikt att vi inte skulle se bevisen även om vi har dem framför ögonen...