Bostadsbubbla i Sverige?

Sjävklart. Vem tror något annat? Man är luttrad sedan länge. Svenska riksbanken hör till världens mest extrema, den är ju värre än amerikanske FED. Det trodde jag inte var möjligt. 40+ som jag är, har jag varit alldeles för påverkad av min historia. När jag var tonåring på 80-talet och såg Kjell-Olof Feldt på TV brukade jag få intrycket att svenskar var kloka och försiktiga. Nu tycker jag Sverige mest går i ledband till starka utländska finansiella intressen. Svenskarnas framtid verkar inte vara särskilt intressant att ta hänsyn till. Att förvalta Sverige är det inte längre vad det handlar om. Mitt förtroende för den svenska staten och riksbanken är i kras.

Ouch, -20-25% skojar man inte bort..

Räntan på bostadslån kan ju bara gå åt ett håll, upp. Sedan hur mycket och när det sker är ju svårt att sia om. Men jag skulle ha ett öga på konkurser.

Som tidigare var uppe så ökade konkurserna rejält i juli/augusti
https://www.creditsafe.com/se/sv/om-oss/var-affaerside/nyheter-konkursstatistik/arkiv-2018/chockokning-av-konkurser-fortsatter.html

Jag vet inte vad deras källa är men jag tittade igenom alla bolag:
https://www.allabolag.se/lista/konkurs-inledd/6

Efter att inte ens halva September är gången så är det ca 240 konkurser, dvs ungefär samma takt då det var ca 400 konkurser i september 2017. Bl a över 50 st i bygg/fastighetsbranschen. Jag har ingen aning om vad som är normalt i byggbranschen, men det låter spontant mycket på en halv månad? Det är inte bara små skitbolag utan de flesta har en omsättning på några miljoner och runt 10% har en omsättning på minst 10 miljoner.

Vad har det med bostadsbubblan att göra då?
När företag går i konkurs (dvs de kan inte betala sina skulder) så försvinner kredit ur systemet. Förluster kommer behöva realiseras av de som gett ut kredit (bankerna). När kredit försvinner ur systemet så får andra företag det tuffare och så är cirkusen igång. Bankerna gör mer förluster och tvingas höja räntorna då lån anses mer riskfyllda.

Tidigare har då detta försökt att vändas genom att styrräntan sänkts (4,5% 2008-09), för att få igång låneviljan igen. Det ledde till att räntan på bostadslån sänktes från 6,5% i augusti 2008 till 1,5% i augusti 2009. Det fick liv i partyt igen.

Vad ska de göra denna gången? Jag vet inte

Det går att sänka styrräntan ytterligare samt att de börjar köpa upp bostadsobligationer, något de redan nämnt som tänkbart scenario. Finns även mycket man skulle kunna göra med finanspolitiken. Så bara köpa och var glad.

Det är stora regionala skillnader, i Stockholm skulle jag nog säga att det handlar om en total kollaps(-43%, jan-jul), medans det i andra regioner skett en rätt så kraftig ökning.

Det är fascinerande att titta på husmask.se på villor i stockholms län, specifikt på grafen för genomsnittlig yta på sålda objekt, som ligger sist av diagrammen. Det är extremt tydligt att det byggs upp ett utbud av större villor som förre eller senare måste säljas. Snittytan de senaste 12 månaderna är 138kvm, medan det ser ut att ligga mycket stabilt strax under 150kvm åren, fram till mars 2017. Kvadratmeterpriserna är fortsatt höga på grund av att det är hård konkurrens om de mindre objekten med lägre köpesumma. Men förr eller senare måste även de större villorna hitta köpare. Diers are not buyers, frånskilda kan inte bo ihop för evigt och det är dyrt att värma upp ett hus. Jag spår att nästa ras kommer starta där. När de större objekten kommer ner i pris kommer de mindre att följa med. Eftersom villorna fungerar som säkerheter för många köp av mindre lägenheter kommer det sedan att komma en andra våg av press på dem. Det spelar nog ingen roll att mäklarkåren verkar ha köpt varenda ekonomijournalist i hela riket. Bollen är i rullning.

90-talskrisen var helt annorlunda. Då hade kunde man få tag på en hyreslägenhet på studs om man inte krävde att den skulle ligga på Strandvägen. Bubblan som sprack handlade om kommersiella fastigheter som drog med sig bankerna, ledde till att arbetslösheten blev ett spöke (ca 10%), och förlamade svenskarna. Nyproduktionsboom av bostadsrätter i dagens mening fanns inte då. Det byggdes radhus och villor. Och hyreshus. Många som köpte då på ritning flyttade till nytt boende från en hyresrätt. De hade ingen risk för gamla lån.

Eftersom jag överlevde 90-talskrisen med vinst så kan jag berätta hur det var. 90% hade fortfarande jobbet och lönen kvar så det gick ingen nöd på folk. De flesta hyrde på den tiden. Bostadsrättsägare riskerade dock få banken efter sig. På den tiden kunde banken säga upp bostadslånen om pantens värde hade sjunkit trots att låntagaren betalade ränta och amorteringar. Där har det kommit nya regler.

Det fanns stora skillnader mellan bankerna. Många var nöjda med att ha en låntagare som betalade ränta och amorteringar och gick inte efter sina kunder, men det fanns några kontor som verkade sätta i system att gå efter attraktiva lägenheter. Misstankar fanns att banktjänstemän var i maskopi med mäklare och såg till att folk med attraktiva lägenheter tvingades sälja och banktjänstemännen gick in och köpte. Mäklare var riktigt fula på den tiden.

Innan 90-krisen var det huggsexa om bostadsrätter inom tullarna här i Stockholm. Det betalades hutlösa priser. Ändå fanns det lediga hyresrätter utanför tullarna och hyresvärdarna lockade och pockade på alla sätt. En vän ville inte betala för en fyra så hyresvärden plomberade två rum så lägenheten blev en tvåa i stället. Folk hade börjat fly de områden som sedan utvecklades till utanförskapsområden. Även närliggande villaområden upplevde flykt. Reinfeldts flyttade från Spånga till Täby.

Någon bostadsbrist fanns inte men det gnälldes förfärligt mycket då också. Studenterna hade varje augusti utrymme i medierna att oja sig fast det fanns så många studentlyor att även icke-studenter fick hyra.

De som drabbades hårt då var sådana som hade lån och skilde sig, blev arbetslösa, småföretagare. De som hyrde fick som regel inga problem. Men råkade man illa ut då fick man dras med stora skulder i minst ett decennium. Känner en sådan som skilde sig och var tvungen att sälja dyra lägenheten. Fick mycket mindre än vad han hade gett för den och fick sedan dras med de gamla lånen. Han var också ett gott exempel på en svensk tjänsteman med hög lön som bankerna älskar. En sådan kan man mjölka i decennier.

Absolut går det. Men det kommer troligtvis inte sänka räntan på bostadslånen. Som går att se t ex här:
https://hypotek.swedbank.se/rantor/historiska-rantor/historik-bostadsrantor-2008-2016/ så var bostadsräntan på 3 månaders bindningstid (vilket lär va det vanligaste) som lägst 2009 när styrräntan var +0,25%.
Även om det är några få baspunkter bara så ser bostadsräntan ut att ha bottnat på 1,97%, hos Swedbank, runt sommaren 2015 under den senaste cykeln. Då var styrräntan -0,25%. Ytterligare sänkningar har alltså inte gjort någonting på bostadsräntorna. Som jag skrivit tidigare så beror det antagligen på att bankerna har reserver hos Riksbanken. När styrräntan är negativ så får de betala för att ha sina reserver hos Riksbanken. De går alltså med förlust och måste ta igen den förlusten genom att höja räntorna på sina lån. Så en lägre styrränta lär ge högre bostadsräntor. Centralbankerna missade den lilla detaljen när de började sitt experiment tror jag.

Den svenska ekonomin är extremt beroende av att den privata skuldsättningen fortsätter. Riksbanken kan försöka göra som t ex FED gjorde 2009. Dvs först gå in och rädda bankerna med stödlån för att när det inte hjälper börja köpa upp bostadsobligationer i massor.
Men Riksbanken saknar då ett vapen som FED hade. FED kunde alltså sänka räntorna rejält. Det gjorde att de som hade problem med att betala sina lån kunde omfinansiera lånen när räntorna sjönk. Det gjorde att fler kunde hålla sig flytande och att färre lån defaultade. Så även om Riksbanken ökar statsskulden med 100% så kommer det att finnas en stark motvikt i andra änden i form av företag och hushåll som inte kan betala räntorna och som går i konkurs. Låneviljan från både långivare och låntagare lär knappast va toppen i ett sådant scenario. Om låntagare börjar gå i konkurs så trycks som sagt räntorna upp (och staten får ta stora förluster om de köpt massa bostadsobligationer).

Så frågan är om ett nytt QE-program räcker? Jag säger nej. Men vi får se. Som du säger så har de flera äss i rockärmen och man ska inte underskatta idiotin som kan tas till. Stefan Ingves i en helikopter nära dig snart?

Jag flyttade till stockholm 1986 och i många år var det hetaste samtalsämnet bland ett stort antall vänner och bekanta 20+ att få tag på ett hyreskontrakt, inte bara innanför tullarna utan även i förorterna. Tror att varenda kotte jag kände bodde i 2:a hand.

La ett bud en 3a ,på 800k under satt pris på en ny prod. Då säger mäklaren att det är vad våra 2or går för. Då sa jag "Jaha men har ni sålt någon tvåa då?", då vart han tyst. Mäklarna lever i en jäkla bubbla, dom är inte vana vid det här.

Sjukt när 3or går för över 3 mille i förorterna och dessutom 1 mille föreningslån på det, så fyra mille för en sketen 3a i en förort som man aldrig kommer få tillbaka pengarna på. Nu är det dax för dom att går ner i pris.

Att 3r i någon sketen förort går för över 3 miljoner kr visar bara på hur efterbliven vår bostadsmarknad är.

Korrigeringen har börjat; Tiden då bostadsrätter bara går upp i värde är förbi.

Har fått erbjudande om att svärföräldrarna går in och betalar kontantinsatsen till en villa/radhus i Stockholm. Vad tror ni, värt att köpa eller kommer det dippa mer än 15% från idag? Köper isf för att bo livet ut

Kollade för något år sedan på små Attefalls-hus i Sigtuna. Såldes för sjuka priser, upp mot 2 miljoner. Nu är ett ute för 1,495,000 eller en prisnedgång på ungefär 20%. Det är utpris, visst, men det var ju 1,900,000 också.