Fråga till er som får buprenorfin och har ett aktivt sexliv:
Jag har väldiga problem med PE (premature ejaculation/för tidig utlösning).
Undrar hur ni har löst detta problem och om ni kan komma med nåt tips.
Jag har gått i programmet i lite mer än ett år och har medvetet undvikit att träffa någon under min första tid då jag ville fokusera på mig själv och mitt liv men har nu träffat en tjej som jag tycker väldigt mycket om och vill så klart ha ett bra och fungerande sexliv som varar längre än 30sek
Har googlat en del och läste att SSRI kan hjälpa mot PE. SSRI gör det svårt för en att få utlösning men lider man redan av PE ska detta balansera ut det och man ska hamna ungefär på normal nivå.
Fick Citalopram utskrivet av min läkare på mottagningen (10mg/dag) men tycker det funkar sådär.
Någon som använder någon annan SSRI eller någon annan medicin för den delen som ni tycker hjälper?
Har köpt kamagra-gel med och tänkte safea med emla-kräm eller nån sån bedövningsspray man kan köpa i sexbutiker bara för att va på den säkra sidan men det funkar för stunden och är inte precis en hållbar lösning på mitt problem.
Vi män har inte mycket att nojja över förutom möjligtvis att bli skallig och framförallt att prestera i sängkammaren. Detta tar jävligt hårt på mitt psyke, skulle uppskatta all hjälp och tips jag kan få.
Några tips jag tänkte dela med mig av till er i programmet men som känner att ni har svårt att låta bli ett sidomissbruk:
1.
Börja träna, om det så är på gym, kampsport, crossfit, löpning eller vad som helst som utsöndrar endorfiner, dopaminer osv.
Fick även tillbaka min sexlust när jag började gymma igen fast det är mer ett problem än lättnad nu eftersom jag lider av PE haha
2.
Skaffa er en sysselsättning t.ex arbete eller studier. Ingen människa mår bra utan rutiner och att bara gå hemma och lalla. Ni alla har säkert trillat tillbaka någon gång endast pga tristess, det har jag iaf.
I början av programmet gjorde jag inte mycket vettigt om dagarna och var positiv varje vecka på mina UP, helt enkelt för jag bara satt hemma och hade all tid i världen åt att tänka på droger.
Började sen läsa upp mina betyg på Komvux och jobba extra på helger och har inte haft ett enda positivt UP sen dess.
Dessutom får ni fler dagar ledigt snabbare om ni har en sysselsättning. Så är det iaf på min mottagning INM.
Några andra plus är den mentala och fysiska stimuleringen jag får efter att ha jobbat, pluggat och tränat. Jag somnar lätt om nätterna utan någon sömnmedicin, inte haft nån form av ångest alls sen jag började träna och sysselsätta mig med jobb och plugg.
Och till sist pengarna förstås. Livet är inte så jävla fett om man går på SOC. Bättre att kunna belöna sig med en resa, kunna äta gott eller vad som och framförallt slippa vända på varje krona.
3.
Fixa en remiss hos endokrinen och kolla er testonivå. Vissa mottagningar hjälper er med remiss medan andra vill att man tar det genom sin vårdcentral. Går även att fixa en egenremiss.
Har ni lågt testo kommer ni med all sannolikhet antingen få en injektion nebido (extremt långsamt testo) ca var 3e månad eller testogel som ni smörjer på magen.
Lågt testo är ingen höjdare att gå runt med. Man känner sig deppig, omotiverad, trött och allmänt omanlig.
4.
Gå i någon form utav terapi regelbundet, åtminstone under en period.
Jag går i KBT genom min mottagning där min terapeut har goda erfarenheter av missbruk och är även sjuktsköterska.
Vi alla har våra trauman sen missbruket, kan vara skönt och framförallt bra för en att reda ut dessa, bli "vän" med dom för att sedan lägga det bakom sig en gång för alla.
Personligen tycker jag det är rätt skönt att ha någon att bolla idéer och tankar med med.
Det är inte allt man kan, eller vill, snacka med polaren, flickvännen, familjen osv med. Skönt att kunna prata om sina problem med någon som är objektiv och inte dömer en.
Fyll gärna på med fler tips som funkar för er och erat tillfrisknande som går i LARO-programmet.