Citat:
Det här är ju helt efterblivet. Atmosfärens temperatur är 255K. Vilket betyder att inte kan avge mer än σ255⁴=240W/m². Du skriver 333W/m², vilket är en fysikalisk omöjlighet.
Dessutom, värme definieras som energin som överförs från varm till kall. All övrig energiöverföring från kall till varm måste vara arbete/kraft enligt 2:a huvudsatsen. Så atmosfären kan inte överföra värme, för den är kallare än ytan. Och växthuseffekten bygger inte på kraft/arbete. Växthuseffekten strider alltså mot 2:a huvudsatsen, men även första eftersom den inte inkluderar kraft/arbete.
Första huvudsatsen är ∆U=Q+(-)W. Den ska alltid uppfyllas.
Växthusteorin är ett skämt.
Dessutom, värme definieras som energin som överförs från varm till kall. All övrig energiöverföring från kall till varm måste vara arbete/kraft enligt 2:a huvudsatsen. Så atmosfären kan inte överföra värme, för den är kallare än ytan. Och växthuseffekten bygger inte på kraft/arbete. Växthuseffekten strider alltså mot 2:a huvudsatsen, men även första eftersom den inte inkluderar kraft/arbete.
Första huvudsatsen är ∆U=Q+(-)W. Den ska alltid uppfyllas.
Växthusteorin är ett skämt.
Vad som är efterblivet eller inte kan verkligen diskuteras.
Jag tror inte att du är efterbliven, jag tror att du trollar.
Du blandar ihop svartkroppsstrålning med vad som händer i en gas som exponeras för strålning.
I fallet med atmosfären är det i texten ovan långvågig strålning t.ex. från Jordens yta som tas upp av molekyler i atmosfären (främst H2O och CO2, men även metan t.ex.) för att nästan genast avges, men då i godtycklig riktning. Nettoeffekten blir att en stor del av värmestrålningen som Jorden avger skickas tillbaka till Jorden. Det kallas växthuseffekt. Den förstärks när CO2-halten ökar, dels direkt och dels indirekt genom förstärkningseffekter. En varmare atmosfär har en högre absolut fuktighet, vilket också förstärker växthuseffekten.
Du kan inte heller beskriva atmosfären som homogen med temperaturen 255°K (-18°C). En stor del av växthuseffekten pågår nära marken, där atmosfärens temperatur närmar sig jordytans temperatur. Jordytans medeltemperatur är ca 288°K (15°C).
Min text och det här resonemanget är förenklat för att underlätta förståelse. Temperaturen på Jorden varierar mellan platser och breddgrader. Temperaturen i atmosfären varierar med höjden. I atmosfären finns moln. Det transporteras också en del värme med konvektion. Bara för att ta några exempel på faktorer som gör bilden mer fullständig, men också mer komplex.
–
