Fridolin i Aktuellt: pojklekar på dagis gör metoo-män. Är det vetenskapligt?

The findings from the current study provide some support for the hypothesis that differences in gender pedagogy are associated with differences in children’s consideration of gender; genderneutral pedagogy was associated both with a greater interest in playing with unfamiliar children of another gender as well as a reduced tendency to assume that unfamiliar boys’ and girls’ characteristics would align with cultural beliefs. These findings support the proposition that adults’ behaviors affect the degree to which children use gender to guide their consideration of other children. Other tasks and analyses, however, provided no support for the hypothesis that gender-neutral pedagogy reduces children’s consideration of gender. Children in the GN school did not show less robust automatic encoding of other people’s gender; in fact, contrary to our hypothesis, the encoding scores of children at the GN school were somewhat higher than those of children at typical schools. However, in considering the results from the encoding task, it is worth noting the absence of theory anticipating this result as well as the marginal significance of the effect (the p value was above .05, and the confidence interval for the effect size included zero). Also contrary to our hypothesis, children in both kinds of schools were equally likely to choose same-gender peers as preferred playmates in the familiar playmates task. Finally, analyses of the restricted sample indicated that the effect of school type in the gender stereotyping task was significant only for older boys.

Att det kreativa skrivandets former utmanar vetenskapliga normer på ett effektfullt sätt är uppenbart. Mona Livholts, docent i socialt arbete, frågar sig: ”varför uppträder genusvetenskapliga analyser så ofta i former som inlemmar dem i normaliteteten?” (Livholts 2008: 84). Hon belyser att det kreativa skrivandet inte bara utmanar kunskapsproduktion utanför genusvetenskapen, utan även skrivande och tänkande som sker inom genusvetenskap. På så sätt kan det kreativa vetenskapliga skrivandet inom genusvetenskap tillskrivas en stor förändringspotential som gränsar mot den prövande verksamhet som äger rum inom fältet för konstnärlig forskning. När forskningen tar sin utgångspunkt i subjektiv upplevelse av verkligheten ställer den sig på tvärs mot naturvetenskapens ideal om validitet och verifiering. Det genusvetenskapliga kreativa skrivandet skulle i linje med det kunna beskrivas som kvalitativ forskning dragen till sin spets. Livholts kallar dessa sätt att skriva ”post/academic writing” (Livholts 2012). På grund av dess ifrågasättande av traditionella vetenskapliga ideal blir den här typen av verksamhet inte sällan utsatt för kritik och förlöjligande. Livholts med flera har beskrivit hur det subjektiva tilltalet väcker generade känslor i det akademiska sammanhanget. En pinsam stämning uppstår när känslor och kroppar tar plats i den akademiska texten.