Citat:
Ursprungligen postat av
exsist
Något som de närmaste kan delge med eftertanke är tiden från söndag till måndag.
Försöka tänka tillbaka och se hur det söktes spontant i när området och vilka som var med och hur det gick till.
I och för sej har nog syster Gabriella förhörts sej noga. Naturligt blir när man inte varit själv närvarande att man vill höra allt i detalj.
När det inte tillkommer mer så kan man improvisera utifrån det media har sänt ut.
" Ca 01.30, Helena vill ringa hem till U. Hon har inga pengar men hon anstränger sej för Helena vill prata med U. Hon får hjälp av "pilot" som har surrat runt henne under kvällen.
Helena ville bara berätta för U vad kul hon har haft och om att killen hon varit intresserad av var där.
De bestämmer att de ska fortsätta prata om kvällen över en kopp te när Helena kommit hem, som de brukar göra. U föreslår att hon ska ta taxi trots att de inte brukar ta det den korta biten hem. Helena berättar att hon glömt plånboken hos PW och att hon tidigare ringt dit och fått det bekräftat. Helena vill promenera hem. U ber henne att bli väckt ifall hon skulle ha somnat.
Helena sitter i baren med kompisar och frågar om någon ska gå åt hennes håll. Tydligen så är inte "pilot" i närheten, skulle annars varit ett ypperligt tillfälle att erbjuda sej med tanke på tidigare visat intresse. Helena beger sej ut ensam och utanför på trappan träffar hon vännen BW. Pratar med honom och verkar glad och de kramas hej då. Hon promenerar ensam över torget. Syns senare tillsammans med "pilot" på bron och de viker av mot en stig vid bron.
När U vaknar på morgonen, är inte Helena där och hennes säng är orörd. U ringer runt till vänner men samtidigt kan hon inte tänka tanken att något hänt.
U åker hem till PW för att hämta Helenas plånbok. PW får en olust känsla och beger sej senare till U för att stötta och hjälpa till.
Vilka fler som ansluter på söndag fm har inte framkommit. De som är där söker spontant i närområdet. Frågan är om de sökte vid den givna genvägen nära hemmet?
Klockan blir till em ca två. U anmäler Helena som saknad till polis. Kanske fler vänner som ansluter?
Föräldrarna anländer sen em/tididg kväll. De förstår direkt att något negativt hänt Helena. Pga att Helena alltid skulle meddelat sej och aldrig skulle ha utsatt sina nära för oro.
De beger sej till polisen tillsammans. U talar om var Helena säkert ha gått eftersom de alltid tog den genvägen hem. (Undrar om vänner och övriga sökte där tidigare under dagen eftersom det var den självklara vägen hon gått?) Polis tar med sej sin hund och söker av genvägen och finner en sko efter ca en halvtimma/timme. (Varför fick inte hunden vittring på andra skon om den låg i närheten och dessutom var bloddroppar på?) Kommer hem till familjen och visar upp skon och där bekräftas att det är Helenas ena sko.
Min personliga första fråga skulle varit var den legat. Samt att jag skulle bege mej till platsen.
Här vet vi inte mer. Platsen var nära hemmet, inga problem att vandra fram och tillbaka.
Hindrade polisen folka att bege sej dit?
Var platsen markerad där skon legat?
Finkammades arean runt skon?
Personligen skulle jag genast bege mej dit och söka runt skon och ha i åtanke att Helena har ramlat och slagit sej illa och kanske ligger avsvimmad osv..Om inte annat i panik fortsätta söka.
Är det sant att polis sökte hela natten i området och att nästa skift tog vid kl 23 och fortsatte till måndagen? Det sades tidigare att polis inte spärrat av området efter första fyndet stämmer det? Detta kan de nära som var med och sökte svara på.
Varför återfanns isfl resterande senare på måndagen och inte förr, de hade ju ändå placeringen av första skon att utgå ifrån?
Alla observationer som gjordes den här tiden är av vikt men här finns inga uppgifter någonstans.
Jag tror att vi kan koka ner allt detta till att de första uppgifterna som kom ut stämmer: Man hittade den första skon på söndagskvällen och avbröt sedan sökandet - för att återuppta det på måndagen. Det finns säkert all anledning till varför GW Persson säger att det här är en extremt dåligt skött utredning redan från första stunden.
Dessutom sprang ju Helenas kompisar i dungen och trampade och letade, och BW ska ju har varit en av dem som var med. Med anledning av detta citerar jag Kvasta-Saras inlägg (25279 på sidan 2107), i vilket han/hon tar upp BW under söket på söndagseftermiddagen. Frågan är bara hur mycket vi kan lita på det som står i texten om observationen av BW:s beteende och uttalande. Kom gärna med åsikter.
Citat:
Ursprungligen postat av
Kvasta-Sara
B.W har ju diskuterats från och till i den här tråden. Det jag kommer att lägga ut nu rör en observation från en dam som var med på den absolut första skallgången som företogs i Ekuddenområdet. B.W var då en av skallgångsledarna. Den här damen är några år yngre än Helenas föräldrar. Observationen är tyvärr inte inlämnad till polisen 1992, utan först för knappt 1 år sedan. Jag har själv varit delaktig i kontakten med kvinnan i fråga och överlämnandet av tipset.
Jag vill påpeka att det här inte är någon form av utpekande, men om du läser detta B.W så vore det ytterst tacknämligt om du kunde komma in här på forumet och återge din egen version av detta.
Av hänsyn till inblandade personer så väljer jag att maska namnen:
Det här är vad hon skriver om den här upplevelsen:
"Hej!
Jag var med på den första skallgången som utgick ifrån Ekuddenområdet. Jag var tidigt på plats och träffade en äldre man som också ville ställa upp eftersom han kände föräldrarna till Helena. Han hette ******* i efternamn (glömt hans förnamn) men är tyvärr död nu.
Vid första stoppet i skallgången så hoppade Björn upp på en sten så han skulle ses o höras o vi, *******och jag stod väldigt nära. Björn redogjorde för hur vi skulle fortsätta gå. Efter det pratade han med några yngre som stod intill o sa o visade hur Helena tappade sin sko när hon skulle springa iväg. Han gjorde en liten halvpiruett på stenen där han stod för
att visa hur hon skulle ha fastnat med skon.
Det var allt han sa som ******* och jag uppfattade och jag sa till ******* : "hur kan han veta hur hon tappade skon?"
******* höll med o sa att det undrade han med.
Vi fortsatte skallgången men vi tänkte på detta båda två. Jag berättade det för min man när jag kom hem o han sa detsamma som mina tankar var.
Jag nämnde detta till en före detta jobbarkompis som jag tyvärr inte kommer ihåg namnet på men hon sa att Björn varit inne på förhör. Hon visste vem han var. Jag själv bodde i Mariestad 5 år och kände inte så många och många år sen vi flyttade därifrån. Vi flyttade därifrån 1995. Men ... jag har aldrig glömt detta.
Det var allt. Men jag minns piruetten och hur hon skulle ha tappat skon på för sätt mycket väl. Det är många år sen men vissa små ord följer med som man tycker är märkliga.
Jag, min man o ******* gick en skallgång till men då var inte Björn ledare.
Detta som jag berättat för dig nu är det som jag fortfarande minns.
Detta för nog inte fallet framåt tyvärr men visst är det märkligt att någon kan berätta o visa hur hon tappat skon om de inte varit intill?
Ha en bra dag ...
Hälsningar *****"
