Inlägg 1 av 3
Arbete i Gårdsten pågår:
https://imgur.com/a/6q1gAYr
Jag funderade lite på Gryaab/Ryaverket och hur dom drabbades av strömavbrottet häromdagen. Ryaverket ligger ju nära Biskopsgården, som drabbades av det mer långvariga strömavbrottet på ca en timme (övriga stan fick tillbaka strömmen efter ca 20 minuter). Felet ska ha börjat i K6 Repeshäll, den ligger nära Biskopsgården. Oljeraffinaderierna avfacklade pga strömavbrottet, så de tycks ha drabbats, men oklart om de förlorade strömmen i 20 min eller 1 tim. Och mittemellan oljeraffinaderierna och Biskopsgården råkar ju just Ryaverket ligga.
Vet vi hur länge Ryaverket drabbades och om de fick nödbrädda?
Googlade lite och här nedanför kommer allt möjligt intressant jag fann om Gryaab. Jag har klippt och klistrat ganska hejvilt, sakerna nämnas i en slumpmässig ordning och saker kan vara tagna ur sitt sammanhang. Gå in i dokumenten jag länkar till för att läsa allt. Och gällande strömavbrottet: det nämns några grejer om reservkraft som kan tala för att Ryaverkets grejer klarade sig oskadda under strömavbrottet (gissning).
http://www.gryaab.se/wp-content/uploads/2016/08/Samrådsunderlag-15-augusti-2016.pdf
På sex ställen under Nordre/Göta älv samt under Mölndalsån, Stora ån vid Askim och Kvillebäcken
finns förbindelseledningar som ansluter till tunnlarna på respektive sida. Det finns också en tre
kilometer lång ledning i en
torr tunnel mellan Göddered och Rösbo på Hisingen, samt en
300 meter lång ledning i en torr tunnel vid Röda Sten.
Ventilationen i tunnelsystemet sker huvudsakligen genom självdrag via öppningar i den övre delen av
portarna vid tunnelnedfarterna. Vid några platser är ventilationen förstärkt med mekaniska fläktar som
suger ut luften som sedan släpps ut via en skorsten eller via ett kompostfilter.
Fläktar finns vid
tunnelnedfarterna Bräcke, Flöjelbergsgatan, Björndammen i Partille, Stora Viken i Ale och vid
Sandspåret i Hjällbo. Fläkten vid Bräcke ventilerar också svallschaktet och gallerrummet vid
Ryaverket. Skorstenar finns vid Bräcke, Flöjelbergsgatan och Björndammen.
Ventilationen till svallschaktet och gallerrummet på Ryaverket som är anslutna till Bräckefläkten
kommer att byggas om under 2017.
Flödet från respektive kommun mäts vid mätstationer som finns utplacerade i huvudtunnlarna vid
kommungränserna. Mätningen sker i Parshallrännor med automatiskt registrerande nivåmätare. För
Göteborg beräknas flödet som skillnaden mellan inkommande flöde till Ryaverket och det
sammanlagda flödet från övriga kommuner. Det uppmätta flödet anger respektive kommuns totala
flöde. För Gryaabs debitering av ägarkommunerna används dels det totala flödet och dels såld
vattenmängd till respektive abonnent inom kommunerna.
Gryaab har fem automatiska provtagningsstationer strategiskt utplacerade i tunnelsystemet, se Figur 1.
Provtagarna är självdiskande karuseller med 24 stycken tolvtimmarsprover, det vill säga att i varje
provtagningsstation finns prov från de senaste tolv dygnen. Provtagningen görs för att kunna spåra
oönskade ämnen som kommer till Ryaverket. I inkommande avloppsvatten sker en kontinuerlig
övervakning av pH-värde och konduktivitet. Även tungmetallerna kadmium, bly, kvicksilver, nickel,
krom, koppar, zink och silver analyseras i flödesproportionella tre- eller fyrdygnsprover. COD och
BOD7 mäts i veckosamlingsprov. Om någon av dessa parametrar avviker från den normala variationen
samlas proven från provtagnings-stationerna in och analyseras. Har det skett ett utsläpp underlättas
därmed spårningen uppströms, eftersom det utifrån resultaten vid provtagningsstationerna kan avgöras
i vilken tunnelgren utsläppet skett.
Under 2017 kommer det att uppföras en
slamtömningsstation i Lerums kommun.
Avloppsvattnet som genomgått hela den biologisk kemiska processen och det vatten som förbileds
denna process och direktfälls sammanförs i utloppstunneln och innan provtagningen på utgående
vatten. Vattnet leds först via en 825 meter lång bergtunnel (tvärsnittsarea cirka 10 m2
) och sedan två
195 meter långa utloppsledningar som är två meter i diameter. Utloppsledningarna ligger på botten av
Göta älv och mynnar ut på älvens norra sida. Djupet vid utsläppspunkten är cirka fyra meter.
Koordinaterna för utsläppspunkten är x 6402813, y 1266376.
http://www.gryaab.se/wp-content/uploads/2018/04/Miljörapport-Ryaverket-2017-rev.pdf
2015-10-28 Beslut, Länsstyrelsen. Anmälan enligt 28 § i Förordning (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd gällande schaktarbetet i förorenad mark vid Röda Sten. Länsstyrelsen godtar att schaktarbeten inom fastigheten Majorna 140:22 utförs i enlighet med anmälan daterad 2015-09-16, kompletterad 2015-10-02, med iakttagande av vissa försiktighetsmått. Av Länsstyrelsens beslut framgår vilka dessa försiktighetsmått som avses, det rör sig bl.a. om att vissa föroreningar ska omhändertas, analys ska utföras av urschaktade jordmassor, transportör och mottagare av förorenade massor ska ha tillstånd, miljökontroll ska utföras, rening och provtagning av länsvatten samt redovisning av slutrapport. (Gryaab lämnade in slutrapporten i januari 2017.)
Åtgärdsplan för tunnel och ledningsnätet
Gryaabs årsplan för tunnelbesiktning och skrotning har följts under året förutom för en tunneldel. Det
avser zon 1, tunneldelen närmst Ryaverket. På grund av pågående arbeten inne på Ryaverket har det
inte gått att hålla ner nivåerna i tunneln på det sätt som krävs för att personal ska kunna utföra arbeten
i denna tunneldel. Att vänta ett år med dessa arbeten är acceptabelt. Förhoppningsvis kommer dessa
arbeten att kunna utföras under 2018.
Efter flera års förberedelser har ledningssträckan Röda Sten-Färjenäs kunnat inspekteras under 2017.
Konditionen på ledningarna var påfallande god.
För tunnelportar, slamtömningsstationer, fläktar, pumpgropar och likande utrustning i och kring
tunnelsystemet har Gryaab ett tillsynsprogram som finns inmatat i programvaran Aretics T7. Gryaabs
personal utför ronderingar med olika intervall enligt tillsynsprogrammet.
http://www.gryaab.se/wp-content/uploads/2017/09/2-Bilaga-2-TB-Gryaab.pdf
2.1.1 Utjämning av flöden
Vid Röda Sten slutar tunneln för att övergå till två stycken dykarledningar som går under Göta Älv till
Färjenäs, där återkopplas dykarledningarna in till tunnelsystemet.
Vid Röda sten finns det kapacitet att lagra avloppsvatten för kortare perioder för att jämna ut
inkommande stora flöden. Det finns även möjlighet att kortvarigt lagra avloppsvatten från norra sidan
i befintlig tunnel. Den sammanlagda utjämningsvolymen är cirka 250 000 m3
.
2.1.2 Underhåll
Gryaab har idag en besiktningsplan för tunnelsystemet som innebär att transporttunnlar besiktigas vart
annat år och huvudtunnlar besiktigas vart femte år. Om det vid besiktning framkommer brister
genomförs erforderliga skrotnings- eller förstärkningsarbeten. Årligen besiktas cirka en femtedel av
tunnelsystemet. Normalt förekommande behov av tunnelskotning och eventuellt övriga anmärkningar
noteras. Besiktningsplaner och protokoll finns i en bergdatabas framtagen gemensamt för Gryaab och
förvaltningen Kretslopp och vatten.
.