Inlägg 2, forts från ovan
Slamtömningsstationer
Kommun Stationsbenämning
Ale Stora Viken
Kungälv Göddered
Härryda Landvetter
Partille Kåbäcken
Göteborg Säve
Göteborg Sandspåret
Göteborg Ryaverket
Mölndal Kållered
Provtagningsstationer
Vid provtagningspunkterna sker tidsstyrd provtagning med helautomatiska, självtömmande och
självdiskande provtagare. Normalt finns prover för de senaste 12 dygnen vid varje provtagningsstation.
Varje dygn är uppdelat på två 12-timmars prover, det vill säga totalt finns det 24 provtagningsflaskor
i provtagaren. De strategiskt utvalda provtagningspunkterna, se Tabell 10 och Figur 5, täcker tillsammans ungefär 98,3 procent av Ryas inkommande vattenflöde. Varje provtagningsstation övervakar en tunnelgrensmynning respektive ett särskilt avrinningsområde. Idag sker provtagning på mätpunkterna nedan, dock inte mätpunkt Skarvik där endast förberedelse för mätning är gjort.
Mätpunkt Andel av Ryas inkommande
(procent)
Rinntid till Ryaverket*
min-max (h)
Söder 40 1-16,5
Öster 24 5-9
Västra Hisingen 6,3 1-6,5
Skarvik 0,7 0,25-1
Norr 45,3 (inkl. Öster) 1-17
Centrala Hisingen 6,0 1-5
Om elavbrott: (min rubrik)
Redundans på utrustning såsom pumpar, centrifuger etc. finns ofta i form av att en eller flera maskiner
finns som reserv och kan tas i drift om något maskinhaveri skulle uppstå.
Elförsörjningen till Ryaverket är också utbyggt med redundans vid t.ex. strömavbrott kan man köra
inloppspumpar och annat favoriserad utrustning med reservkraft. Detta för att säkerställa att det går att
pumpa avloppsvatten genom Ryaverket utan risk för översvämning.
Reservkraften består av tre stycken dieseldrivna generatorer. En av dem är avsedd för favoriserad kraft
det vill säga den del av elkraften som förser datorutrustningar och lokalbelysning med ström. De två
andra aggregaten har mycket större arbetseffekt och är i första hand avsedda att förse Ryaverkets
inkommande pumpar med tillhörande utrustning med ström. Vid ett strömavbrott längre än fem
sekunder, startar dieselaggregaten och fasas ihop automatiskt. Om strömavbrottet blir långvarigt går
det att koppla om manuellt och förse hela Ryaverket med reservkraften. Däremot är man begränsad till
den effekt som aggregaten kan ge. Om två inloppspumpar måste köras blir reningen begränsad, i bästa
fall kan mekanisk rening och direktfällning upprätthållas.
http://www.gryaab.se/wp-content/uploads/2015/12/Gryaab-rapport-2016_1.pdf
För att kunna göra inspektion och underhåll på ledningarna mellan Röda Sten och Färjenäs behöver
arbetsmiljön i tunneln vid Färjenäs säkerställas. Under 2015 startades byggnation av ett nytt
flyktschakt från avloppstunneln vid Röda Sten. Flyktschaktet beräknas vara färdigt under hösten 2016 varefter inspektion av dykarledningarna kan startas.
Under 2015 har det tidigare uppstartade arbetet med att undersöka ledningarnas kondition fortsatt.
Dykarledningarna (3 st) under Göta älv mellan Hjällbo och Björnåsen har renspolats och kontrollerats
med den specialbyggda robot som Gryaab varit med och tagit fram. Roboten filmar, lasermäter
ovalitet och ultraljudsmäter godstjocklek. Konditionen på samtliga tre dykarledningar var god. Nu
återstår att relina (invändigt förstärka) en betongledning som ansluter dykarledningen på östra sidan
om Göta älv samt att renspola och filma betongledningarna på västra sidan om älven mot Björnåsen.
På ledningssträckan Röda Sten till Färjenäs har projektering och upphandling genomförts för att starta
upp arbetet med att bygga en flyktväg ut från den torra tunneln vid Färjenäs. Flyktvägen är en
förutsättning för att kunna utföra det fortsatta utredningsarbetet kring dykarledningarnas kondition
under älven.
För ledningssträckan mellan Lackarebäck och Varbergsgatan har filmning utförts på betongledningen
under Mölndalsvägen och Varbergsgatan. Konditionen på den filmade ledningen var god.
Förberedelsearbeten har också gjorts för att kunna undersöka konditionen på dykarledningen under
Mölndalsån. En mer omfattande utredning har också gjorts för att undersöka möjligheten att förlägga
ytterligare en ledning mellan Kallebäck och Varbergsgatan. Syftet är att skapa redundans om något
händer med den ledning som finns idag samt att ha möjlighet för ökad kapacitet avseende på de
utbyggnadsplaner som finns inom tunnelsystemets upptagningsområde.
Den 30 november trängde avloppsvatten upp från en brunn tillhörande den ledning som förbinder
tunnelsträckan Flöjelbergsgatan-Varbergsgatan. Det medförde att orenat avloppsvatten rann in i Hedin
Bils lokaler vid Grafiska vägen. För att undvika mer skador ombads Mölndals kommun att brädda vid
Ågatans pumpstation. Totalt bräddades 5 800 m3 innan stoppet lokaliserats och åtgärdats.
Länsstyrelsen informerades omgående om händelsen.
Ett mindre läckage på en 250-ledning som ansluter till de bägge tuberna i den torra Röda Stenstunneln
har observerats under året. Den 28 augusti upptäcktes att läckaget ökat påtagligt. Läckan medförde
risk för ett rörbrott med stora konsekvenser för överledningen av avloppsvatten från Röda sten till
Färjenäs. Efter att ventilen på tub 1 vid Röda Sten stängdes minskade dock läckaget och det tätades
sedan med en träplugg, yttre relining och tätning runt ledningen. Den skadade ledningen kommer att
bytas ut när flyktvägen upp till Röda sten är klar.
Den 27 maj genomfördes ett planerade driftstopp vid Ryaverket. Ett flertal arbeten skulle genomföras,
bland annat inspektion av luckor och kanaler, byt av gummikompensatorer i processluftledningen,
montage av en ny kvarn i förtjockning, byt av doseringsledningar till spolvattenpumpar, test av
högnivåvippor i svallschaktet samt inspektion av inloppet till dysvattenpumpar till skivfiltrarna.
Länsstyrelsen informerades i förväg om stoppet.
Biogasen säljs till Göteborg Energi för uppgradering till fordonsgas. Vid kapacitets- eller driftproblem
vid Ryaverket eller på Göteborg Energis anläggning facklas biogasen. 2015 facklades 711 398 m3,
vilket är avsevärt mindre jämfört med 2014.
Slamtömningsstationer
Kommun Stationsbenämning
Ale Stora Viken
Kungälv Göddered
Härryda Landvetter
Partille Kåbäcken
Göteborg Säve
Göteborg Sandspåret
Göteborg Ryaverket
Mölndal Kållered
Provtagningsstationer
Vid provtagningspunkterna sker tidsstyrd provtagning med helautomatiska, självtömmande och
självdiskande provtagare. Normalt finns prover för de senaste 12 dygnen vid varje provtagningsstation.
Varje dygn är uppdelat på två 12-timmars prover, det vill säga totalt finns det 24 provtagningsflaskor
i provtagaren. De strategiskt utvalda provtagningspunkterna, se Tabell 10 och Figur 5, täcker tillsammans ungefär 98,3 procent av Ryas inkommande vattenflöde. Varje provtagningsstation övervakar en tunnelgrensmynning respektive ett särskilt avrinningsområde. Idag sker provtagning på mätpunkterna nedan, dock inte mätpunkt Skarvik där endast förberedelse för mätning är gjort.
Mätpunkt Andel av Ryas inkommande
(procent)
Rinntid till Ryaverket*
min-max (h)
Söder 40 1-16,5
Öster 24 5-9
Västra Hisingen 6,3 1-6,5
Skarvik 0,7 0,25-1
Norr 45,3 (inkl. Öster) 1-17
Centrala Hisingen 6,0 1-5
Om elavbrott: (min rubrik)
Redundans på utrustning såsom pumpar, centrifuger etc. finns ofta i form av att en eller flera maskiner
finns som reserv och kan tas i drift om något maskinhaveri skulle uppstå.
Elförsörjningen till Ryaverket är också utbyggt med redundans vid t.ex. strömavbrott kan man köra
inloppspumpar och annat favoriserad utrustning med reservkraft. Detta för att säkerställa att det går att
pumpa avloppsvatten genom Ryaverket utan risk för översvämning.
Reservkraften består av tre stycken dieseldrivna generatorer. En av dem är avsedd för favoriserad kraft
det vill säga den del av elkraften som förser datorutrustningar och lokalbelysning med ström. De två
andra aggregaten har mycket större arbetseffekt och är i första hand avsedda att förse Ryaverkets
inkommande pumpar med tillhörande utrustning med ström. Vid ett strömavbrott längre än fem
sekunder, startar dieselaggregaten och fasas ihop automatiskt. Om strömavbrottet blir långvarigt går
det att koppla om manuellt och förse hela Ryaverket med reservkraften. Däremot är man begränsad till
den effekt som aggregaten kan ge. Om två inloppspumpar måste köras blir reningen begränsad, i bästa
fall kan mekanisk rening och direktfällning upprätthållas.
http://www.gryaab.se/wp-content/uploads/2015/12/Gryaab-rapport-2016_1.pdf
För att kunna göra inspektion och underhåll på ledningarna mellan Röda Sten och Färjenäs behöver
arbetsmiljön i tunneln vid Färjenäs säkerställas. Under 2015 startades byggnation av ett nytt
flyktschakt från avloppstunneln vid Röda Sten. Flyktschaktet beräknas vara färdigt under hösten 2016 varefter inspektion av dykarledningarna kan startas.
Under 2015 har det tidigare uppstartade arbetet med att undersöka ledningarnas kondition fortsatt.
Dykarledningarna (3 st) under Göta älv mellan Hjällbo och Björnåsen har renspolats och kontrollerats
med den specialbyggda robot som Gryaab varit med och tagit fram. Roboten filmar, lasermäter
ovalitet och ultraljudsmäter godstjocklek. Konditionen på samtliga tre dykarledningar var god. Nu
återstår att relina (invändigt förstärka) en betongledning som ansluter dykarledningen på östra sidan
om Göta älv samt att renspola och filma betongledningarna på västra sidan om älven mot Björnåsen.
På ledningssträckan Röda Sten till Färjenäs har projektering och upphandling genomförts för att starta
upp arbetet med att bygga en flyktväg ut från den torra tunneln vid Färjenäs. Flyktvägen är en
förutsättning för att kunna utföra det fortsatta utredningsarbetet kring dykarledningarnas kondition
under älven.
För ledningssträckan mellan Lackarebäck och Varbergsgatan har filmning utförts på betongledningen
under Mölndalsvägen och Varbergsgatan. Konditionen på den filmade ledningen var god.
Förberedelsearbeten har också gjorts för att kunna undersöka konditionen på dykarledningen under
Mölndalsån. En mer omfattande utredning har också gjorts för att undersöka möjligheten att förlägga
ytterligare en ledning mellan Kallebäck och Varbergsgatan. Syftet är att skapa redundans om något
händer med den ledning som finns idag samt att ha möjlighet för ökad kapacitet avseende på de
utbyggnadsplaner som finns inom tunnelsystemets upptagningsområde.
Den 30 november trängde avloppsvatten upp från en brunn tillhörande den ledning som förbinder
tunnelsträckan Flöjelbergsgatan-Varbergsgatan. Det medförde att orenat avloppsvatten rann in i Hedin
Bils lokaler vid Grafiska vägen. För att undvika mer skador ombads Mölndals kommun att brädda vid
Ågatans pumpstation. Totalt bräddades 5 800 m3 innan stoppet lokaliserats och åtgärdats.
Länsstyrelsen informerades omgående om händelsen.
Ett mindre läckage på en 250-ledning som ansluter till de bägge tuberna i den torra Röda Stenstunneln
har observerats under året. Den 28 augusti upptäcktes att läckaget ökat påtagligt. Läckan medförde
risk för ett rörbrott med stora konsekvenser för överledningen av avloppsvatten från Röda sten till
Färjenäs. Efter att ventilen på tub 1 vid Röda Sten stängdes minskade dock läckaget och det tätades
sedan med en träplugg, yttre relining och tätning runt ledningen. Den skadade ledningen kommer att
bytas ut när flyktvägen upp till Röda sten är klar.
Den 27 maj genomfördes ett planerade driftstopp vid Ryaverket. Ett flertal arbeten skulle genomföras,
bland annat inspektion av luckor och kanaler, byt av gummikompensatorer i processluftledningen,
montage av en ny kvarn i förtjockning, byt av doseringsledningar till spolvattenpumpar, test av
högnivåvippor i svallschaktet samt inspektion av inloppet till dysvattenpumpar till skivfiltrarna.
Länsstyrelsen informerades i förväg om stoppet.
Biogasen säljs till Göteborg Energi för uppgradering till fordonsgas. Vid kapacitets- eller driftproblem
vid Ryaverket eller på Göteborg Energis anläggning facklas biogasen. 2015 facklades 711 398 m3,
vilket är avsevärt mindre jämfört med 2014.
