Sverigedemokraterna i opinionsundersökningar

Om SD och M får 50,5 % är övrigas reaktion irrelevant. Vad säger M då? "Nej vi kommer aldrig samtala med SD, de har nazistiska rötter." "Men vi kan ju inte hindra dem att rösta på våra förslag"

Jag tror att det blir revolt inom M om SD+M får majoritet i riksdagen och UK släpper fram en regnbågsregering.

Det är synd att sossarna är så jävla envist dumma. En S+SD-regering hade varit vad detta landet behöver. M är bara ute efter att montera ner välfärden och dumpa löner. Socialdemokraterna vore ju det bsta samarbetsvalet för SD. Låt SD sköta värdefrågorna och S välfärd med mera. Så kanske vi kan få ett folkhem igen. Moderaterna går inte att lita på för två öre och de är ju inte precis socialliberaler heller. En stark stat, stark välfärd och en mycket stram invandring samt ökad återvandring då betalar jag gärna höga skatter.

Sluta hårdvinkla! - CrispyKreem, 2018

Visst, rätt ska vara rätt: Fnysington är ingen "lögnaktig fitta" utan en "äcklig jävla orm som kan stoppa upp sina halmgubbar i fittan". STOR skillnad.

Och istället för att etniska svenskar "nog inte finns", så är "få nu levande svenskar att betrakta" som sådana, enligt partiledaren för nationalistiska SD. Bra, då säger vi det.

Det trista är ju att den här typen av hysterisk grälsjukhet och tron att om man vinner om man bara brölar högst om att erkännande av en på lika villkor skyddsvärd svensk etnicietet kommer leda till våldsam, etnisk rensning - så missar man en ytterst resonlig fråga:

Varför krävdes det en FUCKING FOLKPARTIST att synliggöra utsatta svensketniska ungdomar i förorten? Har SD verkligen hanterat denna "jobbiga" fråga på bästa sätt?

Vad hade hänt, tror SD-klacken, om SD-ledningen hade tagit konstruktiv kritiv som just sådan och inte läst in en massa skumma motiv bakom allt?

Jag tänker på filmen Solo, som tydligen bombar kraftigt för Disney just nu. Bakom problemen ligger - menar många journalister och filmens skapare - hatiska vita män som inte tål starka kvinnor och minoriteter. De hånade högljutt talet om bojkott av det nya, progressiva SJW-projektet som Star Wars blivit, som ett fåtal bittra exremister som inte kan påverka något. De uppmanade till lojalitet med Star Wars från "sanna" fans och hyllade varje film, varje ny feministisk karaktär, varje angrepp det vita patriarkat som präglat ursprungsfilmerna.

Först rakade ju filmerna in rekordbelopp, så allt var väl bra? Ja, tills en kritisk massa av missnöje formats underifrån och den ekonomiska katastrofen är ett faktum och varumärket skadat.

Gjorde lojalisterna och de superaggressiva shillsen verkligen Disney en tjänst i sitt kategoriska avfärdande av "trollen, hatarna och rasisterna"? Gör Heja Jimmie-postare SD en tjänst genom att aldrig våga kritisera eller erkänna att kritik kan vara värdefull?

Fantastiskt lysande liknelse! Jag, som med stor skadeglädje, följt Star Wars-karusellen de senaste månaderna kan inte annat än applådera ditt exempel.
Grejhöjta!

DN-intervjun igår visar att Kristersson helt sätter sitt hopp till att SD ska släppa fram en Alliansregering utan förhandling. Jag skulle önska att Åkesson kunde skjuta ned de här planerna redan före valet, men tyvärr så tycks han vara öppen för det.

Att kritisera ett parti för att vara populistiskt i ett demokratiskt samhälle är helt jävla hjärndött. Det folket vill ha är det som skall genomföras av politikerna, dvs, DET SOM ÄR POPULÄRT. Var det populistiskt av SD att protestera mot invandringen när de var ett litet parti utanför riksdagen? Eller menar du att det ska finnas en elit som bestämmer vad som ska genomföras i samhället? Kanske ett partiorgan som via 5-årsplaner kan bestämma vad som skall göras?

Populism, liksom missnöjesparti, är bara tomma ord för antidemokrater som vill kontrollera folket istället för att folket kontrollerar samhället.

Tror det är Sverigevännerna som vill ta ansvar, men då vi är så korkade att vi endast ser problemen och inga lösningar så kan vill du kanske ge oss ett konkret förslag på hur vi vänder den negativa utvecklingen?

Nja. Populism är inte lika med folkförankring, lyhördhet eller “det som är populärt”.
Man kan vara populister och bara ha stöd av 0,002%.

Populism är, för att citera Henrik Oscarsson:

a) förenklade svartvita budskap och lösningar, grundat i b) anspråk på att vara den enda uttolkaren av den sanna folkopinionen och som c) ställer ETT folk mot EN monolitisk samhällselit.

Jag är tveksam till delen om “förenklade svartvita budskap” i SDs fall, deras budskap är betydligt mer komplext än UT MED PACKET/THEY TOOK OUR JOBS! Däremot stämmer b till stor del och c till hundra procent.

Exempel på populism: När Göran Hägglund ställde upp en dikotomi mellan “verklighetens folk” och “kultureliten som vill styra våra liv”, eller när Sarah Palin gjorde samma mellan “the Washington media elite” och vanliga knegare.

Inte exempel på populism: När Jonas Sjöstedt propagerar för stoppade vinster i välfärden med hänvisning till att en majoritet vill ha det.