Stora Skol & Kunskapstråden - för de lata

Det är främst formelskrivning och stökiometri.. Är det något som du behärskar?

Kemi är ju egentligen inte speciellt svårt med avseende på matten.
Däremot kan det vara ganska svårt och skiljer sig från t.ex matte och fysik genom att det är mycket info, många regler och framförallt är det alltid undantag på alla regler.

Allt är energi. Energiprincipen och det faktum att energi inte går att förstöra, bara omvandla är nog den viktigaste grundregeln man kan falla tillbaka på.
Om man förstår varför reaktioner sker eller inte sker med avseende på energiprincipen så har man Mycket förståelse gratis.
Tyvärr är stor del av detta fysik. Inte inom kemin.

Fundera alltid på hur uppgiften, problemet du jobbar med förhåller sig till energiprincipen.
Varför brinner det, varför sker reaktionen. Från vart kommer eller avges energin?

Har du kollat Magnus Ehingers videor på youtube?
Han har lagt upp videor om bl.a. stökiometri. ---> https://www.youtube.com/watch?v=AeBJXYbfA7o

Ja men du får nog vara beredd att göra exempel som visar vad du inte förstår. Stökiometri är som vanliga ekvationer, vänsterledet och högerledet måste innehålla lika många atomer av varje slag.

Den totala laddningen ska vara densamma på höger och vänster sida.

Formelskrivning, om vi börjar med det enkla förstår du skilnaden mellan 2H, 2H+ och H2? där H2 ska ses som att tvåan är subskript och + som superskript.

På tal om bra böcker så har vi ju dom svenska kemisternas Bibel: Allmän Och Oorganisk Kemi av Gunnar Hägg.

Den tillsammans med googlande tror jag kan vara bra, ett plus är ju att den är skriven på svenska.

Förutsätter dock att det inte är organisk kemi som TS kämpar med, men där är det ju mycket mekanismer, och är det gymnasienivå så låter det som det är allmän kemi det kämpas med.

Tas upp lite som är överkurs på gymnasiet, men vafan. Bättre att kunna lite mer än för lite ju?

Tycker du skall börja med det absolut första du inte förstår. Och sedan beta av bit för bit. Spelar ingen roll om det ingår i kursen eller är sedan tidigare, du behöver få en grund som är stabil.

I- är en bättre lämnande grupp jämfört med Cl- eftersom I- är en svagare bas?

Många skulle nog köra på den minnesregeln, jag skulle föredra att hänvisa direkt till bindningsstyrkan (som är mycket lägre för C-I än C-Cl). Ännu mer korrekt är rimligen att se till aktiveringsenergin för intermediärer, men det är sällan tabellerat.

Argumentet med svagare bas kommer nog inte fungera om du slänger in lite andra lämnande grupper, jämför vatten som är en starkare bas än Cl- men rimligen en bättre lämnande grupp, jämför F- med vissa karboxylsyror eller ammoniak.

"Vilken skillnad i ämnenas karaktäristika egenskaper skulle man kunna använda för att separera en blandning av bensin och vatten?"

Svar: löslighet

Jag tror jag är med på vad löslighet innebär, men hajar inte på vilket sätt skillnaden i löslighet kan vara till hjälp vid en separation av dessa. Någon som kan förklara?

Om du har en behållare där någon blandat bensin och vatten behöver du inte göra mer än låta den stå ostörd i ett tag (minuter till timmar, beroende på mängd och hur hårt vätskorna blandats) för att bensinen skall flyta upp ovanpå vattnet.

Anledningen att detta funkar är att vatten och bensin inte löser varandra och inte heller löser den ena vätskan den andra. Därmed behöver man bara vänta tills tyngdkraften gör sitt och separerar dem genom vätskornas olika densitet.

Ah ! Tack!





Om masstal=protoner+neutroner , hur kommer det sig att tex litium har masstalet 6,941?
3 protoner och 3,941 neutroner :-S

Någon som kan hjälpa till med denna?

De fyra ämnena C4H10 (butan), C2H5OH (etanol), CH3Cl (metylklorid) och CH4 (metan) hålls
i separata behållare, nedkylda av flytande helium vid normalt atmosfärstryck (ledning: vad har
helium för kokpunkt?). När kylningen upphör får ämnena långsamt gå upp till
rumstemperatur.
 Vad kommer att hända med respektive ämne under processen när temperaturen ökar?
Vilka kemiska bindning kommer att brytas eller skapas vid övergång från fastfas till
vätskefas och gasfas?
 Förklara skillnader i fasomvandlingstemperaturer (d.v.s. temperaturen när ämnet
smälter eller förångas) utifrån de kemiska bindningarna i respektive ämne.