Vilken begåvningsnivå är jag på när jag inte klarar av Matte 3C och Kemi 1? [/Mod.]

Hej

Vill få lite input vad ni tycker angående mina betyg från gymnasiet och om jag är så JÄVLA dålig som det "ser ut" eller om jag är någorlunda begåvad/tillräckligt smart för att läsa på högskola. Nåväl, jag hade jag först D i både Matte 1C och Matte 2C. Tyckte det var lagom svårt. Sen Matte 3C fick jag dessvärre F i, då det är en (enligt mig iaf) JÄVLIGT svårt kurs rent ut sagt. Jag fick även ett F i Kemi 1 (trots 2 E-omprov), samt att jag fick göra 2 omprov i Fysik 1 innan jag lyckades få godkänt på den kursen. På biologi 1 och 2 samt Moderna Språk 4 hade jag E i (utan omprov). I övrigt hade jag överlag D:n eller C:n och något B på bl.a. Samhällskunskap 1 och 2, Geografi 1 och 2, Religionkunskap 1, Svenska 1-3, Engelska 5-7, Historia 1b och 2a. I dag, 3 år efter jag gick ut gymnaiset försöker jag läsa in Matte 3C på komvux men saken är den att jag är helt jävla lost. Förstår inte mycket och kemin (1) är jag minst lika lost i typ.

En sak som jag är ganska säker på iaf är att jag inte är superdupersmart för att kunna läsa t.ex. civilingenjör, läkare eller teknisk fysik, men är jag så jävla dålig tror ni att jag inte ens kommer klara av ens lite enklare program på högskolan? Säg företagsekonomi bara som ett exempel. Jag har svårt att se hur jag kommer behöva anvädning för den matten som lärs ut i Matte 3C (som t.ex. uträkning av differenskvoter, derivator, avancerad algerbra etc.) i ett sådant program. Men samtidigt, med tanke på att vissa (jättesmarta) läste både Matte 4 och 5, Fysik 2 och Kemi 2 och fick godkänt på i gymnasiet, börjar man ju undra - Hur jävla dålig är jag egentligen?! Eller är Matte 3C svårare än Matte 4 och 5? Och Fysik 2 "typ" lika svår som Fysik 1 bara annat innehåll? "Å andra sidan" vet jag med mig att normalbegåvade från högstadiet (som läste typ Matte 1B och 2B samt Naturkunskap 1 istället för Matte 1, 2 och 3C och naturämnena) vissa läser på högskolan.

Vad anser ni? Är jag korkad som fan, normalbegåvad/tillräckligt för "enklare" program", eller hyfsat smart bara att jag fått läsa svåra kurser? Klarar de flesta av de kurserna jag skrivit om ovan?

Min personliga uppfattning är att Matte 4 och Fysik 2 är mycket svårare än Matte 3 och fysik 1.

Det är väldigt individuellt hur lätt / svårt man har för dessa ämnen. Jag känner en snubbe som tyckte att fysik 2 och matte 4 var svårare än hela läkarlinjen. Han gör idag ST-tjänst, jag tror iofs att han är i minoritet med den uppfattningen men det visar ändå att alla är olika och att du inte behöver bli diskare bara för att du har svårt för dessa kurser.

Se över din studieteknik, försök igen, våga be om hjälp och ge inte upp.

Du kanske är lite svagbegåvad

Matten ÄR inte svår, så det torde ju bero på att du ansträngt dig alldeles för lite. Och om det ärmfallet kommer den enklaste högskolekurs att vara för svår.

Annars kan man faktiskt bli civilekonom utan vare sig större ansträngning eller begåvning så det spåret finns alltid - de flesta som löste samhällsvetenskaplig inriktning klarade av det galant trots att de sög på naturämnena

Jag är exceptionellt högbegåvad, men inte ens jag klarar av ämnen som matematik och kemi utan att ha pluggat, eftersom det inte är ämnen som i högre grad har erhållit kunskaper om i den egna vardagen (till skillnad från t.ex. engelskan). Jag har även misslyckats med kurser vid högskolan, eftersom jag helt enkelt av olika skäl inte pluggade tillräckligt mer kontinuerligt. Ingenstans i trådstarten nämns studieteknik, tidsmängd spenderad på pluggande o.s.v.

Istället för att försöka utröna din intelligens utifrån dina studieresultat (vilket är ett minst sagt osäkert mått, om inte t.o.m. helt förfelat), så är det nog mer praktiskt att istället ställa frågan om du kan lära dig att klara studierna genom en annan studieteknik och/eller en annan studiedisciplin. Nu är det verkligen inget område jag är expert på, så när det gäller det är det nog bättre att vända sig till andra (kanske vid en skola man studerar på, på nätet o.s.v.). Men hur som helst är det nog den frågeställningen den mest konstruktiva.

Sedan ska jag vara rak med dig. Det kan mycket väl vara så att du inte har det som krävs för att excellera inom högre studier. Men det är i så fall inget du kan göra något åt. Inte heller har du varken någon hjälp eller hinder av vad andra har presterat studiemässigt. Men däremot kan du eventuellt höja din prestationsnivå genom hur du pluggar.

Folk brukar anse mig som smart, får kommentarer som " Du är ju skärpt" "Du är ju överintelligent" Har även fått nej till jobb jag sökt för att dom ansett mig som överkvalificerad.

Men jag avskydde skolan och gick ut med urusla betyg. är helt körd på matematik och svenska teorin... men jag läser mycket och kan mycket.

Betyg och intelligens är två helt skilda grejer.

Vem som helt kan plugga tabeller och lära sig saker utantill (det kommer man jäkligt långt på tydligen). men i själva verket kan dom vara ganska ointelligenta men inte hur ointelligenta som helst så klart så att man klassas som efterbliven och åt det hållet.

Har träffat folk som har pluggat akademiskt men som är hur dumma som helst i bland ganska gravt så man undrar hur dom kunnat fått ett slutbetyg... Hur gick det till egentligen ?

0.01.

För att förtydliga att tråden inte handlar om fellatio och undvika trams till följd av rubrikens utformning, så är den ändrad från "Suger jag k*k som inte klarar av Matte 3C och Kemi 1?" till "Vilken begåvningsnivå är jag på när jag inte klarar av Matte 3C och Kemi 1? [/Mod.]".

/Mod.

Jag fick F i Matte 3c och Fysik 1 men nu läser jag det på NTI-Skolan och jag håller på att klara kursen genom hårt slit och minimal fritid. Jag utnyttjar sidor som pluggakuten och tittar mycket på youtube, försöker få förklaringar till uppgifter och gör olika prov som finns på internet som också har sina lösningar. Ställ frågor, det är så man lär sig bäst!

Funderar att göra högskoleprovet bara för att se var man ligger typ. Men inte heller det kanske säger så mycket om ens intelligens då det är mycket ordkunskap och liknande har jag hört som inte säger så mycket hur bra man egentligen är kanske.


Här är en exempeluppgift från en random uppgift på först A (uppgift 8) och sen 2 på B-nivå (uppgift 15 och 17) (A är lättast och C är svåraste uppgifterna) från "Blandade övningar" från kap 2 i boken Matte 3C för att visa vad för sorts matte det är:

8a Lös ekvationen ln x = ln 6+ln2
8b Lös ekvationen ln x = ln 6-ln2

15 En funktion bestäms av f(x) = x^2-2x. Förenkla ändringskvoten f(2+h)-f(2)/h så långt som möjligt.

17a Lös ekvationen lg(3x-1)=0
17b Lös ekvationen ln (x+2)=2 lnx

För att examplifiera alltså.

Så, yeah. Svårt tycker jag iaf och även t.ex. min "normalbegåvade" syster som kikade i den boken häromdagen (som går på ett icke-matteinriktat program på högskolan). Däremot var det som sagt många som fick godkänt på både den kursen, Matte 4 och Fysik 2 bl.a. i mitt gymnasium så top-notch är jag kanske inte, nej.

Ja, får hoppas att jag iaf ligger på samma nivå som de då! Och att jag bara "hamnat" lite fel i val av gymnasieprogram. Jag menar, säg en bankman t.ex. som många blir efter ha läst civilekonom - de räknar matte i sitt yrke absolut, men inte DEN matten. Inte fan räknar de ut t.ex. det jag precis skrev, utan det är mer "basal" matte som att räkna ut räntor t.ex. som man lär sig i första kursen redan (som jag hade D på som sagt), samt jobba i lite program som Excel och sånt men det tror jag ändå liksom att "t.o.m" jag kan klara av liksom.


Jag kan säga som så att när jag suttit med Matte 3C senaste har jag läst många timmar om dagen men kommer ingenvart då jag inte förstår mycket mer än kanske de alla första uppgifterna och resten är typ hebreiska. Då har jag ändå testat att både plugga direkt på morgonen, förmiddagen, eftermiddagen, kvällen och natten. Suttit hemma, i Komvux lokaler, på bibliotek, motionerat för att pigga upp hjärnan - pluggat lite åt gången, pluggat mycket åt gången etc. Saken är den att om det är någonting som inte kräver problemlösning så som historia eller samhällskunskap som sagt - där man bara läser och sen memorerar samt kanske gör lite egna reflektioner etc. så lär jag mig det jag läser och det "flyter" liksom på bra. Men just denna matte alltså, det spelar ingen roll hur jag gör eller vilken studieteknik jag använder - även om jag förstår vad som beskrivs i introt inför varje nytt delmoment i boken när jag ser hur "de" gör förstår jag sedan inte mer än någon enstaka uppgift, C-uppgifterna i boken är helt helt omöjliga för mig. Diagnoserna som finns i slutet av varje kapitel (4 kapitel totalt) får jag jättedåligt resultat på även om jag pluggat. Så ja, jag har nog inte kapacitet som sagt till typ ingenjör eller liknande, men hoppas ändå någonstans att jag kan lyckas med något program/linje som inte kräver så mycket matte, kemi eller fysik då jag som sagt ändå "kan" studera enklare ämnen till skillnad från många "knegare/Svenssons".


Ja, precis! Jag fick ofta höra i högstadier framförallt att jag var smart och en duktig elev jämfört med många andra vill säga. Skulle väl säga att jag låg på nivå 3 av 4 typ liksom, dvs. där de med 1 var de som totalt sög och sket/latade sig på idrotten (de som alla valde praktiska linjer mer eller mindre), 2 de "vanliga" om man kan säga så (många som läste t.ex. Samhällskunskapsprogrammet på gymnasiet), 3 de som inte varit supersmarta men ändå tillhörde den bättre skalan av klassen och 4 de som fick högsta betyg eller väldigt bra i allt typ. Får än i dag höra av familj att "Du är ju smart!" men frågan är om jag verkligen är det som sagt eller om jag blivit "lurad" till att tro det...

Problemet är att det finns inga lärare att tillgå då kursen har för lågt antal elever.. Men får man fråga om du tog dig tid att läsa igenom hela första och andra kursen (Matte 1C och Matte 2C) igen? För det är ju endel förkunskaper man bör ha med sig till det inför tredje kursen menar jag. Och om det i så fall hjälpte mycket/var totalt nödvändigt? Eller gick du direkt på kursen utan att repetera de gamla?

Det är inte svår matematik, men du klarar den inte om du inte pluggar tillräckligt. Är du med på lektionerna och gör exemplena i boken är det tummen i spåret som gäller. Jag har jobbat extra som mattelärare för länge sen (innan det blev krav på legitimation mm). En sak insåg jag snabbt: det är väldigt få som inte kan lära sig matte, däremot väldigt många som inte försöker ordentligt och istället påstår att ”de inte kan”. Just matte, kemi, osv blir det så tydligt eftersom man måste plugga för att lära sig

Okej, lös de uppgifterna jag skrev då som upp till bevis! Kan skriva svaren sen när du svarat.