Citat:
Ursprungligen postat av
Methos
Inga blattar i världen kan påverka de djupgående förvaltningsjuridiska problem som är orsaken till skolans arbetsmiljöproblem. Du kan fullkomligt rensa en hel skola på "blattar" och du kommer att se att du fortfarande har samma problem i skolorna, då orsakerna ligger på inom svensk förvaltningsjuridik.
Men vi kan roa oss med att se vad AFS håller på med:
Än så länge är vi med. Det är en självklar inledande mening för alla partier.
Alla skolor, utom kanske de bondeskolor som AFS har gått i, har i modern tid utbildningsportaler som med all övertydlighet visar både elev och vårdnadshavare var elever ligger just nu. Varje termin har elev, vårdnadshavare och lärare utvecklingssamtal. Just nu kan inte kommunikationen mellan hem och skola bli tydligare än så här. Vårdnadshavarna har sitt barns utveckling i realtid dygnet runt i sina mobiler.
Däremot kan jag hålla med om att lärarna kan behöva ha tydligare indelning av stadiernas kunskapskrav, vilket också Skolverket har reviderat när det gäller t.ex. svenska för år 1, där det nu är krav att alla elever skall kunna läsa en enkel text i slutet på år 1 och inte i år 3 som var förut.
Ett samhälles läroplan är alltid utformad efter vad samhället tycker är viktigt att en ny medborgare (dvs ett barn, inte invandrare) skall lära sig för att kunna bli en produktiv medborgare. Länge har den industriella Taylor's Rationale varit föregångaren för det industrisamhälle som britterna hade fram till 2010. I Sverige följer vi Taylors läroplan med en del modifikationer efter hur Sverige vill att sina barn skall utvecklas.
Alla kunskapsmål är således i relation till vad samhället vill ha. Det finns inget som heter absoluta kunskaper, inte i neurologin, neurodidaktike, psykologin eller i pedagogiken.
Visst kan vi återinföra katederundervisningen, men tror du verkligen att 7åringar orkar sitta och lyssna på någon som föreläser när inte ens universitetsstudenter lyckas hålla sig vakna på föreläsningarna. En sund mix mellan katederundervisning, lärarledd undervisning och progressiv undervisning är en bättre lösning.
En läroplan är en översiktlig planering för hur samhället vill att utbildning för en viss grupp elever skall utformas. Här presenteras tankarna till själva utbildningsvägen och dess värdegrund (i dess ursprungliga betydelse). Läroplanen detaljeras seda djupare med kursplaner och det är i kursplanerna vi hittar kunskapskraven.
Häri hittar vi ett faktafel som tyvärr förekommer även hos SD då det är samma "skolexperter" som skriver båda partiprogrammen.
Att betyg ges ut från första klass.
Vad vill AFS med detta förslag? Hur skall du som vuxen hjälpa en 7åring att förstå vad ett E betyder för dess läsförmåga? Idag kan vi med klartext berätta var en elev befinner sig utan att sätta en bokstav.
Vägen för att sätta ett betyg på någon elev (oavsett årskurs och ålder) går genom kunskapsbedömningen, den bedömning som alla lärare gör oavsett om det sedan skall presenteras som betyg, skriftligt omdöme eller formativ bedömning. Eleven kan få reda på exakt vad denne behöver göra för att utveckla sig själv utan att få ett betyg på papper (för då är det redan försent att göra något åt bristerna).
Skolans problem ligger inte här, utan mer på att få vårdnadshavarna att förstå att sitt barn har stora svårigheter med att läsa och således sluta komma med bortförklaringar såsom överaktiv särbegåvning.
Den moderna svenska grund, gymnasie, sär har aldrig någonsin varit statligt driven. Den gamla folkskolan hade två huvudmän, kommun/socken och staten. Det har alltid varit kommunen/socken som har drivit skolans verksamhet. Staten genom Skolöverstyrelsen hade enbart hand om lönerna för skolans lärare, rektorer och syo, inget mer än så.
Blir skolan bättre av att förstatliga hela skolväsendet? Svaret ligger i att studera hur Specialskolan, Sameskolan och skolor i SIS regi bedrivs. Är skolans huvudsakliga problem borta från t.ex. Specialskolan? Nej, det är dem inte. Bara det att det finns 8 specialskolor i hela Sverige och dessa ger inte mycket väsen för sig i övriga skolmyllret. Men samma problem finns på dessa skolor som på Grundskolorna i kommunal och enskild regi.
AFS måste nog ta och läsa på:
Från läroplanen i övrigt:
Skolan ska ansvara för att varje elev efter genomgången grundskola
kan använda det svenska språket i tal och skrift på ett rikt och nyanserat sätt,
Ja, men hur hade AFS tänkt göra det? Med tanke på att AFS inte ens vet vilka huvudmän som styr skolorna så kan jag nog inte sätta kravet att de skall komma med lösningar på förvaltningsjuridisk nivå.
Okej? Vilket kom först, hönan eller ägget? kommer en höjning av statusen att hjälpa skolans problem, eller kommer en lösning på skolans huvudsakliga problem att höja statusen? En liten funderare...
Ett snilletänkt förslag som aldrig någonsin kommer att bli verklig. Varför? Läs punkt 1 igen om läroplanen och varför alla länder har en läroplan. All utbildning är politisk, då målen för utbildningen måste fattas av samhällets politiska representanter.
Att byta namn på en statlig myndighet hjälper väl inte? Statens Skolverk ÄR Statens Skolöverstyrelse på samma sätt som Transportstyrelsen och Trafikverket är Vägverket.
Vilket ändlöst dravel av bortförklaringar.
Ungdommar från länder med en genomsnittlig IQ på mellan 68 och 85 kommer aldrig, med vilken skolerform som helst, att klara den svenska skolan lika bra som ungdommar från länder med en genomsnittlig IQ på 100+. Det skiljer alltså över 30 i många fall. Det är en abnorm skillnad.
Du kan näppeligen förvänta dig att barn med
lindrig intellektuell funktionsnedsättning (IQ under 70), som det heter på fackspråk, kommer klara sig lika bra som, i svenska mått mätt, normalbegåvade barn i skolan. Det hade du knappast gjort med tex särskolebarn. Det har vi aldrig gjort tidigare heller eftersom det alltid funnits särskolor.
Det finns en anledning varför en tredjedel! Av dagens ungdommar går ut gymnasiet med underkända slutbetyg. Det har väldigt lite med skolreformer eller politik att göra kan jag säga.
Så är det bara och vi kan sätta punkt där.