Vilken film såg du senast?

Kul att den gick hem i stugan din!

Jag gillar också filmen och såg fram emot att se den ett bra tag då jag gillade den grafiska romanen av Derf Backderf som filmen bygger på. Storyn ger en mera nyanserad bild utav människan Dahmer bortom allt som han kom att syssla med senare i livet efter han gick ut skolan och det som kom att bli hans levnadshistoria. Går ju inte heller att känna sympati (till viss del) av Dahmer i sin roll som skolans freak, en roll jag till viss del själv besatt i gymnasiet trots att jag inte utvecklades till en seriemördare. Om du får chansen så läs seriealbumet också, vet ju att du gillar att läsa, finns numera översatt till svenska med.

Betydligt bättre än de andra filmerna om Dahmer som jag har sett, denna är mer mänsklig och jordnära än att i stället rikta fokus på morden och allt det spekulativa för att göra en skräckfilm av historien.

We Are Still Here När filmen börjar med en man och hans hustru på väg till sitt nya hus blev jag påmind om början av filmen The Shining och när man sedan såg huset de ska flytta in i tänkte jag på filmen The Amityville Horror som hade en planch med texten "For God's sake, get out!". We are still here är tyvärr långt ifrån bra och istället närmare komisk. Huset de flyttar in i är besatt av ondska och det blir blodigt i slutet.

3/10

Ordinary People

Filmen handlar om en familj som försöker anpassa sig till livet efter ett dödsfall och ett självmordsförsök inom familjen. I filmens centrum befinner sig sonen som efter sitt självmordsförsök försöker styra sitt liv i riktning mot det normala igen.

Centrala teman i denna filmen är helt klart psykisk ohälsa och sorg. Den är jämförbar med den senare italienska filmen Son's Room men Ordinary People är bättre, och är mer utav en psykologisk djupdykningen än den italienska filmen.

Ordinary People visar hur sorg infekterar alla delar av livet, från relation till den egna familjen, till fritidsaktiviteter och skola. Vägen till försoning är lång och kantas av motgångar så spekulanter på att se denna film för vara beredda på en deprimerande upplevelse. Stort fokus läggs också vid det vardagliga så en fabläss för diskbänk underlättar.

Överlag är det väl utfört och intressant hela vägen och blir belönat med;

7 / 10

Truth or dare - rysare

Blev lurad på en bio, dom sa att det skulle vara en komedi. Hatar skräck.

Men filmen var en skräck och ingen skräck är BRA så den får en 4/10.

Det handlar om en demon som ställer huvudpersonerna inför sanning eller konka, men när de får konka så gör han inte speciellt sjuka saker, det var typ att ena bruden skulle bryta sin kompis hand. En jävul, komigen, flå din kompis eller nått sjukare borde det vara. Men var glad att det var så mildt.

Kan inflika att ni ska se filmen "my friend Dahmer". riktigt bra! finns det någon annan film om denne man som ska ses?

@Richenbacker
Om du nu hyllar denna film därför att många andra gör det kan du ju alltid glo på en dokumentär om snubben eller någon konspiratorisk youtubevideo.

Dahmer med Jeremy Renner är absolut sevärd.

Monty pythons and the holy grail

Kung Artur och en grupp riddare ger sig ut på ett uppdrag från gud för att hitta den heliga graal.


Den hade sina stunder men är inte riktigt i samma klass som The meaning of life.

5/10

Finns en film från 1993 som heter The Secret Life of Jeffrey Dahmer. Minns den som sådär, men finns på Youtube om man vill se den.

"Tårtgeneralen". Är kluven. Påminner mycket om Filip och Fredriks Tv-program. Man kunde gjort en ren spelfilm....nu nån hybrid som säkert andra gillar.

Här tycker vi olika. Holy Grail tycker jag är ett rent jäkla mästerverk, den rymmer alla Pythons roligaste sketcher från deras långfilmer (undantaget är Biggus Dickus från Life of Brian som definitivt är en av dom roligaste pythonsketcherna) i en rent magisk scenografi. The Meaning of Life tycker jag är rätt halvdan komiskt sett och Life of Brian är ju kul men scenografin är katastrof - byggnaderna ser ut som ruiner.

Det finns många delar i meaning of life som jag inte finner större nöje i, men filmen har i sin helhet mer komisk bredd. Det finns mörk humor, äcklig humor och helt enkel löjlig humor m.m.
Något för alla med andra ord.

Medans holy grail sätter tonen inom de första 20 minuterna. Är du inte insatt i filmen efter det så borde du nog ge upp.

Och faktumet att dom försöker hålla en röd tråd, trots att dom hånar det, så tycker jag att det begränsar deras knasiga fantasier.

Personligen så kändes det även som att jag redan hade hört flera av skämten. Jag kanske såg filmen för sent?