SPRÅKAKUTEN: Korta frågor - korta svar!

Satsdelar:

"Långsamt gick de hemåt i höstregnet."

De = subjekt
Gick = predikat
Långsamt = sättsadverbial
Hemåt = rumsadverbial

Korrekt?

Vad är "i höstregnet" för satsdel, och varför?

Vilken är ordningen på skiljetecknen i en skrikande fråga?
A: "Var f-n är du?!"
B: "Var f-n är du!?"
Och vad är i så fall motiveringen?

Är inte hela "hemåt i höstregnet" adverbial?

Jag har noterat att vissa människor böjer "röka" på fel sätt. Detta förefaller vara särskilt vanligt i Västra Götaland, men det är möjligt att det förekommer i andra delar av landet också. Exempel: "Rökar du?" "Jag rökar." Enligt enkel logik ("äta"---->"äter") bör väl det rätta uttryckssättet vara "Röker du?"/"Jag röker." Men sedan så kom jag att tänka på att även "snusa" blir "snusar" och inte "snuser" (med undantag för talspråk i vissa dialekter).

Vad är det för språkliga regler som bestämmer ovanstående?
Som jag ser det så är "röka"---->"rökar" fel, men "snusa"---->"snusar" rätt.
Jag har gått runt i många år och stört mig på folk som "rökar", fram tills jag kom att tänka på snusexemplet och blev förvirrad. Vilket är rätt/fel och varför?

Gör inte jämförelsen med snus, det finns ingen språklig koppling där.

Röka böjs på samma sätt som söka.

Snusa böjs på samma sätt som susa.

Att vissa säger »rökade« är dialektalt och en dialekt kan aldrig vara fel, men den styr inte heller standardsvenskan.

Regel är helt enkelt att det heter röker/rökte och att man får lära sig det om man vill prata fint.

Att man råkar säga rökar/rökade kan bero på att man upplever att verbet är bildat på substantivet rök; liksom dammar/dammade (till damm), snusar (till snus), krökar (till krök), osv. Dessutom kan verben röka och kröka attrahera varandra (som det språkvetenskapligt kallas).

Men röka är dock historiskt sett inte bildat på substantivet rök, utan på verbet ryka. Verb bidade på starka verb böjs fäller, sätter, lägger, släpper, spränger, söver, dränker, osv. (Medan verb bildade på substantiv alltså böjs släpar, slavar, slevar, skålar, klunkar, cyklar …)

Om jag ska skriva "I dag hissas Sveriges flagga" ska det då vara ett stort S i ordet "Sveriges"?

Om man ska skriva "I dag hissas Schweiz flagga" ska det då stå Schweiz eller ska det vara ett s på slutet (Schweizs)?

Ja, inledande versal på Sverige och inget -s bakom z i Schweiz.

"Svenska Ambassaden" verkar inte hålla med dig:


Se själv:

https://www.svenska-ambassaden.com/Ambassad/7972/Schweiz-i-Stockholm

Så vitt jag kan förstå, efter en ytlig inspektion, verkar det inte vara en troll- eller fejksida av något slag.

Trollsida nej, pålitligt nej. De skriver dessutom både ambassad och schweiziska med versal.

Se t ex Wikipedias https://sv.wikipedia.org/wiki/Schweiz_ambassad_i_Stockholm eller https://www.svd.se/schweiz-flagga-hissad-infor-spotifys-notering

Här har du en länk från SvD där man skriver "Schweizs":

http://blog.svd.se/bors/2011/09/06/otack-ar-varldens-lon/

Det är förvisso en blogg på Svd, och har kanske inte genomgått samma rigorösa korrekturläsning som själva blaskans artiklar, men denna oortodoxa stavning finns ändå att finna hos flaggskeppet i det svenska medielandskapet.

Frågan är snarare varför Schweiz skulle utgöra ett undantag. Genitiv-s behövs inte när ord slutar på x, z eller s. Jessicas portfolio, Schweiz ambassad, Andreas lägenhet & Marx Kapitalet.