2018-03-30, 16:38
  #58141
Medlem
Citat:
Ursprungligen postat av CC75
Vad då "välja" att belåna sig? Menar du att om inte staten belånar sig så "måste" medborgarna göra det istället? Varför skulle hög (betonar hög) skuldsättning överhuvudtaget vara bra? Vad är bra med en ekonomi som drivs av kreditexpansion och inte av riktiga värden? Dessutom. Den förmögenhet du talar om vilar på tillgångar såsom bostäder och aktier. Båda dessa är idag, historiskt sett, mycket högt värderade och kan sjunka fort och göra balansräkningen mycket tråkig mycket fort.

Jag uppskattar att du har en avvikande åsikt. Det är det som "debatt" handlar om men du får gärna motivera lite bättre dina synpunkter.

Edit. Var går dina gränser för högt respektive extremt belånad?

// CC
vi kan ju skippa skuldsättning helt o hållet, gå tillbaka till stenåldern, typ. Förbjudet att låna pengar, allt måste köpas för sparade pengar, detta gäller sjävklart företag också, skuldsättning är ett gift det ska förbjudas. Vi kan säkert ändå ha en väldigt hög tillväxt och levnadsstandard, hejaheja.

högt belånad är ca 5-6x buttoårsinkomsten, extremt högt belånad är 7-8 x.
__________________
Senast redigerad av Strasburg 2018-03-30 kl. 16:40.
2018-03-30, 17:01
  #58142
Medlem
CC75s avatar
Citat:
Ursprungligen postat av Strasburg
vi kan ju skippa skuldsättning helt o hållet, gå tillbaka till stenåldern, typ. Förbjudet att låna pengar, allt måste köpas för sparade pengar, detta gäller sjävklart företag också, skuldsättning är ett gift det ska förbjudas. Vi kan säkert ändå ha en väldigt hög tillväxt och levnadsstandard, hejaheja.

högt belånad är ca 5-6x buttoårsinkomsten, extremt högt belånad är 7-8 x.

??? vill du misstolka mig medvetet? Jag t.o.m. betonade "högt belånad". Jag anser inte att skuldsättning "per se" är fel. Ibland kan det vara bra att skuldsätta sig pga framtida satsningar/investeringar eller pga att avkastningen är högre jämfört med räntan man betalar. Självklart kopplad till ens personliga riskvillighet.

Jag tillhör dock de som anser att svenska folkets privata skuldsättning är extremt hög och att det påverkar hela Sveriges "risknivå". Stöd för detta har jag visat tillsammans med "youkindofwantit". Du har å andra sidan bara lagt fram dina synpunkter, vilket är helt ok men då förblir de just bara "synpunkter".

// CC
2018-03-30, 17:16
  #58143
Awaiting Email Confirmation
Hartarbetes avatar
Citat:
Ursprungligen postat av youkindofwantit
Bostadspriser sjunker på grund av minskad efterfrågan -> Folk som lånat med beräkningen att de ska stiga i värde tvingas sälja -> utbud blir mycket större än efterfrågan -> priset på bostäder sjunker mer, folk kan inte betala av skulder till banker och kraschen är ett faktum.

Bostäder fungerar inte som aktier. Bostäder är något människor bor i. Människor fortsätter betala sina räntor. Om inte räntorna stiger så förändras inte mycket.

Citat:
Ursprungligen postat av youkindofwantit
Faran i Sverige idag är att många är extremt belånade, banker har inte mycket i reservkvot

Hushåll är inte extremt belånade. Kännetecknande senaste åren är nitiska banker som enbart lånar ut till höginkomsttagare. Så har det inte varit tidigare. Det som kännetecknade subprime t.ex. var motsatsen, att det lånades ut till människor utan kreditvärdighet.

Citat:
Ursprungligen postat av youkindofwantit
och de räknar med att bli räddade av staten.

Ingen ägare har fått sin bank räddat av staten. Ägare som inte skött sin bank har blivit av med banken varje gång. Senast, i sverige som exempel, ägare som inte skötte sin bank blev av med den var H&Q -bank. Fråga Hagströmer eller Qviberg om staten räddade deras bank. Det som hände var att de blev av med banken. Deras aktier blev noll värda och de sparkades ut från sitt livsverk.

De han knappt fatta vad som hände, så fort gick det. Att staten brukar rädda ägarna är en myt. Staten brukar däremot rädda folkets besparingar i banken. Men att det ser ut som att banken blivit räddad i ögonen på pöbeln innebär inte att det blivit räddad.

Citat:
Ursprungligen postat av youkindofwantit
Bopriserna blir intressanta här om de sjunker med en andel som blir smärtsam för hushåll och banker. Om man tar hänsyn till 2006-2008 skulle jag uppskatta att smärtgränsen som innebär en spridning till andra sektorer kring 30%.

Det finns ingen som helst smärta kopplad till något prisfall. Jag köpte själv en bostadsrätt 1991 på en tillfällig topp. Värdet hade 1993 sjunkit ganska mycket. Det märkte jag inte ens. Det var inte förrän flera år senare (runt 2000) som jag noterade att jag köpte på en topp. Trots att jag köpte på en topp sålde jag den 2007 för 6 ggr det jag köpte den för.

Citat:
Ursprungligen postat av youkindofwantit
Scenario 2, stagnation: ”Second, the government can cause stagflation if it creates policies that harm industry while growing the money supply too quickly.” Utbudet på pengar har redan vuxit något rejält, särskilt om du tittar på antalet pengar i omlopp mot antalet direkt tillgängliga pengar. Den delen är redan uppfylld. Det enda som saknas är en skada på svensk industri, exempelvis en konjunkturnedgång i Europa som påverkar Sveriges export. Sveriges enda motmedel skulle vara penningpolitisk, att öka utbudet på pengar, men det har man redan gjort de senaste 10 åren och det skulle skapa en högre inflation och troligtvis problem. Man kan inte låna ut pengar höger och vänster hur som helst.

Staten kan visst låna ut pengar till höger och vänster hur som helst. Stater kan göra massor med saker inkl. väldigt kreativa och underliga, ibland obehagliga saker.

En konjunkturnedgång kommer knappast elda på inflationen - tvärtom. En konjunkturnedgång kommer skapa en deflations -tsunami, alltså sjunkande räntor. Det kommer inte få bopriser att tok-krascha i en finanskris. Däremot kan förstås en långvarig långkonjunktur har en pyspunkande effekt på priser som är seglivad. Men som jag skrivit tidigare; vem fan bryr sig om bopriserna. Det är upp till köpare och säljare. Det intressanta är om vi får en finanskris eller inte. En långvarig pyspunka lär inte ge en finanskris av modell subprime.

Citat:
Ursprungligen postat av youkindofwantit
Jag ser snarare det här scenariot som troligare – resultatet blir här att bostädernas reella värde sjunker medan det nominella förblir relativt stabilt.

Det är i den nominella världen människor lever. De får en nominell lön, betalar nominella räkningar, det intressanta är det nominella värdet på bostaden om de skulle sälja den och säljaren kommer jämföra det nomiella säljpriset med det nominella köppriset när de avgör om det var en bra affär. Vad som hänt realt blir en akademisk fråga.
2018-03-30, 17:19
  #58144
Medlem
Jag vill bara säga till den i tråden (eller Cornucopias kommentarsfält) som tvivlar på min siffra 450 kr/kvm i drift/underhåll, ska ta sig en stund att läsa följande rapport på ämnet från Lantmäteriet:

https://www.lantmateriet.se/globalassets/om-lantmateriet/diariet-och-arkivredovisning/examensarbeten/fastighetsvardering-och-fastighetstaxering/2010/110_2013_2774.pdf

Speciellt grafen på sida 28 som redovisar just drift- och underhållskostnader för en genomsnittlig BRF-fastighet, mellan 1990-2007.

Vid tillfället för rapporten låg kostnaden på 400 kr/kvm. Men det var mer än tio år sen. När jag kom fram till 450 kr/kvm 2018 så var jag väldigt snäll i beräkningen.

Anledningen till att det blir 562,50 kr/kvm på avgiften är att kostnaden även gäller för ytor i huset som inte genererar någon avgiftsintäkt, dvs. trapphus, soprum m.m. Och en vanlig uppskattning är att denna uppgår till ca 25% av boendeytan. Därför måste man justera siffran 450 kr/kvm med 1.25 för att visa hur hela fastighetens kostnad ser ut belastat endast på lägenhetsyta.

Självklart kan det finnas föreningar som har lägre underhållskostnader de första åren (men bara ”eventuellt”, för många nya hus har även barnsjukdomar). Men som rapporten visar är ca 75% av de här 450 kr ändå inte reparationskostnader, utan fasta driftskostnader som t.ex. sophämtning och uppvärmning, vilka inte kan förhandlas bort.

Dessutom måste man ju omedelbart höja hyran så fort det uppstår minsta behov av underhåll på huset, eftersom man inte budgeterat avgiften för en verklig framtid där underhållskostnader är en faktor.

Ska tillägga att jag inte heller tror att en ny förening riskerar att gå i konkurs för det här, rent kassaflödesmässigt. Föreningen går runt, för tillfället. Det största problemet med en för låg avgift är för konsumenten, att lägenheterna blir extremt felvärderade. Och det ovanpå en eventuell sättning eller i värsta fall krasch i bostadspriserna generellt.
__________________
Senast redigerad av aw 2018-03-30 kl. 17:55.
2018-03-30, 18:13
  #58145
Medlem
Citat:
Ursprungligen postat av CC75
Vad då "välja" att belåna sig? Menar du att om inte staten belånar sig så "måste" medborgarna göra det istället?

// CC

Idag bär individen kostnaden för boendet, innan subventionerade staten/det allmänna boendet både i hyresrätt och för äganderätt(notan landade på statsskulden), detta avvecklades ungefär i samma veva som 90-tals krisen. Varken individen eller det offentliga måste belåna sig, men någon måste bära kostnaden för t ex boendet. Inga lån krävs om folk hyr bostaden istället, så det är väl det alternativet som finns för många, om dom inte vill belåna sig.
__________________
Senast redigerad av Eaglesandshit 2018-03-30 kl. 18:15.
2018-03-30, 18:17
  #58146
Medlem
Tulliuss avatar
Citat:
Ursprungligen postat av lootic
Går det att få kurvorna min, max, medel och median på den statistiken? Brukar kunna göra sådana datavolymer mer överskådliga.

Jag har blivit något mer vän med Google spreadsheets så du får först en trendlinje...

sedan har jag lyckats färglägga cirklarna efter område och göra en trendlinje per område

men resten av dina önskemål får jag inte till.

https://docs.google.com/spreadsheets/d/e/2PACX-1vRzpecvbyaL4UHr3mB_k0idVSzoRh8-FzzZg0Rqx2B6_vLCL-K_DcUng0atZXicBkDtRTNDYUHIi07B/pubhtml?gid=329635805&single=true
2018-03-30, 18:26
  #58147
Bannlyst
Citat:
Ursprungligen postat av Strasburg
men skärp dej, sverige har valt att ha låg skuldsättning i stat o kommun, istället får privatpersoner välja att belåna sej. I Grekland och Italien är det extremt hög statlig och komunal skuldsättning (vilket är en kollektiv skuldsättning), men lägre privat, vilket är bättre? kan du gissa??

dessutom är privat förmögenhet bra mycket större än privat skuldsättning i sverige.

Tomten säger åt andra att skärpa sig när kommunernas och landstingens skulder håller på att öka med 100% upp till 1000 miljarder och där är Sverige inom bara några år. Lägg till statsskulden på 1200 miljarder och svenska folkets personliga skulder på 3000 miljarder. Jisses amalia och svenskarna som i 20-, i 30- och i 40-årsåldern är låneknarkande konsumenter istället för sparare inger inget förtroende.

Kommunernas och landstingens skulder (Dagens Samhälle talar bara om kommunerna. Då kan det vara ännu värre)
https://www.dagenssamhalle.se/nyhet/rekordstort-skuldberg-i-kommunerna-29163

1200 miljarder
https://www.riksgalden.se/sv/omriksgalden/statsskulden/Fakta_om_statsskulden/

3000 miljarder
https://www.svt.se/nyheter/inrikes/svenskt-lanefestrekord-3-000-miljarder
__________________
Senast redigerad av Mertillen 2018-03-30 kl. 18:29.
2018-03-30, 18:36
  #58148
Avslutad
Citat:
Ursprungligen postat av Hartarbete
Ingen ägare har fått sin bank räddat av staten. Ägare som inte skött sin bank har blivit av med banken varje gång. Senast, i sverige som exempel, ägare som inte skötte sin bank blev av med den var H&Q -bank. Fråga Hagströmer eller Qviberg om staten räddade deras bank. Det som hände var att de blev av med banken. Deras aktier blev noll värda och de sparkades ut från sitt livsverk.

De han knappt fatta vad som hände, så fort gick det. Att staten brukar rädda ägarna är en myt. Staten brukar däremot rädda folkets besparingar i banken. Men att det ser ut som att banken blivit räddad i ögonen på pöbeln innebär inte att det blivit räddad.
Fan vad du är full skit.

http://archive.riksbank.se/Documents/rapporter/pov/2012/rap_pov_artikel_1_121017_sve.pdf
Citat:
Vilka penningpolitiska åtgärder – konventionella och extraordinära – vidtog Riksbanken under den nansiella krisen 2008–2009 och vilka blev effekterna? I denna artikel beskri- ver vi ett händelseförlopp under vilket reporäntan inom loppet av ett drygt halvår sänktes med 4,5 procentenheter, och då Riksbanken som mest lånade ut belopp till svenska banker motsvarande drygt 9 procent av BNP. Vi förklarar också varför Riksbanken vidtog dessa åtgärder och analyserar deras effekter. Vår analys visar att dessa åtgärder hade önskad effekt. Både penningmarknads- och obligationsräntor och rörliga bolåneräntor blev lägre och de penningpolitiska förväntningarna föll. En viktig erfarenhet av finanskrisen är hur viktigt det är att Riksbanken har beredskap att snabbt kunna vidta lämpliga extraordinära åtgärder när behovet uppstår.


https://www.riksgalden.se/sv/omriksgalden/Finansiell-stabilitet/Stodatgarder-under-krisen/
Citat:
Under finanskrisen 2008 och framåt spelade Riksgälden en central roll i statens åtgärder för att värna den finansiella stabiliteten.

Marknadsekonomi? Inte en chans.
2018-03-30, 18:37
  #58149
Medlem
Citat:
Ursprungligen postat av Strasburg
men skärp dej, sverige har valt att ha låg skuldsättning i stat o kommun, istället får privatpersoner välja att belåna sej. I Grekland och Italien är det extremt hög statlig och komunal skuldsättning (vilket är en kollektiv skuldsättning), men lägre privat, vilket är bättre? kan du gissa??

dessutom är privat förmögenhet bra mycket större än privat skuldsättning i sverige.

Kan du länka till statistik för kommunernas skuldsättning?
2018-03-30, 18:44
  #58150
Medlem
Citat:
Ursprungligen postat av aw
Jag vill bara säga till den i tråden (eller Cornucopias kommentarsfält) som tvivlar på min siffra 450 kr/kvm i drift/underhåll, ska ta sig en stund att läsa följande rapport på ämnet från Lantmäteriet:

https://www.lantmateriet.se/globalassets/om-lantmateriet/diariet-och-arkivredovisning/examensarbeten/fastighetsvardering-och-fastighetstaxering/2010/110_2013_2774.pdf

Speciellt grafen på sida 28 som redovisar just drift- och underhållskostnader för en genomsnittlig BRF-fastighet, mellan 1990-2007.

Vid tillfället för rapporten låg kostnaden på 400 kr/kvm. Men det var mer än tio år sen. När jag kom fram till 450 kr/kvm 2018 så var jag väldigt snäll i beräkningen.

Anledningen till att det blir 562,50 kr/kvm på avgiften är att kostnaden även gäller för ytor i huset som inte genererar någon avgiftsintäkt, dvs. trapphus, soprum m.m. Och en vanlig uppskattning är att denna uppgår till ca 25% av boendeytan. Därför måste man justera siffran 450 kr/kvm med 1.25 för att visa hur hela fastighetens kostnad ser ut belastat endast på lägenhetsyta.

Självklart kan det finnas föreningar som har lägre underhållskostnader de första åren (men bara ”eventuellt”, för många nya hus har även barnsjukdomar). Men som rapporten visar är ca 75% av de här 450 kr ändå inte reparationskostnader, utan fasta driftskostnader som t.ex. sophämtning och uppvärmning, vilka inte kan förhandlas bort.

Dessutom måste man ju omedelbart höja hyran så fort det uppstår minsta behov av underhåll på huset, eftersom man inte budgeterat avgiften för en verklig framtid där underhållskostnader är en faktor.

Ska tillägga att jag inte heller tror att en ny förening riskerar att gå i konkurs för det här, rent kassaflödesmässigt. Föreningen går runt, för tillfället. Det största problemet med en för låg avgift är för konsumenten, att lägenheterna blir extremt felvärderade. Och det ovanpå en eventuell sättning eller i värsta fall krasch i bostadspriserna generellt.

Gillar både ditt och Tellus bidrag till tråden, men 450 är ju ett schablonbelopp, och man kan komma undan billigare än så, räknade på ett mindre hyresbestånd nyligen och då låg driftkostnaden på hela fastigheten, dvs inte enbart bruksarean, på 291 kr/m2.

Direktavkastningen(= driftnetto / pris)med 291:- per m2 = 6,22%
Direktavkastningen om man räknar med schablonbeloppet = 3,46%
2018-03-30, 19:05
  #58151
Awaiting Email Confirmation
Hartarbetes avatar
Citat:
Ursprungligen postat av Alpoxen
Du trodde att priserna skulle fortsätta stiga när dem steg vilket ger dig rätt 99,99% av gångerna vilket inte är någon vidare bedrift.

Jag tror iofs inte jag sagt konkret vare sig det ena eller andra. Jag har försökt ligga på en lite högre nivå.

Det jag försökt belysa i massor av inlägg senaste åren är bl.a. fakta som talar för att hushåll kan bära högre kostnader samt att räntor kommer sjunka.

2 personer köper en villa för 3 miljoner. Deras inkomst är strax över medianen annars får de inga lån. Noll i kontant och 3% ränta.

Efter skatt #1: 25.000 kr/mån
Efter skatt #2: 20.000 kr/mån
Räntor 3%: -5000 kr/mån
Amortering: -5000 kr/mån
------------------------------
Kvar till övrigt: 35.000 kr/mån

Reflektera en stund. Det fungerar med 6% eller 9% ränta också, trots att det aldrig kommer hända närmaste åren.
2018-03-30, 19:11
  #58152
Awaiting Email Confirmation
Hartarbetes avatar
Citat:
Ursprungligen postat av frasselito
Fan vad du är full skit.

http://archive.riksbank.se/Documents/rapporter/pov/2012/rap_pov_artikel_1_121017_sve.pdf



https://www.riksgalden.se/sv/omriksgalden/Finansiell-stabilitet/Stodatgarder-under-krisen/


Marknadsekonomi? Inte en chans.

Jag förstår inte vad dina kommentarer har med det jag skrev att göra.

Skapa ett konto eller logga in för att kommentera

Du måste vara medlem för att kunna kommentera

Skapa ett konto

Det är enkelt att registrera ett nytt konto

Bli medlem

Logga in

Har du redan ett konto? Logga in här

Logga in