Bostadsbubbla i Sverige?

Inflation tyglas med höjda räntor och för att ekonomin inte ska krascha krävs frånvaron av höjda räntor eller sänkta räntebidrag (varje gång någon luftar tanken så ylar de skuldsatta. Ska avdragen ned ska det ske på typ 30 år. Patetiskt är bara förnamnet). Alltså har i ett flertal år nu ha rått hög inflation i bopriser som en direkt konsekvens av den ständigt ökade utlåningen (och du som skriver att folk håller i sina pengar. Det är orwellskt på bank-maner).

"Euforin på 90-talet". Vad pratar du om? 90-talet kännetecknades av kris, krasch och långsam återhämtning. 90-talet var inte euforiskt men Allians-åren nyligen var detta, pga riksbanken, pga bankerna, pga regeringen med sina skattesänkningar.

Att "finansiell nykterhet" blir en kalldusch som kraftigt förändrar beteendet förutsätter att människor tidigare varit t.ex. euforiska och haft ett annat beteende tidigare.

Men så är det ju inte. Folk har levt i en "finansiell nykterhet" i 10+ år nu. Vi har fått höra att en krasch kan komma vilken sekund som helst i 10 års tid. Det har inte skapats massor av jobb därför att folk slösar med pengar, av den enkla anledningen att folk inte slösar. Våra innerstäder är tomma. Det finns alltid massor med lediga platser på restaurangerna. Människors sparande syns överallt. Alla startar sin egen blogg på närmaste gratis-tjänst om sitt sparande. Det finns så många sparbloggar att finansinspektionen börjar bli paranoid och tror det är något skumt bakom. Inflationen är toklåg. Vi har snarast deflationsproblem. Att spara pengar har blivit en kultur så omfattande att det tom startas trådar om det här på flashback.

Jag minns hur det såg ut när folk slösade och inflationen stack iväg. Då var det 1 timmes kö på varenda pub och sen kostade ölen en förmögenhet. Det var fullpackat i affärer varenda dag. Lärare gick ut i 6-veckors-strejk för 10% mer lön. Folk var rika, odödliga och jävligt giriga. Det fick inflationen och räntor att skena. Det brydde sig ingen om. Jag pratar slutet på 80-talet, början på 90-talet.

Jag vill argumentera om två scenarier där vi kan få en finanskris med bostadsmarknaden som central punkt.

Det första scenariot involverar bostadspriserna som sedan påverkar ekonomin. Om vi tittar på våra två största kriser de senaste 100 åren startade bägge med att priser började sjunka. Innan 1929 var det livsmedelspriser som sjönk efter att USA fått bra skördar och innan 2008 var det bostadspriserna. I bägge fallen hade folk sett dessa investeringsplattformar som säkra och folk lånade pengar för att investera i jordbruk respektive bostäder.

Scenariot jag vill måla upp är följande: Bostadspriser sjunker på grund av minskad efterfrågan -> Folk som lånat med beräkningen att de ska stiga i värde tvingas sälja -> utbud blir mycket större än efterfrågan -> priset på bostäder sjunker mer, folk kan inte betala av skulder till banker och kraschen är ett faktum.

Faran i Sverige idag är att många är extremt belånade, banker har inte mycket i reservkvot och de räknar med att bli räddade av staten. Bopriserna blir intressanta här om de sjunker med en andel som blir smärtsam för hushåll och banker. Om man tar hänsyn till 2006-2008 skulle jag uppskatta att smärtgränsen som innebär en spridning till andra sektorer kring 30%. Det kan hända, men jag känner att det är väldigt otroligt de kommande åren. Senaste tidens minskning på 5-10% med efterföljande återhämtning är ingenting.

Scenario 2, stagnation: ”Second, the government can cause stagflation if it creates policies that harm industry while growing the money supply too quickly.” Utbudet på pengar har redan vuxit något rejält, särskilt om du tittar på antalet pengar i omlopp mot antalet direkt tillgängliga pengar. Den delen är redan uppfylld. Det enda som saknas är en skada på svensk industri, exempelvis en konjunkturnedgång i Europa som påverkar Sveriges export. Sveriges enda motmedel skulle vara penningpolitisk, att öka utbudet på pengar, men det har man redan gjort de senaste 10 åren och det skulle skapa en högre inflation och troligtvis problem. Man kan inte låna ut pengar höger och vänster hur som helst. Jag ser snarare det här scenariot som troligare – resultatet blir här att bostädernas reella värde sjunker medan det nominella förblir relativt stabilt.

Frågan vi kanske borde ställa istället är om bostäder är skulder eller tillgångar idag. Är det gynnsammare att äga en bostad än det är att bo i själva bostaden? Visst har bostäderna sjunkit, men inte i den mån som skulle fixa en finanskris. Jag tror snarare att bostadspriserna skulle trigga en eventuell kris in i en djupare dal, men inte att en eventuell finanskris skulle starta från bostadssektorn.

fullständigt skitsnack och foliehattsbabbel, svenskarna är ingalunda extremt belånade och bankerna har inga som helst problem med reservkvot eller nåt annat.


"Man kan inte låna ut pengar höger och vänster hur som helst", vad fan är detta för jävla amatörpåstående??? helt sinnesjukt asså, svenska banker är extremt noggranna och försiktiga i sin utlåning, precis tvärtom mot foliehattssvammelmuppen påstår.



.

Jag vet inte vad du babblar om.

Jag trodde (då, 2013 och fram) priser skulle stiga av 2 skäl. Det ena var att hushållens ekonomi tillät betydligt högre priser p.g.a. bl.a. skattesänkningar (jag har detaljerat redovisat kalkyler massor med gånger) och det andra var att jag trodde räntan snarast skulle sjunka än stiga. Jag skrev att vi hade snarast deflationproblem att hantera än inflation och även det har jag utvecklat många gånger.

Allt eftersom tiden passerade så visade det sig att räntorna och inflation sjönk. Därför fanns det 2014 förnyade skäl tro på ökade priser. Allt eftersom tiden passerade så visade det sig att räntorna och inflation sjönk mer och det fanns därför 2015 förnyade skäl tro på ökade priser. osv. osv.

När vi skrev 2017 i kalendern hade priserna kommit upp en bra bit och jag trodde inte längre att de skulle fortsätta upp. Sommaren 2017 trodde jag på sidledes rörelse framöver (rekyl först + rekyl upp igen + rekyl ner osv = sidledes rörelse).

Visa gärna rapporter som stödjer det du säger. Jag håller med "youkindofwantit" och redovisar nedan källa som säger att vi är världens mest privat skuldsatta land. Den är visserligen från 2013 men det innebär bara att läget idag är mycket värre med tanke på den enorma utlåning som skett sedan dess.

https://cornucopia.cornubot.se/2014/10/ny-rapport-sverige-mest-skuldsatta.html

// CC

Helvete vad svagbegåvad på ekonomi du är.

Du ropar hejja när kronan störtdyker, är överlycklig över att ditt hus håller värdet i jordklotets värsta skräpvaluta. (drottningarnas fiatvaluta, ja vi är ett feministiskt kalifat och kommer så förbli in i kaklet).

Du kommer också vara den sista som försöker förklara för folk att de skall vara glada att ingen bostadsbubbla briserade och priserna blev oförändrade samtidigt som du måste betala 100:- för en liter mjölk och inte fattar sambandet.

Tänk om det som nu är nergångar BÅDE på bostadsvärdena OCH kronan som valuta och det fortsätter vara så. Var går din gräns där du erkänner att du hade fel och att förlusterna vida överskrider värdet från början?.

Du trodde att priserna skulle fortsätta stiga när dem steg vilket ger dig rätt 99,99% av gångerna vilket inte är någon vidare bedrift. Förr eller senare vänder det, när vet ingen. Din rekyl upp var bara en effekt av det stärkta amorteringskravet. Nu sjunker priserna återigen och någon ytterligare rekyl upp existerar inte. Sidledes rörelser eller stabiliserade priser är bara sälj/tröstsnack just nu från diverse nervösa mäklare/bostadsbolag/banker.

men skärp dej, sverige har valt att ha låg skuldsättning i stat o kommun, istället får privatpersoner välja att belåna sej. I Grekland och Italien är det extremt hög statlig och komunal skuldsättning (vilket är en kollektiv skuldsättning), men lägre privat, vilket är bättre? kan du gissa??

dessutom är privat förmögenhet bra mycket större än privat skuldsättning i sverige.

https://www.ekonomifakta.se/Fakta/Ekonomi/Hushallens-ekonomi/Hushallens-skulder/
2017 var svenska hushålls skulder 185,4% av disponibel inkomst. Om man jämför mot andra länder ligger även Sverige högt här. Kommentera om du anser att jag tycker fel gällande att svenskar är ingalunda extremt belånade.

Sverige har inga lagar gällande bankers reservkvot som andra länder har. Så sent som 2017 presenterade Finansinspektionen en rapport att svenska banker borde bli försiktigare med sin utlåning. https://www.di.se/nyheter/fi-tar-banker-i-orat/
Jag säger inte att amerikanska banker var bättre 2004-2008, men jag säger att svenska banker bidrar till en större finansiell osäkerhet i alldeles för hög grad.
https://www.svd.se/hemligt-pm-fran-fi-80-miljarder-saknas-i-nordea
Det där ser jag som exempel på källor på att svenska banker är utsatta för en alltför stor risk som bottnar i för stor och osäker utlåning. Visst är reservkvoten inte det mest relevanta i bankers säkerhet, men det är en extra skyddsbarriär som svenska banker inte måste leva med jämfört med vissa andra länder.

Till sist också - istället för att slänga ur dig ord som foliehattssvammelmupp, kan du istället bemöta mina påståenden med fakta och argument så att jag kan bli övertygad och byta åsikt? Ditt favoritord foliehatt övertygar nog bara folk som bär foliehattar.

Om det du skriver, att folk lånar för fullt för att köpa onödiga tjänster så hade vi sett en kraftigt ökad inflation. Det är det som riksbanken hoppas på med sitt räntesänkande men så ser det inte ut. Det är snarare så att det snart 13åriga tjatandet om bostadsbubbla, ja 13 år när jag köpte mitt första hus 2006 så gnällde folk redan om de höga priserna och att det var omöjligt att det kunde fortsätta vara så höga priser, har gjort att folk håller i pengarna därav liten inflation.

Sen så köper 99% av bostadsköparna inte på spekulation utan för att bo, följaktligen så säljer de inte sin bostad för att marknaden viker ner utan de säljer sin bostad när de inte har råd att bo kvar. Det är därför vi inte har sett en kolaps av bostadspriserna i Stockholm trots en dip på upp emot 20% på vissa segment. Hade det bara varit spekulation och goda förhoppningar som höll uppe priserna så att kolapsen varit ett faktum då. Men folk vill fortfarande bo bra, de har arbeten och kostnaden varje månad för en bostadsrätt är fortsatt klart lägre än för nybyggda hyresrätter.

Vad då "välja" att belåna sig? Menar du att om inte staten belånar sig så "måste" medborgarna göra det istället? Varför skulle hög (betonar hög) skuldsättning överhuvudtaget vara bra? Vad är bra med en ekonomi som drivs av kreditexpansion och inte av riktiga värden? Dessutom. Den förmögenhet du talar om vilar på tillgångar såsom bostäder och aktier. Båda dessa är idag, historiskt sett, mycket högt värderade och kan sjunka fort och göra balansräkningen mycket tråkig mycket fort.

Jag uppskattar att du har en avvikande åsikt. Det är det som "debatt" handlar om men du får gärna motivera lite bättre dina synpunkter.

Edit. Var går dina gränser för högt respektive extremt belånad?

// CC