Stor polisinsats i Bjärred utanför Lund - 2018-01-09 (fyra döda)

Ja. Barnet får möjlighet att utrycka sig. Men om inte skolgången fungerar så är det föräldrarna tillsammans med rektorn som bestämmer.
Jag kan tänka mig att en läkare kan vara med på de här mötena. Om det behövs för barnets behov. Och om läkaren kan. Annars går säkert det att lösa med telefonkontakt med rektorn.

Dom såg ingen anledning att leva vidare. Dom måste varit hemskt ledsna Vilka avses med "dom"? Familjen? Föräldrarna? Döttrarna??

Tror faktiskt inte att döttrarna blev annat än mördade som polisen refererade självmordsbrevet.
Då var döttrarna inte säkert "hemskt ledsna" eller "såg ingen anledning att leva vidare". De blev istället utsatta för ett övergrepp som slutade med deras död. Om det skedde genom förgiftning eller våld vet vi inte. Vi vet bara att de mördades.

Det är inte döttrarnas status du omtalar - det är föräldrarnas = mördarnas tankar om sin egen situation. Den är egentligen mindre intressant avseende deras egen suicid. Det intressanta vore att få reda på varför de var tvungna att mörda flickorna först.

Jo, det tror jag visst att dom gjorde.
Jag tror till och med att dom älskade sina föräldrar och sin familj, men hatade situationen som familjen hamnat i.
Föräldrarna såg nog till att uppfostra och sköta sina barn på ett utmärkt sätt.
Även om dom var sjuka, så tror jag att lärarna som träffade dom, såg dom som två fullt normala barn, annars så hade nog en orosanmälan gjorts. Men detta "fanns inte på kartan"
Problemet låg nog inte hos ungarna.
Förrutom att dom var sjuka, så mådde dom nog bra. (hehe kan man säga så?)

Varför tycker du att det är att svartmåla offren om man säger att flickorna kanske uppvisade självskadebeteende? Är det värre att gissa på att någon har problem med självskadebeteende än att gissa på att samma person lider av ME? Är det för att själskadebeteende förknippas med psykisk ohälsa som det är att gå "över gränsen för vanlig anständighet" när självskadebeteende nämns?

Vi vet inte vad rektorn menar med att det aldrig var något problem med flickorna i skolan. Nej, de kanske ägnade sig åt sitt självskadebeteende hemma, på kvällar och nätter, och därmed blev det inga problem med det i skolan.

Det är lätt hänt att man associerar till disciplinproblem när det är en rektor som uttalar sig, och att man tolkar "inga problem i skolan" som att barnen inte var utagerande. Men, de kanske istället var två tysta och ordentliga tjejer, som vände all sin ångest inåt, mot sig själva, och därför led i det tysta utan att det märktes i skolan.

Bara som exempel - för vi vet ju egentligen ingenting alls om dessa två flickor.

Men denna sjukdom som du nämner är inte dödlig - och inte heller utan livskvalitet för den sjuke.
Eller hur?
Det finns ingen anledning att putta någon över ättestupet för en ME-diagnos. Tänk om man likt HIV-sjuka plötsligt hittar bromsmediciner som gör att livet kan levas som vanligt? Inte kastar man allting över bord för att två döttrar fått en ME-diagnos, om det nu var så. Det är bara för ologiskt handlande av två akademiker.

Men att svartmåla och smutskasta Oskar o Hanna utan några som helst bevis eller belägg för det ni påstår, det går visst bra....
Incest... Påhitt, (brukar vara så)
Narcissism... Påhitt, (brukar vara så)
Förtryck... Påhitt, (brukar vara så)
Ni hittar ju på allt möjligt, utan ett enda belägg och då går det skitbra.

Jag är låg-utbildad, men kan ordet jag söker vara typ, HYCKLARE?

Jag menar att eftersom föräldrarna dödade sin barn så klarade de inte av att vara föräldrar. Att döda sin barn ingår inte i gott föräldraskap. De som klarar av sitt föräldraskap fullt ut hjälper sig själva och sina barn att leva.

Jag raljerar inte över Stephen Hawkings liv, jag raljerar över ditt sätt att försöka se hopp om en framtid som kanske tedde sig oerhört motig. Jag drev det till sin spets. Hur berättar man för en tonårstjej att det går att leva vidare hur fint som helst även om kroppen förtvinar? Var hämtar man förebilder?
Ovanpå allt så är jag rädd att det i Sverige fortfarande är ganska torftigt med vård för svårt funktionshindrade barn, så att de inte kan få leva ut sin potential. Så mellan en svår kamp i sig och en inte helt förstående omgivning så kan det ha tett sig ganska dystert,
(Jag talar fortfarande som om de faktiskt drabbats av någon svår sjukdom)

Men... ser du inte skillnaden?
Oskar och Hanna är mördare! Mer svartmålad är egentligen svårt att bli. Dessutom dubbelmördare. Det är mer acceptabelt att tala illa om mördare och diskutera deras ev bakomliggande sjukliga eller perversa böjelser.

Fp

Jag tror som du att alla i familjen kanske älskade varandra men hatade den situation som de hamnat i. Men som förälder har man alltid ett ansvar att försöka göra någonting åt de svåra situationer som man hamnar i, och helst innan det har gått för långt så man kanske har kört sig själv i botten (eller vad det nu kan handla om). Den stora gåtan är varför två intelligenta och välutbildade personer inte förmådde att hitta någon sorts lösning på problemen i "den situation som familjen hamnat i."

Men
- "torftig vård", "var hämta förebilder?", "inte få leva ut sin potential", "en inte helt förstående omgivning".

Detta är ju knappast skäl nog att mörda barnen.

Det är uppräknade hinder på vägen, en väg som i vissa avseende kan vara tyngre än för föräldrar med helt friska barn. Samtidigt kanske dessa barn inte kommer hamna i någon missbrukskvart, på stritan eller i brottsregistret. Det finns tunga ok som många föräldrar bär - utan att mörda sina älskade barn.

Kanske passade barnen Henkow helt enkelt inte in i kravspecen?
Och till följd därav inte deras föräldrar heller?