Risken för upprepning förr eller senare hade nog varit betydande så jag instämmer i vad
du skriver ovan. Ifall vederbörande alltså fått fortsätta vara på fri fot vilket man nu så klart
ser till så att så icke blir fallet. Han ska inte vara ute bland folk. Han har med besked
diskvalificerat sig från att få ingå i någon samhällsgemenskap något mera i sitt liv.
Apropå det du skriver; så här låter det från kände psykiatriprofessorn
Sten Levander:
*
Man kan inte hålla emot - man går från fantasi till verklighet.
*
Istället för ångest upplever man efter brottet ett paradoxalt lugn som fullt ut
kompenserar för eventuell samvetsångest.
* Nu vet man dessutom hur man kan bli lugn!
Upprepning alltså. Förr eller senare.
Föreläsningen nedan är hörvärd i sin helhet. Det handlar om ondska och ansvar.
Vid cirka 23:20 tas det upp som jag nu citerat av Levander.
https://www.youtube.com/watch?v=JJ-gwcmDDG8
Skulle tidernas sensation inträffa att hovrätten köper dubbelmördarens desperata trams om
medkumpaner och han går fri så kommer antagligen varenda en svensk medborgare
som heter Mattias och Elias i förnamn att i samlad trupp bege sig till skitsnackaren.
För de känner sig allihop lika utpekade av fettot från Mullsjö, misstänkliggjorda för nåt
in i helvete hemskt, och är rättmätigt förbannade.

Då blir det livat hos Svanen...
Sen som jag varit inne på tidigare och jag som förundrar mig något över fortfarande:
hur fan kan man i ena stunden bemöda sig så väldigt om att framstå som helt oskyldig
till några hemskheter som mord, omöjligt för en sån hyvens och fridsam grabb som honom,
för att i nästa ögonblick rent lidelsefullt förlora sig i utläggningar om lusten att mörda
och helst så blodigt som möjligt (och sen ska det förstås vara perfekt utfört också.
Man ska helst komma undan givetvis men det "perfekta" kan också åsyfta att mordet/morden
man begår ska hålla" hög kvalitet", verkligen leva upp till det man fantiserat om tidigare.
Inte vara några hafsverk att bli besviken över alltså. Det ska vara fulländat och det kanske
det också blev för vederbörande. Intaget av den halva oxen nån timme efter de bestialiska
morden tyder på att han blivit mycket nöjd med vad han åstadkommit).
Det är ju precis som om en personlighetsklyvning föreligger faktiskt: den ene Edvin vet inte
vad den andre Edvin säger. Fast den andre Edvin känner han själv bäst till som "Mattias".
Eller är han bara dum som ett spån om än han klarar av att formulera meningar som
ter sig hyfsat välartikulerade i rätten.
Nu håller man väl som bäst på att försöka kolla hur det verkligen ser ut därinne i
hjärnkontoret på småbarnspappan med ett dubbelmord på sitt (obefintliga) samvete.
Kan ju bli intressant med resultatet från den undersökningen.
Bara han inte mestadels sabbar det med att köra med "Ingen kommentar" här också som
han gjorde vid de flesta av förhören. Fast här handlar mycket också om att
studera
från psykiatriexpertisens sida. Hans beteende, hur han funkar tillsammans med de andra på
avdelningen som är föremål för utredning samtidigt.
Skulle han välja tigandets strategi genomgående så lär man ändå kunna skapa sig en hygglig
bild av vad det här egentligen är för en filur.