Citat:
Ursprungligen postat av
Stehlitz
Så nu går jag och lägger mig. Jag hoppas att mina svar gav nåt. Framförallt hoppas jag att det kanske gav ett alternativ till några av de allra tokigaste spekulationerna.
Tack för dina inlägg som jag studerat med intresse.
En hel del intressanta saker.
Jag funderar dock på samma sak som "Rudge" ovan - VAD var det som föräldrarna inte orkade längre?
Du skriver att det var känt att familjen hade det jobbigt, att det började synas på Hanna för mer än ett år sedan och på Oskar sedan i höstas.
Men
varför hade de det jobbigt?
Man kan ju förstå att det är oerhört jobbigt med kroniskt trötta barn - "en fysisk sjukdomsbild som är ofattbar" som rektorn uttryckte det. "Familjen i kris" som hon också sa. En 11-åring som kanske höll på få samma diagnos som storasyster - om de nu hade fått en diagnos.
Men barnen var ju av allt som framkommit inte dödssjuka eller döende. De fick väldigt mycket stöd och support från bägge skolorna, hemundervisning värt miljoner satsades och den uttryckliga planen var att de i framtiden skulle gå i skolan och gymnasiet. Barnen var tydligen inte skoltrötta utan följde med i läroplanen och alla, inklusive Oskar, uttalade att de var väldigt nöjda med arrangemanget.
Om vi därefter lägger till att de bodde i en fin villa med pool i ett idylliskt barnvänligt område, hade två bilar varav den ena nyinköpt, föräldrarna hade bra jobb med akademisk examen, en snart proffesor, sina systrar och bägge föräldrar i livet, musikintresse.
Vad var det som fick
"de flesta att känna till att familjen mådde dåligt de senaste åren"
VAD var det de mådde så otroligt dåligt av under de senaste åren?
Som de flesta kände till att de gjorde. Folk accepterar nog inte bara att känna till att någon mår dåligt i grannskapet, i allmänhet är nog folk mer nyfikna än så och vill i stora drag veta orsaken.
Vad gick de och bar på som var välkänt att de mådde dåligt av och som kanske till slut knäckte dem?
Jag har så svårt att se att endast barnens sjukdomssituation, som den har beskrivits skulle vara skäl nog att helt ta knäcken på föräldrarna när allt annat i deras liv var näst intill idylliskt och perfekt?