Citat:
Bra skrivet!
Du tar upp precis de saker jag också tänkte på.
Det är sanslöst obehagligt och frånstötande att förstå hur han frossar i minnet av sitt dåd. Det är det han ensam äger nu - minnet och vetskapen om det vidriga han gjort med henne. Minnet av hennes lidande, hennes dödsångest. HANS minne, HANS njutning - då som nu.
Det kommer ingen någonsin att kunna ta ifrån honom och det är han hur nöjd som helst med.
Ja, det är ruskigt så väl hans personlighet stämmer in på andra bestialiska sexualsadistiska mördare.
Jag tänkte också på att hon nämner pojkvännens namn i artikeln. Men, känns som att det nog kan vara en överenskommelse, att just denna artikel är på Kims "villkor", som en fortsättning på det hon påbörjade. En kollega och vän som vet vad yrket handlade om - för deras del.
En vän som tänker lite som Kim själv gjorde. Som vet och förstår vad det handlar om.
Artikeln som Kim kanske kunde ha skrivit själv om det istället varit en vän som drabbats av monstret Madsen.
Ju fler hemska detaljer som framkommer om Madsens personlighet, desto mer framstår han verkligen som den totalt empatistörde, bestialiske sexualsadistiske mördaren som han är.
Han har verkligen både planerat och njutit till fullo av sin fullbordade sadistiska akt.
Minns att jag fick mycket skit i början när jag skrev om att jag trodde att motivet var sexualsadistiskt och att han nog hade plågat och torterat sitt offer. När jag trodde att det allra värsta scenariot var möjligt, men jag hoppades på att jag hade fel. Mår nu illa över allt hemskt, alla vidrigheter som uppdagas ju längre tiden går. Och, ännu värre detaljer lär framkomma under rättegången.
Känner som Kims journalistvän - jag önskar att historien haft ett annat, inte lika tragiskt slut.
Du tar upp precis de saker jag också tänkte på.
Det är sanslöst obehagligt och frånstötande att förstå hur han frossar i minnet av sitt dåd. Det är det han ensam äger nu - minnet och vetskapen om det vidriga han gjort med henne. Minnet av hennes lidande, hennes dödsångest. HANS minne, HANS njutning - då som nu.
Det kommer ingen någonsin att kunna ta ifrån honom och det är han hur nöjd som helst med.
Ja, det är ruskigt så väl hans personlighet stämmer in på andra bestialiska sexualsadistiska mördare.
Jag tänkte också på att hon nämner pojkvännens namn i artikeln. Men, känns som att det nog kan vara en överenskommelse, att just denna artikel är på Kims "villkor", som en fortsättning på det hon påbörjade. En kollega och vän som vet vad yrket handlade om - för deras del.
En vän som tänker lite som Kim själv gjorde. Som vet och förstår vad det handlar om.
Artikeln som Kim kanske kunde ha skrivit själv om det istället varit en vän som drabbats av monstret Madsen.
Ju fler hemska detaljer som framkommer om Madsens personlighet, desto mer framstår han verkligen som den totalt empatistörde, bestialiske sexualsadistiske mördaren som han är.
Han har verkligen både planerat och njutit till fullo av sin fullbordade sadistiska akt.
Minns att jag fick mycket skit i början när jag skrev om att jag trodde att motivet var sexualsadistiskt och att han nog hade plågat och torterat sitt offer. När jag trodde att det allra värsta scenariot var möjligt, men jag hoppades på att jag hade fel. Mår nu illa över allt hemskt, alla vidrigheter som uppdagas ju längre tiden går. Och, ännu värre detaljer lär framkomma under rättegången.
Känner som Kims journalistvän - jag önskar att historien haft ett annat, inte lika tragiskt slut.
Jo, vi var några som tidigt såg det sexualsadistiska anslaget i Kims försvinnande och anade/fruktade det värsta scenariot.
Dessvärre tror det kommer visa sig att verkligheten fortfarande kan visa sig innehålla moment som överstiger ens föreställningsförmåga. Madsen har gått all-in.
Ja man önskar det vore möjligt att lobotomera bort det där lustminnet av mordet på Kim ur hans hjärna.
. Tack för påminnelsen!