Citat:
Jag tror, oavsett om brottet var planerat eller ej, att han på riktigt trodde att han skulle kunna komma undan med det. Hans tanke att kroppen aldrig skulle hittas och då behövs inte handskar. Med tanke på alla spår i ubåten hade nog handskar inte heller haft någon betydelse i sak.
Det är nog mycket möjligt att Madsen är "neurologiskt avvikande" på något vis men svårt att säga exakt vad. Han är ett speciellt fall.
Ska jag ägna mig åt spekulation så tror jag att hans "klantighet" är kopplad till hur han ser på sig själv kontra sin omvärld. Han har ju en historik med att komma på kant med människor i sin omgivning. Sådant brukar i sin tur exempelvis bero på bristande förmåga att kommunicera och att förstå motparten (empati, tänka sig in i en annan människas situation etc.) Madsen ter sig för mig väldigt självcentrerad.
Jag tror att Madsen tänkt sig att han skulle dumpa kroppsdelarna med sänken (att han tyckte det var en bra plan för att minska risken för upptäckt), åka hem med ubåten, skölja ur den / tvätta med högtryckstvätt och kanske måla på ytorna lite också, säga att han satt henne i land på kvällskvisten och sedan skulle allt vara frid och fröjd för honom. Men han hade inte räknat med pojkvännens larm, de danska myndigheternas effektivitet och polisens mycket resoluta agerande.
På sätt och vis tror jag Madsen satsade allt på ett kort. För det är lite så det är även med raketverksamhet. När du kommit till en viss punkt med raketuppskjutningen kan du inte längre avbryta, du måste fullfölja oavsett vilket resultatet sedan blir. Om hans logik följde "raketlogiken" är det inte så konstigt att det gick som det gick.
Det är nog mycket möjligt att Madsen är "neurologiskt avvikande" på något vis men svårt att säga exakt vad. Han är ett speciellt fall.
Ska jag ägna mig åt spekulation så tror jag att hans "klantighet" är kopplad till hur han ser på sig själv kontra sin omvärld. Han har ju en historik med att komma på kant med människor i sin omgivning. Sådant brukar i sin tur exempelvis bero på bristande förmåga att kommunicera och att förstå motparten (empati, tänka sig in i en annan människas situation etc.) Madsen ter sig för mig väldigt självcentrerad.
Jag tror att Madsen tänkt sig att han skulle dumpa kroppsdelarna med sänken (att han tyckte det var en bra plan för att minska risken för upptäckt), åka hem med ubåten, skölja ur den / tvätta med högtryckstvätt och kanske måla på ytorna lite också, säga att han satt henne i land på kvällskvisten och sedan skulle allt vara frid och fröjd för honom. Men han hade inte räknat med pojkvännens larm, de danska myndigheternas effektivitet och polisens mycket resoluta agerande.
På sätt och vis tror jag Madsen satsade allt på ett kort. För det är lite så det är även med raketverksamhet. När du kommit till en viss punkt med raketuppskjutningen kan du inte längre avbryta, du måste fullfölja oavsett vilket resultatet sedan blir. Om hans logik följde "raketlogiken" är det inte så konstigt att det gick som det gick.
Tack för ett mkt bra inlägg.
Jo, visst, du har klar poäng.
Madsen har troligen en antingenellermekanism i skallen, som påverkade mkt av brottet.
Han har säkert åxo velat, pga feghet, och när han övervann fegheten, agerade han delvis i panik.
Och troligen var hans planering ganska stressig...
