Då har även jag efter 25 år med en konstant löspres under läppen bestämt mig för att lägga av. Anledningen är enkel: jag har ett bröllop att lägga de två tusen kronorna per månad på istället. Jag lägger ca tvåtusen spänn per månad på snus, och det är inte värt det längre.
Jag har bestämt mig att köra cold turkey, och för att addera lite disciplin så har jag hela tiden en dosa ettan lös i fickan, så när någon frågar så har jag eget

Jag bara väljer att inte ta det.
Nu till mina reflektioner och funderingar:
Jag är "bara" inne på tredje dagen utan snus och det är faktiskt värst idag, känner mig otroligt sugen och att något saknas hela tiden. Måltiderna blir inte kompletta utan att få en snus efteråt, det är hela tiden något som saknas. Jag kan nog leva med att något saknas och att vanans makt är stor, men just nu är det nikotinet jag bråkar med, dag 3, värsta dagen hittills.
När släpper just den grejen? att man slutar känna en sjuk rastlöshet och kan knappt fokusera på annat? Försöker sova bort det, försöker med sötsaker och allt möjligt men den där rastlösheten där det liksom kliar på insidan av kroppen är hemsk.
Gissar att det bara är att härda ut, hålla käften och ta det som en man till det går över, och det är min plan att göra, men jag har inte förberett mig för det här ens, i måndags bestämde jag mig bara, knall fall, att sluta. Men jag har inte förberett mig för det. Hur länge kan jag räkna mig att det kommer hålla i sig? Den fysiska abstinensen?