Är kvinnor sämre på matematik?

Matematikkunskaperna 2016 hos nybörjarna på civilingenjörsprogrammen och andra program vid
KTH.

Visst är (svenska) kvinnor sämre än män på matematik. Det är bara att läsa här:
http://lilahe.com/KTH2016.pdf

Jag sammanfattar resultatet, som anger antal poäng som män och kvinnor haft på det diagnostiska matematik-prov som alla KTH-elever fick göra 2016, senaste data som finns.

Poäng, Antal kvinnor, Antal män
0,0 3 8
0,5 2 2
1,0 7 14
1,5 3 7
2,0 14 25
2,5 10 14
3,0 25 38
3,5 17 23
4,0 38 57
4,5 20 38
5,0 54 89
5,5 40 46
6,0 68 116
6,5 27 49
7,0 58 116
7,5 25 38
8,0 52 73
8,5 19 38
9,0 34 74
9,5 17 34
10,0 23 56
10,5 11 27
11,0 10 32
11,5 3 22
12,0 9 21
12,5 3 8
13,0 3 16
13,5 0 4
14,0 3 11

Kvinnor dominerar procentuellt "usel resultat", män dominerar "toppresultat". Eftersom det krävs mycket höga betyg för att komma in på KTH, så är det oerhört märkligt att så många (kvinnor) skriver så dåligt på provet.

Du glömde tydligen den procentuella fördelningen av män respektive kvinnor (sid 41). Det var drygt 1.8 gånger fler män som kvinnor som skrev provet. Bland elever som fick maxpoäng 14 poäng var fördelningen 0.5 kvinnor och 1.0 män.

Hur står det till med dina egna matematikkunskaper? Dominerade du och dina kvinnohatande gelikar procentuellt ”Uselt resultat”?

En mer rättvis bild av gymnasieelevernas kunskaper i matematik 4 avspeglas i skolverkets statistik:

Resultat från gymnasieskolans nationella prov hösten 2015:

"Det är främst matematikprov på Naturvetenskapsprogrammet och Teknikprogrammet som genomförs. Mellan cirka 3 000 och 14 000 elever skrev respektive prov. Ungefär 85 – 95 procent fick lägst provbetyget E. Kvinnorna hade genomgående bättre resultat än männen."

Gymnasiets nationella prov, matematik 4:


Gymnasieflickor med svensk bakgrund från akademikerhem (föräldrar med lång eftergymnasial utbildning) får i snitt bäst resultat i de nationella provens matematik 4. De som skriver de nationella proven är 18-19 åriga vuxna människor som går det sista läsåret i gymnasiet.

NA-tjejer som har toppbetyg i matematik och i alla andra ämnen har oftast en mycket god verbal förmåga och hög social kompetens. Deras intressespektrum är generellt bredare än killars. Istället för teknik- och matematikintensiva utbildningar väljer de andra inriktningar som exempelvis medicin, odontologi, juridik, farmakologi, kemi eller biologi.

Läser jag fel? För försöker man tolka tabell 9 på sidan 28 ter det sig som om skillnaderna mellan könen är ganska små. Vissa år vinner männen (2016) och vissa år kvinnorna (2002). Måhända att männen har ett statistiskt signifikant övertag, men det är ytterst litet i så fall.

Jag är matematiker. Jag har gått på KTH.

Jag sammanfattar mitt exempel, eftersom du inte själv klarar det: av de 103 bästa som kom in 2016 på KTH så var 82 män och 21 kvinnor (80% män). Av de 109 sämsta var 39 män och 70 kvinnor (36% män). vsb.

Jaha. Och vad ska vi göra med dessa siffror tycker du? Förbjuda flickor att läsa matte? Ge alla pojkar mvg i matte?

Ett Sverige styrt med lögner blir ett sämre land. Med kunskap kan man komma framåt och göra något bättre. Uppenbarligen har många, mest kvinnor men även män, som söker till kth direkt falska betyg i matematik. Det kostar mycket pengar och tid. Så man kan ju börja med att ändra på hur gymnasiebetyget sätts i matte. Men det är en större fråga än denna tråd.

Just manligt/kvinnligt i kths statistik är för övrigt helt ointressant, förutom att besvara trådens rubrik. För min del kan alla dataloger vara kvinnor. Det intressanta är ju att alla resultat i matte rasat sedan 1990-talet. Men de sista två åren har de börjat stiga igen. Förhoppningsvis kommer alla som söker i framtiden att kunna mer. Både kvinnor och män.

Jag kan spekulera i att alla "topp-män" som sökte 2016 hade varit sämre än normal-kvinnan 1990. DET är en intressantare diskussion.

Förvånar mig inte. Många mattelärare kan inte lära ut matte. Hade själv en förvirrad stofil med dålig munhygien på gymnasiet. Ingen fattade något men alla fick godkänt, troligen för att han skulle kunna behålla jobbet.

Annars är matte något man blir bättre på ju mer man övar på det, precis som med allting annat.

Kan du skicka en länk till sammanfattningen av ”ditt exempel”? Annars utgår jag ifrån att du i sedvanlig ordning ljuger och kör med barnsliga anekdoter.

Som jag sa tidigare är det den procentuella fördelningen av båda könen som är det väsentliga och inte de absoluta talen.

En mer rättvis bild av gymnasieelevernas kunskaper i matematik 4 återspeglas i skolverkets statistik:


Resultat från gymnasieskolans nationella prov hösten 2015:

"Det är främst matematikprov på Naturvetenskapsprogrammet och Teknikprogrammet som genomförs. Mellan cirka 3 000 och 14 000 elever skrev respektive prov. Ungefär 85 – 95 procent fick lägst provbetyget E. Kvinnorna hade genomgående bättre resultat än männen."

Gymnasiets nationella prov, matematik 4:


”Resultat från gymnasieskolans nationella prov våren 2017
...
Med undantag för matematik 1A har kvinnorna bättre kursprovsresultat än männen. Elever med svensk bakgrund hade genomgående bättre resultat än elever med utländsk bakgrund. Majoriteten av eleverna som har genomfört dessa prov har föräldrar med en eftergymnasial utbildning. Det är också de eleverna som har de bästa resultaten på dessa prov.” (källa: Skolverket)

Tjejer som har toppbetyg i matematik och i alla andra ämnen har oftast en mycket god verbal förmåga och hög social kompetens. De väljer i större grad än manliga diton andra utbildningar än matematik och teknik. T ex medicin, odontologi, juridik, farmakologi, psykologi eller företagsekonomi där det är större chans till sociala kontakter.

Jag länkar ju till hela dokumentet 40 sidor? Om du har svårt att tolka de matematiska diagram som finns i dokumentet kan du säkert fråga någon man i en annan tråd efter hjälp.

"Sedvanlig ordning", ge något exempel på att jag ljugit. Du ljuger både om ditt kön och din ålder.

Här är antagningen till den linje jag själv gick, Kandidatprogram i matematik SU, rimligen slutstation för eliten inom matematik i Sverige:
http://www.xn--antagningspong-hib.se/stockholms-universitet/kandidatprogram-i-matematik

2017: 74% män och 26% kvinnor
2016: 73% män och 24% kvinnor

Trådens fråga är därmed besvarad.

Det här är ju bara din egen slutsats. Nördtjejer har inte bättre social kompetens och verbal förmåga än manliga dito enligt min egen utsaga. Kanske något bättre, men ändå under medel.

Att tjejer har andra prioriteringsval än män i sin vidare akademiska utbildning är dock ganska vedertaget, av olika anledningar.

Att män har biologiskt enklare för abstrakta ämnen är kvinnor behöver väl knappast debatteras vid det här laget? Män har en större statistisk spridning än kvinnor, det är inga konstigheter. Kvinnor har en större sannolikhet att vara medelmåtta, medan män har en större sannolikhet att bli antingen idioter eller genier (tolka mig rätt nu, det är fortfarande standardavvikelser vi talar om).

Vet du, lupac, oftast är du bara helt blåst och med komplett nollkoll. Ibland händer det dock att du är så extraordinärt genomblåst att man undrar om du är utvecklingsstörd även med en klinisk definition.
Detta är ett sådant tillfälle.

Detta var en intressant länk!
Motsvarande för Teknisk Fysik på KTH är 30 kvinnor och 121 män av 155 antagna. Jag vet inte riktigt varför det saknas 4 personer här, de plockar ju rimligen könstillhörigheten från personnumret. Andelen kvinnor är alltså mellan 19.4% och 21.9% beroende på vilket biologiskt kön som de administrativt könlösa grupperas till.
Varför just F? Tja, den hade högst intagningspoäng på KTH: http://www.xn--antagningspong-hib.se/kungliga-tekniska-hogskolan
Varför just KTH? Det är väl den som -- fortfarande -- är högst rankad bland de tekniska högskolorna i landet.

Lägst poäng krävdes för något design-liknande: http://www.xn--antagningspong-hib.se/kungliga-tekniska-hogskolan/kandidatprogram-simuleringsteknik-och-virtuell-design
37 antagna, varav 25 män och 11 kvinnor. Här blir det alltså en könlös individ. Andelen kvinnor är högre, mellan 29.7% och 32.4% beroende på hur den könlösa grupperas.

Den antagningspoäng som jag räknat här är den som heter "BI", det finns även "BII" och "HP". Jag vet inte riktigt vad skillnaden är, jag är oerhört gammal och på min tid fanns bara en sak: Avgångsbetyget från gymnasiet.

Allt detta är fördelningen vid intaget. Ännu mer intressant vore att ta del av gruppen som faktiskt klarar att ta ut sin examen. Att komma in är den lättaste delen, det är att komma ut -- och ta sin examen -- som är det svåra. På min tid, för oerhört länge sedan, hade F på KTH en verkningsgrad på ungefär 50%. Det är säkert annorlunda nu för tiden, jag kan tänka mig att politiska påtryckningar antagligen har lett till att finansieringen stryps om inte teknologerna utexamineras i tillräckligt hög takt, med påföljande förflumning. Oavsett allt detta vore det intressant att se om könsfördelningen bland utexaminerade skiljer sig från de intagnas.
Bland de som påbörjade F på KTH exvis år 2010, hur många har tagit sin examen exvis sju år senare? Är det samma könsfördelning på dessa som på årskullen vid intaget? Hur är könsfördelningen på bortfallet?

I linje med detta kan man roa sig med lupacs halmgubbe, gymnasienivån: På gymnasiet står sig alltså flickorna bättre i konkurrensen. Jag har barnbarnsbarnbarn-etc som går i lågstadiet, där är flickorna klart bättre än pojkarna.
Min lågstadieobservation kombinerad med lupacs halmgubbe och antagningen till KTH ger följande hypotes: Ju högre nivå på matten, desto lägre andel kvinnor.

Du ljuger bland annat om att du är 50 år gammal, när du rimligtvis inte kan vara äldre än högst 25 och långtifrån torr bakom öronen. Själv är jag både man och 60+.

Tillbaka till topic: du glömmer att ta med i beräkningen den skeva könsfördelningen även bland de sökande, det vill säga att många fler män än kvinnor söker till kandidatprogrammet i matematik. Förklarande exempel: 80 % respektive 20 % av de sökande i 1:a hand är män respektive kvinnor. Då kanske du kan räkna ut procentandelen manliga respektive kvinnliga antagna. Ju större andel av könet X som söker, desto större andel antagna av könet. Enkel matematik.

En större andel kvinnliga matematikbegåvningar än manliga diton väljer andra inriktningar än matematik och teknik, t ex medicin, juridik, biologi, psykologi och företagsekonomi. Kvinnor med stor fallenhet för matematik är i snitt mer socialt kompetenta och har större verbal förmåga än motsvarande manliga matematiksnillen. Dessa har därför färre yrken att välja mellan. Ett manligt mattesnille kanske är socialt hämmat och således inte passar för sociala yrken som advokat, läkare eller psykolog.

Kasta gärna ett getöga på kartdiagrammen över västra Europa här, då får du se att siffrorna skiljer sig från land till land. Sydeuropa t ex har en högre andel kvinnliga professorer och docenter i matematik än Nordeuropa (2005 års siffror). Exempel: Portugal 32.1 % professorer, 45.9 % senior lecturers.

Trådens fråga är därmed INTE besvarad.