Citat:
Ursprungligen postat av
rytari
nåt som slår mig är om det ens måste vara sex inblandat, han kanske såg det som en ny utmaning att komma undan med mord?
Om så vore fallet hade han ju inte behövt "krångla till det" så med denna utstuderade, infernaliska grymhet.
Tror snarare att det handlar om att han var oerhört pressad, kände att allt för honom hamnat i en nedåtgående spiral. Hans stora drömmar om raketer, ubåtar osv hade raserats, ekonomin havererat - snart skulle "den store Raket-Madsen" vara ett minne blott och han skulle framstå som den store looser han egentligen var, en föredetting. Som i "kejsarens nya kläder", snart skulle någon utbrista "men han är ju naken!"
Mycket förtärande tankar för en fullblodsnarcissist, kan ju liksom inte bli värre.
Skammen över sina misslyckanden.
Skammen och rädslan över förlorad kontroll över tillvaron.
Skammen och rädslan över att bli avslöjad som en förlorare.
För att fly undan dessa destruktiva, förtärande tankar om verkligheten, så flyr han allt oftare in i sina sadistiska fantasier. Dessa fantasier som intensifierats och blivit grymmare och brutalare än någon ens kan nudda tanken vid, är alldeles för omänskligt. Ju mer han känt pressen öka utifrån, desto mer djävulska har hans scener i fantasin blivit. I dessa scener är det HAN som har makten och kontrollen över ett offer - det ger honom tillfredsställelse och ett lugn. Han kan där styra vad som sker, till skillnad från verklighetens förlorade kontroll och förlorade prestige.
Till slut har han kommit till en punkt där han inser att fantasin inte längre räcker, påfrestningarna är alltför stora. Tankarna om att han måste förverkliga sitt scenario börjar formas och till slut är han helt uppslukad av detta. De sjuka drifterna och tvångstankarna växer sig starkare och starkare.
Kim blev hans offer, som han brutalt torterade, slaktade och styckade - för att få utlopp för sina sexualsadistiska lustar. Frihetsberöva, dominera och njuta av offrets lidande.
Den ultimata njutningen för honom, ett återtagande av kontroll i sitt liv, ett sätt att åter skapa balans i sin tillvaro. Återta makt och kontroll.
Han har uppnått sitt klimax, närmast att likna vid eufori.
Han känner sig totalt oövervinnelig nu.
Därav hans välmående och intensiva pladdrande vid landstigningsfilmen.
Han har ju nyss varit med om den härligaste känslan i sitt liv.
Denna känsla präglar hans minne så han kommer att behöva och vilja att upprepa dådet för att må lika gott igen, bli lika euforisk. Inget går att jämföra med den känslan för honom igen.
Därför är förvaring för all framtid det enda rätta och säkra för mänskligheten.
Det här är vad jag tror på efter allt som hittills framkommit.