Citat:
Ursprungligen postat av
lasternassumma
Lägg till att hon, trots försök, inte lyckas få någon optiker eller ögonläkare att styrka hennes påstående om att hennes dåliga mörkerseende omöjliggör att hon kör bil i mörker.
Därtill vet vi att hon under en period arbetade i Södertälje och dagligen, även i mörker, körde bil mellan bostaden i Eskilstuna och arbetet i Södertälje.
Som så många gånger förr, som t.ex. när hon berättade ett tiotal olika historier om vad hon gjorde när pappan mördades och mamman utsattes för mordförsök – Hon ljuger!
Kan inte undvika att dra mig till minnes ett av de "bättre" "alibierna" som hon drog. Hon sålde sex på QK-Q8's parkering i Kungsör tillsammans med sin hallik. Den namngivna halliken visade sig sitta i fängelse vid tiden för mordet på pappan…
Nog är hon gränsöverskridande…
Ska bli intressant att få veta hur hon finner sig tillrätta på Hinseberg, eller var hon nu hamnar.
Hon verkar inte vara i närheten av att erkänna ännu. MR däremot ger snarast intryck av att vara ångerfylld. Om det nu inte är ett spel som hans advokat lärt honom att spela, men min gissning är att det är äkta.
–
Om man ska bevisa sin oskuld eller devalvera åklagarens bevisning så kan man försöka en eller flera
av följande strategier, om man inte är oskyldig:
alibi: befann sig inte på platsen. Hon har försökt sig på detta, men faktum är att hon saknar alibi, troligen därför att hon just befann sig på brottsplatsen.
avsaknad av motiv: mycket kraftlöst argument, för det går ju till slut inte att titta in i huvudet på henne. Hon påstår att hon älskade sina föräldrar, men dessa eventuella känslor är svåra att skilja från kärlek till vad föräldrarna representerade (pengar t ex).
avsaknad av förmåga: mycket svårt att leda i bevis, mörkerblindheten är ett dåligt försök - hur skulle någon kunna intyga att någon klient inte ser, som vill misslyckas med en eventuell test ? Bullbakande mamman är ett annat försök, men det är ju känt att mördare kan vara de mest älskvärda i vissa situationer, men ondskan själv i andra.
Alla sådana här resonemang, som går ut på att det inte kan vara på det sättet att man är skyldig, är fåfänga. Oskyldiga håller sig mera till att hävda att de inte var där, inte höll i något vapen, försökte hindra den verkligt skyldige mm. Hon kunde ha valt att erkänna sin närvaro, varvid hon skulle ha misslyckats med att stoppa MR. Men hon skulle fått svårigheter med detta, eftersom hon med stor sannolikhet inte gjorde just detta. T o m med egna knivsår skulle det ha varit svårt. Man behöver själv vara nära döden för att vinna tilltro till avvärjningsscenariot.
Med hennes påhittighet, otvungna umgänge med sanningen och fräckhet får man lov att säga att det desperata försöket med optikern är tecken på oerhörda svårigheter för henne att befria sig.