Stor polisinsats i Bjärred utanför Lund - 2018-01-09 (fyra döda)

Jag undrar hur man vågar föreslå det för sin partner. "Jag skulle vilja att vi dödar våra barn"

Föräldrarna måste en längre tid varit på samma våglängd för att ingen av dem vid något tillfälle ska ha fått kalla fötter eller slagit bakut. Tyder väl på någon form av depression/utbrändhet/psykos hos båda.

Eftersom barnen är så pass stora antar jag att även de kan ha uttryckt att de inte vill leva, vilket hjälpt föräldrarna att motivera sitt handlande. Dock lär de väl ha varit färgade av föräldrarnas uppgivna inställning.

En förälder som själv mår bra och är stabil skulle väl snarare tagit fighten mot sjukdomen, samlar pengar till forskning, gjort massa utredningar, testat olika behandlingar mm.

Om föräldrarnas mående var på nedgång innan barnen blev sjuka kanske föräldrarna tvärtom välkomnade sjukdomen, då den gav dem en legitim anledning att må dåligt. Egentligen var det alltså i första hand föräldrarna som ville dö.

Detta var ett av de fåtal vettiga jag menade. :-)

Skriv detta till kappvändaren som skrivit detta inlägg! Inte mitt. Lär dig läsa.

Precis! Den lyser igenom som ett helljus. Hemskt att läsa.

Anne Örtegren dog under trettondagshelgen, alltså väldigt nära i tid. Hon var en svensk portalfigur när det gällde ME, tycks det, och att döma av hennes sista inlägg i debatten var hon inte alls nöjd med hur svensk vård och omsorg hanterar den sjukdomen/det sjukdomskomplexet.
Det ligger nära till hands att tro att familjen i Bjärred tagit intryck av henne och hennes uppgivenhet om det nu var ME de hade gemensamt.

lobel.nu/anne.html

http://forums.phoenixrising.me/index.php?threads/farewell-%E2%80%93-a-last-post-from-anne-%C3%96rtegren-who-has-just-lost-her-struggle-with-me.56994/

kommentarerna på det länkade forumet får mig att misstänka att bilden av svensk sjukvård inte är så imponerande på den här nivån. Men det kan ju vara Örtegrens besvikelser och problem som satt sina spå internationellt.

"Anne Örtegren instämde tydligen inte. Hon valde att ta sitt liv. Hon är/var de ME-sjukas talesperson, den drivande, den som förde kampen. "

Kan det kanske va sá att när hon valde att göra det tyckte föräldrarna att det va ok med om dom tog livet av sig & barnen med ev lika sjukdom som Anne ?

Vi kan omöjligt sätta oss in i hur man diskuterat inom familjen och vilken framtid de var tvungna att genomlida. En fråga är om båda föräldrarna och tjejerna kom fram till samma beslut?

Kommer FUP bli offentlig?

https://www.linkedin.com/pulse/tribute-oskar-henkow-eleonor-kristoffersson/

Undrar hur alla som kommenterat detta känner sig nu, med informationen som kommit fram...

Jag hänvisar återigen till denna dokumentär! Flickorna här har varit tvungna att hoppa av skolan på grund av sina besvär och symptom; livet efter sprutan blev sig aldrig likt!

Jag har påpekat det, men det drunknar i det allmänna bruset. En sällsynt genetiskt ärftlig grym sjukdom med tidig död. Obotlig.

Känner mig så kluven i det hela.
Jag kan aldrig acceptera att föräldrarna valde denna utvägen. Jag kan inte förstå det egentligen.
Samtidigt tänker jag att föräldrarna måste verkligen levt i ett totalt kompakt mörker för att komma till slutsatsen att det bästa är att hela familjen dog.

Jag kan inte förstå hur, det verkar som, familjen inte hade "vårdande" personal hemma om barnen var så sjuka.
Jag kan inte förstå, om det är diagnosen ME, att mörkret var så stort att man väljer avsluta livet.
Jag kan inte förstå hur inte lärarna som besökte familjen inte såg hur allvarligt sjuka barnen var. Eller också var dessa barn stoiska de stunder lärarna var där?
Jag kan inte förstå att man, om det stämmer, inte bett om HJÄLP...

Men samtidigt måste jag förstå att för föräldrarna vara detta en nattsvart prognos för barnen. Det kan ju inte längre, för föräldrarna, funnits något hopp om förbättring för döttrarna? Väl?

Blir ledsen över att människor kan må så dåligt att man tar ett beslut av detta slag. Om en av föräldrarna fått en "knäpp" och dödat övriga hade det nästan känts "bättre". Det "rationella", i det orationella, gör det absurdt! Näe jag förstår inte!