Citat:
Ursprungligen postat av
bblues
Så kloka ord du skriver... det har tidvis varit en mara härinne att läsa stupida, långsökta, orealistiska teorier och framför allt en massa trams och en massa förståsigpåare utan någon som helst insikt i mänsklig ohälsa, psykiskt och fysiskt.
Dagens information om föräldrarnas gemensamma sak visar en oerhörd tragedi och familjekatastrof. Nu är det dags att börja acceptera och till och med respektera föräldrarnas outgrundliga men faktiska förhållningssätt. Suicid har många ansikten, detta är extremt men säkert inte unikt.
Bra sagt!
Jag har respekt och förståelse för föräldrarna agerande. Tänk att se sina barn försvagas dag efter dag. Hur liv och lust sakta suddas ut. Det som borde ha varit utveckling och strävan efter att bli en egen individ förbyts mot stagnation, tillbakagång, hjälplöshet och smärta.
Alla föräldrar vet hur illa man mår utav att se sina barn lida. Jag kan inte tänka mig ett värre helvete än att se sina barn konstant lida. Lägg till vetskapen att de aldrig kommer att bli bra. Se deras personligheter sakta försvinna, avstånden mellan skratt och glädje bara förlängs. Tills det bara är sorg och lidande kvar. Kan det finnas något värre?
Naturligtvis är det inte rätt att döda någon och det är olagligt i Sverige att döda någon. Samtidigt kan döden vara en befriare. Jag kommer ihåg hur min mormor drabbades av demens. Hur hon sakta men säkert och bit för bit försvann. Förvirring, hjälplöshet, och smärta var allt som återstod.
Jag har även fantasi nog att också inse hur svår föräldrarnas sista tid måste ha varit. Hur svårt det måste ha varit att ta beslutet. För att inte tala om att faktiskt genomföra det. Jag respekterar föräldrarnas beslut.
Lägg ner scientologi-psykopat-Fritzel-alien-teorierna och visa lite respekt. Eller har ni så lite fantasi och empati att ni inte ens kan föreställa er det jag skrev ovan?
