Stor polisinsats i Bjärred utanför Lund - 2018-01-09 (fyra döda)

Vad känner alla barn som lider av narkolepsi nu? De måste vara rädda för att föräldrarna ska döda dem... om man framhåller att O och H var normala...

Agnes och Moa verkar inte ha skrivit under iaf.

Finns inget som helst försvar att föräldrarna valde att avsluta barnens liv!
Detta är mord och inget annat!
Jag tycker detta är makabert.

Sen tycker jag det är anmärkningsvärt att inte skolan har signalerat till Soc.
En familj där båda barnen är sjuka behöver all stöttning och hjälp dom kan få. Detta är fan inte klokt, här har samhället brustit rejält!

Dina inlägg är de mest intressanta och matnyttiga att ta del av i hela denna (döds)gudsförgätna tråd.

Kan inte va speciellt kul att tillhöra den släkten efter detta ... Det smutskastar ju hela släktet detta som hänt att båda föräldrarna är blodkalla mördare

Så noggrann (anal) som pappan verkade vara så har de nog räknat ut att de måste intyga äkteheten i namnteckningarna på något sätt, sannolikt via ett filmklipp i mobilen.

Äkta namnunderskrift säger inget. Hon kan ha varit dödshotad... nej, fallet blir aldrig löst fullt ut. O kan ha varit värsta psykot någonsin. Åtminstone dog hela hans familj! Som familjefar bör man sträva efter att hålla familjen levande eller ta hjälp om man inte klarar det själv. Han gjorde sig till gud, läkare, bödel. Doktor Glas. Hyllad nu?

Att myndiga personer bestämmer över sina liv kan jag ta. Men barn som uttrycker sådan önskan borde tas till BUP.

Point taken

Jag tycker det känns så obehagligt. Tycker det är konstigt att båda föräldrarna skulle se det som en rimlig idé att ta livet av sina barn.
Hade det varit jag som hade barn (jag har dessutom diagnostiserad depression) o min partner kom med förslaget att vi skulle döda dem... så hade jag nog försökt ändra den tanken

Dödshjälp är inte tillåtet i Sverige så mord är det. Sedan alla kommentarer om att man aldrig skulle kunna mörda sina barn är ju utifrån era sinnestillstånd just nu. Är man djupt deprimerad så skriver man inte på forum, man orkar knappt gå ur sängen. En depression är inget man själv bestämmer utan det är något man drabbas av. Självklart tänker man inte klart och kan se någon ljusning överhuvudtaget. Jag utgår ifrån att föräldrarna varit djupt deprimerade. Sedan så undrar jag hur många här som faktiskt träffat på människor med svår värk. Jag arbetar med det. Att höra en människa med outhärdlig smärta, att titta in i ögonen dag ut och dag in är svårt. Viss smärta går inte att medicinera bort. Jag har ingen aning om hur dessa barn mådde, om deras diagnos eller livskvalitet. Men jag möter människor varenda dag och deras anhöriga som ibland har en palliativ diagnos ibland inte. Men att skiva ut så bestämt "att jag skulle aldrig kunna mörda mina barn" , ja, det kanske inte alltid är glasklart för då tror jag inte att man vårdat en annan människa som verkligen lider.

Jag försvarar inte föräldrarna i detta men jag tror nog att dom i brevet även menat barnens framtida livskvalitet. Det talas om barnens allvarliga sjukdom. Hur allvarlig är trötthetssyndrom? Ja, det är väl inte obotligt iaf? Det lutar mer och mer åt att jag hade rätt då jag höll fast vid diagnosen Spielmeyer-Vogts sjukdom som är ärftlig under förutsättning att båda föräldrarna bär på de ovanliga arvsanlaget. De flesta överlever inte sin 30-årsdag. Lever man efter 20 har man tur. (Detta avfärdades av en moderator och en annan forumist). Därför tror jag att omedvetna skuldkänslor har tyngt båda föräldrarna och kanske gnagt undermedvetet innan dom tillsammans tar detta drastiska steg. Fy fan rätt ut sagt, för dessa livsvillkor. Jag håller fortfarande öppet för att en av underskrifterna är förfalskad av den ene av föräldren.