Wikileaks grundare Julian Assange eftersökt för våldtäkt i Sverige

De ansåg att fallet skulle utredas, det är allt. De uttalade sig därmed inte alls om huruvida det kunde hålla för åtal. Resultat av utredning kunde ju lika gärna leda till att fallet efter ytterligare granskning las ner ännu en gång, vilket ockå skedde. Det är det mest nedlagda fallet i svensk historia, skulle jag tro. Det går inte att få det mer nedlagt än vad det är. Två svenska åklagare har lagt ner det. Det blev resultatet av överprövningen. ||: Upp som en sol, ned som en pannkaka. |

Ha ha ha ha ha ha ha...

Vi kan vara lugnt förvissade om att Sveriges främsta rättsliga experter på Utrikes- och Justitiedepartementen inte ägnar ett halvår åt att ta fram ett avtal om rättsligt samarbete där en rutinåtgärd som delgivning skulle vara beroende av huruvida den som ska delges har lust att ta emot delgivningen.

Om en sån löjlig rutinsak som delgivning inte skulle fungera, så sätter det en dumstrut på Sveriges främsta rättsliga experter och på Margot Wallström som högtidligen godkände avtalet den 17 december 2015.

Vad gäller det vi vet om själva situationen som utspelade sig under ambassadförhöret 14 november 2016 så finns det inget som tyder på att Ecuador har avslagit en svensk begäran om delgivning. Det enda Julian Assange tycks ha gjort är att ha valt att inte ta emot en handling. Ett beteende som svensk rättspraxis beskriver på följande sätt...

"Vägrar den som ska delges att ta emot handlingen anses delgivning ändå ha skett."

Det springande punkten enligt svensk rättspraxis är att se till att den som ska delges har beretts möjlighet att ta emot delgivningen. Om den som ska delges väljer att inte ta emot handlingen uppfyller det därmed, med råge, kriterierna för att ha beretts möjlighet att ta emot delgivningen. Ingenstans sägs det att den som ska delges måste på något sätt tvingas läsa eller lyssna på delgivningen.

Så enligt svensk rättspraxis så har delgivning skett. Har den skett enligt Ecuadoriansk rättspraxis? Vi kan vara i princip 100% säkra på att Ecuadoriansk rättspraxis delar den svenska synen. Det är absurt att tro att det existerar ett rättssystem någonstans på planeten jorden där ett rättsfall eventuellt måste läggas ner för man inte kan vara säker på huruvida den misstänkte kanske blundade eller höll för öronen när delgivningen skedde.

Uppenbarligen räckte inte detta för Marianne Ny. Hon säger dock inte att Ecuador vägrat utföra en delgivning. Hon beskriver bara en konkret situation som lika gärna kan bero på missförstånd. D.v.s. det är mycket möjligt att hon beskriver en situation där ingen av inblandade parter hade blivit informerade om den juridiska signifikansen av det som skedde och som därför valde att ta det säkra före det osäkra och förhålla sig passiva.

Uppenbarligen så vill Marianne Ny uttrycka någon form av besvikelse över att ambassadförhöret inte förlöpte exakt enligt hur hon hade tänkt sig. För en utomstående så är det omöjligt att veta huruvida dessa tillkortakommanden berodde på bristfälligheter i Sveriges ansökan eller på bristfälligheter i Ecuadors utförande. I ambassadsituationen finns det möjlighet att hitta otydligheter vad gäller informationsförmedling och ansvarsfördelning.

En sådan otydlighet vad gäller informationsförmedling eller ansvarsfördelning kan dock omöjligt råda vid en normalt ansökt begäran om delgivning administrerad via Sveriges avtal om rättsligt samarbete med Ecuador.

Men denna möjlighet att utnyttja samarbetsavtalet för ett trivialt rutinärende hade alltså Marianne Ny ingen lust att använda sig av. Hon antydde den 14 maj 2016 att hon inte trodde att en begäran skulle fungera.

Den enda rimliga tolkningen av Marianne Nys vägran att utnyttja ett, för henne avsett, samarbetsavtal för ett trivialt rutinärende är att hon sökte ett sätt att slippa gå vidare. Det finns ingen annan förklaring.

Att det handlade om ett sätt att slippa gå vidare följer dessutom naturligt som den enda förklaringen givet det faktum att Marianne Ny i praktisk handling visade att hon egentligen aldrig betvivlat att delgivning ägt rum. Förhöret var tydligen helt utmärkt att använda för att fördriva tiden men sen drygt ett halvår senare kom hon på att det uppenbarligen var helt oanvändbart för att använda vid ett eventuellt åtal.

Något underlag för väcka åtal kunde Marianne Ny aldrig presentera. När hon la ner hela utredningen hellre än att utnyttja ett av UD och JD speciellt utformat samarbetsavtal för ett löjligt simpelt rutinärende så kan vi vara rätt säkra på att något sådant underlag aldrig existerat.

Det är precis som du skriver. Man måste ha klart för sig ,att bli delgiven misstanke om brott och vad misstanken består i är en rättighet den misstänkte har. Så hen vet vad hen ska försvara sig mot. Har den misstänkte blivit informerad muntligen, har delgivningen skett. Jämför med JAs första förhör ang ofredandet av AA. Gehlin informerar JA om att han är delgiven misstanke om brott och berättar sen vad misstanken går ut på. Thats it. JA är delgiven.

Sen fortsätter det med att den misstänkte får svara på hur hen ställer sig till misstanken,och sen får den misstänkte berätta sin version och även svara på dom frågor förhörsledaren har. Efter det är det upp till åklagaren att bestämma om fler förhör behöver hållas, sen bestämmer åklagaren om det finns fog för att väcka åtal eller inte.

Anonymare tror att den misstänkte kan vägra bli delgiven misstanke om brott och därigenom undvika att bli åtalad. Vore så fallet så skulle självklart alla misstänkta vägra bli delgivna misstanke om brott. Ingen skulle kunna lagföras och våra fängelser skulle istället iordningställas för att bli studentlägenheter. En god tanke, men så dum att bara en anonym idiot kan tro på det.

Jag undrar vad som händer med dom anmälningar som gjordes mot Marianne Ny tidigt i ärendet. Då svarade JO att det inte gick att utreda därför att ärendet var pågående. Men nu när fallet är nedlagt, borde dom inte utredas per automatik eller krävs det nya anmälningar ?

Det känns inte sannolikt att JO lägger saker "på vänt". Det behövs nog en ny anmälan. Denna gång finns ju mer fakta att fylla denna anmälan med från trådens gräv. Heder åt alla som bidragit! Jag lyfter min virtuella hatt för er.

Är det inte två års preskriptionstid som gäller för anmälningar till JO? I så fall är det väl kört för länge sedan.

Det finns en skala från avsiktliga påhitt till missförstånd och felrapporteringar och det är inte alltid så tydligt hur begreppet fake news ska användas. Ifråga om Assange har den svenska rapporteringen ofta valt att utelämna viss information, som att hans asyl rör USA, så att den som läser ska tänka att asylen rör sexanklagelser i Sverige. Genom avsiktligt utelämnande av vissa fakta uppnår man då en fake news effekt, utan att explicit ha ljugit (eftersom läsaren själv dragit den felaktiga slutsatsen utifrån den hårt selekterade informationen).

Det är givetvis något helt annat att delge misstanke i Sverige jämfört med att göra det med en rymling som är skyddad på en ambassad av Ecuador. Om JA säger att han inte vill bli delgiven då spelar Ecuador med. Formellt sett måste man ju kunna visa att han blivit delgiven, hur skulle detta gå till om han vägrar och Ecuador spelar med? Detta är i alla fall läget. I svenskt häkte hade det ju givetvis inte varit något problem alls, då hade man kunnat tvinga herrskapet att ta emot delgivningen, samma sak med JA i brittiskt häkte.

Varför skulle det utredas något mot MN? Hon har inte gjort något fel mig veterligen och definitivt inget lagbrott. Fallet har dragit ut på tiden, som konsekvens först av det legala överklagandet av EAW:n i UK men framförallt som konsekvens av att JA illegalt gjorde sig untouchable för rättvisan då han tog till schappen in på ambassaden. Ingen åklagare i världen hade kunnat kontra detta.

Det finns ingen som helst fakta i denna tråd som tyder på att åklagaren har begått något fel och definitivt inte att hon skulle ha begått lagbrott. Insinuationer och förhoppningsfulla spekulationer kring detta har florerat ymnigt i tråden men det juridiska värdet av detta kommer ändå att vara:

0 (NOLL)

Marianne Nys skuld är glasklar. Grovt tjänstefel med upp till sex års fängelse på straffskalan är väl det som kan vara aktuellt.

Såväl Julian Assange som de båda målsägande kvinnorna kan betraktas som rättslösa tills den dag Marianne Ny sitter i fängelse för grovt tjänstefel.

Vissa kanske påstår att Marianne Nys medvetna val att låta åren rinna iväg mot preskription hellre än att förhöra Julian Assange inte var så farligt, men det är fel. Det spelar en stor roll.

Marianne Ny fick pisk av Hovrätten för sitt förhalande. FN:s undersökningsgrupp UNWGAD bekräftade Hovrättens kritik för passivitet när de kommenterade: "...there has been a substantial failure to exercise due diligence..."

Hade inte Hovrätten satt ner foten så hade Marianne Ny fegt kunnat hålla sig undan hur länge som helst.

Du fortsätter fabulera. "om han vägrar och Ecuador spelar med?"

Kan du peka på något substantiellt, som visar att detta hänt?

Skulle Marianne Ny, med en nyskriven MLA i näven, helt enkelt bara förutsätta att

a) Assange inte ville bli delgiven
och
b) om detta ändå skulle ske, att Ecuador skulle godta detta, trots att man lagt ner arbete på att skriva ett MLA med Sverige?

Och om så skedde, skulle Marianne NY därmed utan vidare lägga sig platt till marken, utan att meddela omvärlden att Ecuador minsann inte var att lita på?

Kom ihåg att M:et i MLA står för "Mutual", så det förutsätter en mycket livlig fantasi att tänka sig det scenario du beskriver, dvs. att Ecuador skulle bryta mot en sådan skriftlig överenskommelse och att Marianne Ny inte omgående skulle ha påpekat detta faktum i tydliga ordalag!

Sluta fabulera!

Det är möjligt att det juridiska värdet i bemärkelsen att det är osannolikt att MN får ett straff är NOLL. I så fall ett tydligt exempel på olikhet inför lagen där personer inom rättsväsendet har frikort när de gör olagligheter. Vi vet att MN tidigare inte angett korrekta tidsangivelser. Vi vet att hon raderat information. Vi vet att hon använt sin privata mail. Vi vet att hon uppmanat till att inte kommunicera skriftligt. Vi vet att hon censurerar extremt hårt. Vi vet att hon har en arbetsfolder som inte kan begäras ut om fallet med uttalat syfte undkomma att materialet kan begäras ut. Vi vet att straffvärdet för att förhindra/försvåra material som omfattas av offentlighetsprincipen är högt. Detta är fakta som tidigare presenterats utförligt i tråden. Det finns dessutom en hel del annat presenterat i tråden.

Fortsätter vi med fakta så har tråden visat att du tidigare kommit med ett stort antal grovt felaktiga juridiska påståenden. Det blir därför patetiskt när du kommer med ytterligare påståenden gällande juridik.

Varför ignorerar du FAKTA presenterat tidigare i tråden som visar att du har helt fel?