Citat:
Ursprungligen postat av
krosh
Nej, din definition är felaktig. Det där är en typisk determinists syn på kvantfyisken

. Jag talar inte om sönderfallet hos en istop då det mycket väl kan stämmer in på beskrivningen du givit. Det är istället framförallt test som Bell-experimentet och kvantsammanflätning som bevisar att vi inte lever i en superdeterministisk värld. Fenomen som att sama partikel kan finnas på två ställen samtidigt. Ditt exempel med fotonen är för mig en självklarhet i en deterministisk värld och dess påverkan över den fria viljan. Jag säger dock tillsammans med majoritetn av världens teoretiska fysiker (en ständigt växande andel) att superdeterminismen inte existerar och därför är just det där påstående en felaktig grund att utgå ifrån. Med det sagt argumenterar jag inte varken för eller emot fri vilja i sig. Det kan mycket väl finnas skäl till att indeterminism inte underlättar frågan. Men det är i.s.f. en mycket bättre utgångspunkt för diskusssion. Jag vill ta bort determinismen som det huvudsakliga drivmedlet då det är en föreställning som om än inte död i.a.f starkt utdöende. Vad som bör sägas i fallet om indeterminism är dock att kvantfysiken även förespråkar delvis slump och delvisa orsakssamband i de flesta skolorna. Kvantfysikens värld är helt otrolig och spännande. Det finns många fenomen i den gällande t.e.x. tiden etc som i min värld t.o.m. är galnare än tanken på fri vilja.
Vad jag känner till så visar Bell-teoremet att dolda variabler inte kan rädda lokaliteten, vilket inte säger något om ett universum med icke-lokala naturlagar är deterministiskt eller inte. Superdeterminismen framhålls väl istället som en alternativ förklaring till EPR-paradoxen? Länka gärna om du hittat något annat.
Huruvida indeterminism implicerar något mer än oförutsägbarhet är för övrigt en metafysisk fråga eftersom experiment av principiella skäl inte kan påvisa om en händelse var ödesbestämd eller inte. Frågan hör helt enkelt inte till fysikens område och är därför irrelevant för fysiker att ta ställning till.
Men om vi tänker oss att framtiden inte är ödesbestämt så gäller även att historien inte heller är ödesbestämd, då fysiken är symmetrisk med avseende på tidens riktning. Är det obestämt att du i framtiden skall träffas av en foton från bakgrundsstrålningen så är det också obestämt om den emitterades för 13 miljarder år sedan. Antingen händer båda sakerna eller ingen av dem. Det är bara vårt perspektiv som skiljer framtid från dåtid.
Hur som helst är det knappast relevant för frågan om den fria viljans varande. Mer relevant att Turings haltproblem visar att även ett deterministiskt universum kommer att upplevas som indeterministiskt av en varelse som lever inuti universumet. Hur vi än försöker så kan vi aldrig med säkerhet veta hur vi själva kommer att välja vid ett framtida val, därför att vi skulle kunna ändra oss om vi visste hur vi skulle välja.