Citat:
Ursprungligen postat av
Merwinna
M har ju bara tre år kvar tills han fyller 50 (han blir 47 i morgon), så då borde det vara lugnt, eller..?
Då är Madsen stenbock, for what its worth:
sitat:
Alla födda 11-19 januari
Stenbockens rörliga dekad
Här uttrycker Stenbocken en ambition att åstadkomma ting, men kan ofta ta sig vatten över huvudet. Det blir lätt lite mycket att hålla reda på, och arbetsbördorna är påfrestande. Ofta tycker den rörliga Stenbocken att inte tillräckligt blir gjort och känner besvikelse över brister i sin egen förmåga som han tycker inte borde finnas. Denna Stenbock siktar högt med sina ambitioner, men har svårt att vara så tålmodig som detta kräver. Det borde gå fortare, tycker han, och kan inte riktigt förstå de hinder som dyker upp
Stenbockens stjärntecken
Dessa Stenbockars rörligheten och måttet av ett slags konstant frustration brukar ofta yttra sig i en klar begåvning för vadhelst som faller i deras händer. Den som har solen i denna del av Stenbocken söker personlig utmaning och arbete med komplext innehåll. Kraven ställer han framför allt på sig själv, men han kan även irriteras över andras oförmåga. Hans ibland storartade planer blir hastigt ihoplappade, men har kvaliteter som fascinerar. Den här Stenbocken kan inte avgränsa sitt arbete till detaljer, utan ser på allt som har samband med det och strävar att forma varje bit av helheten. Man bör nå något med livet, tycker denna Stenbock, men kan inte riktigt sätta fingret på vad. Hur mycket han än åstadkommer med sin kvicka ambition vill han ogärna slå sig till ro. Den rörliga Stenbocken behöver kämpa för att må bra, och kan därför skapa problem där inga fanns.
Den rörliga Stenbockens förhållande till fadern är splittrat och ofullgånget. De vill göra mycket ihop och vara nära varandra, men det blir inte riktigt så. Båda har sitt för sig och ont om tid till umgänge med varandra. Faderns krav och styrande hand hinner inte riktigt ikapp det snabbfotade Stenbocksbarnet och de har ganska svårt för att förstå varandra. De klandrar inte varandra, utan känner att det är väl så det är med blodsbanden. Man är i grunden olika och främlingar inför varandra. De lär sig att acceptera varandra utifrån detta synsätt- sitat slut