Tråden där vi länkar och ger tips för meditation

Har sedan årsskiftet infört en daglig meditationsrutin. Började med att använda mig av Headspace-appen som verkligen gav en bra introduktion. Har därefter försökt lära mig mer genom att läsa Meditation in plain english i kombination med diverse videos och artiklar från nätet. Utför i korthet min meditation genom att använda andingen som ett 'ankare' där jag noterar känslor, tankar och yttre stimuli utan att på något vis dras med i upplevelsen. Har även läst om och börjat använda mig av så kallad mental noting som verkligen hjälpt mig att komma ett steg vidare i min praktik. (http://www.insightmeditationcenter.org/books-articles/articles/mental-noting/)
Har helt klart märkt hur min dagliga meditationspraktik har gett resultat och hur mitt välmående successivt har förbättrats. Ska tillägga att jag tidigare i livet behandlats för depression med SSRI-preparat och mår idag hyfsat utan behandling.
En sak jag märkte när jag var som mest deprimerad var hur de kognitiva funktionerna märkbart försämrades och har sedan jag infört min dagliga meditationsrutin gradvis märkt hur min koncentrationsförmåga och mitt korttidsminne ytterligare förbättrats.
Från att ha känt mer välmående av min praktik har jag nu märkt en viss återgång till mer depressiva tankar. Det är som om meditationen har fått mig att se saker ur ett annat perspektiv som tyvärr inte endast medför positiva känslor. Upplever det som om man ser hur allt egentligen ligger till, man blir presenterad för sanningen. Kände mig idag mer deprimerad än vanligt och började fundera och älta kring livsval jag gjorde för sådär 10 år sedan. Man kan argumentera kring om det verkligen är meditationen som är orsaken till detta men inget annat avgörande har inträffat i mitt liv under den här tidsperioden.
Borde jag fortsätta? Kommer detta att gå över med mer meditation eller riskerar jag att fallar ner i mörkret igen?

Har även en annan fråga angående kroppshållningen under meditation. De flesta föreslår att man ska sitta rak i ryggen utan stöd för att bibehålla koncentration etc. Har stora problem med det - förmodligen på grund av för svag muskulatur - och brukar i nuläget sitta mot en vägg för att stödja ryggen. Kan jag fortsätta med det eller ska jag tvinga mig att sitta utan stöd? Känner det blir svårt att sitta 30-60 minuter utan stöd för ryggen.

Jag tycker verkligen du ska fortsätta men det är väldigt vanligt att man kan hamna i dåliga tankar osv men det löser man tillslut med meditation och accepterar det.

Man blir ju mkt känsligare och medveten om sig själv vilket kan vara jobbigt ibland men det är bara lära sig hantera det. Jag som bara snart kört ett år känner mig fortfarande som en nybörjare men jag känner att jag kan hantera verktygen betydligt bättre samt att jag tycker det är otroligt intressant att träna hjärnan med meditation och sen jag började så känner jag att jag äntligen är mig själv och tar ner alla murar man har byggt upp under sina år här på jorden.

Är en otroligt introvert person med social fobi så detta kändes som en mirakel när jag började och kommer troligtvis använda detta verktyg resten av livet.

Jag har kört 20min 2x morgon och kväll med headspace men nu testar jag på en annan metod som heter "Do Nothing" och då kör jag 60min varje morgon, ibland använder jag kratom för att få fokus för annars skulle jag nog aldrig kunnat komma upp i 60min bara sådär eftersom jag tyckte 20min kändes jobbigt vissa dagar.

Kroppshållningen så satt jag alltid på en stol med stöd för nedre ryggen men nu sitter jag skönt i soffan. Har inte alls någon betydelse hur du sitter så länge du är aktiv i hjärnan. Du får testa och känna efter själv vad du tycker känns rätt och då är det det rätta.

PS. Haft många kompisar som fått panikångest av meditation och det är ju ett gott tecken på att meditationen verkligen behövs.

Ha tålamod!

Fan va härligt att du klarar dig utan att medicinera numera, det är jävligt starkt att kunna ta klivet vidare från preparaten.

Gällande de upprörande tankar är det inget onaturligt som händer i det dagliga livet. Det är vanligt att ju mer vi mediterar desto mer uppmärksamma blir vi på hur lätt vårt sinne spinner iväg på tankar.

Detta kan såklart verka oroväckande, men det är till din styrka att du blir medveten om punkten då ditt fokus försvinner från närvaron. Ju snarare du upptäcker att dina tankar börjar vandra desto lättare är det att släppa dom och fortsätta med vad det än var du gjorde. Ett enkelt knep när du upptäcker att du tappar fokus är att fästa uppmärksamheten på din andning, som när du mediterar, och låter tankarna bara glida förbi.

Gällande din hållning finns det många sätt att sitta på. Vad som är gemensamt för de olika sätten är att höften håller sig naturligt under ryggraden. Det var en riktigt underlig känsla när jag första gången började balansera hela ryggraden på sig själv. Uppnår du det behöver man inte använda några muskler för att hålla sig upprätt, vilket gör att man kan sitta hur länge som helst.

Har mediterat i många år men blir aldrig bra på det. Har inte mediterat så regelbundet, men fortfarande pallar jag inte att meditera längre än 15 min, 10 min gillar jag. Kan meditera länge, men får inte önskad effekt av meditationen då utan det blir snarast stressframkallande. Om 10-20 år är jag säkert jättebra på det

Vet inte vad du använder för typ av meditations teknik eller vilken typ av meditation du kör på.
Det tog mer en 2 år för mig att verkligen hitta den meditations tekniken som fungerade för mig.
Men under alla åren jag mediterat och dom meditations kurser jag vart på så är det största felet folk gör är att dom dömmer sig själva, säger att dom inte är bra på det. Detta är väldigt vanligt

Det handlar om att acceptera det som händer. Du får ha tankar, du får försvinna bort i tankarna.
Tankarna är oftast bra, för det är stress som "lämnar" oss.

Första steget handlar om att observera tankarna och bara låta dom vara där.
Nästa steg är att släppa tankarna. Vissa använder sig att bara fokusera på andningen, vissa använder mantran, vissa kör på olika meningar mm. (finns dusin många olika meditations tekniker)

Om du försvinner bort i tankarna (det är helt okej) men tillslut så kommer du komma på dig själv att - oj där försvann jag. Då igen hitta tillbaka till andningen eller ditt mantra.
Detta blir som en dans mellan tankarna och "stillheten" som vissa kallar det.
Ju mer du praktiserar detta ju bättre blir du på att befinna dig i "stillheten" i stället för att försvinna i dina tankar.

Hoppas detta var till någon hjälp till er där ute

Jag har börjat intressera mig av att usätta kroppen för extrema förhållanden, så kallad chockterapi. Detta genom kallduschar som varat, till och från, i ett halvår. Och mitt allra första vinterbad, som skedde under juldagen.

Har också i samband med detta, stött på en extremt intressant person, som heter Wim Hof. Har någon i tråden använt sig av hans metod? Vilka förändringar du ni upplevt?


https://www.wimhofmethod.com/practice-the-method

Typ inga men jag har inte gjort den särskilt länge heller, någon månad på sin höjd. Jag kände mig väl lite konstig i skallen men det som ska komma utöver det har jag blivit utan. Efter att ha duschat kallt i några månader började jag också känna att jag kunde bli varm mycket snabbare, nästan från det att vattnet berörde mig. Det kunde ha varit början på någon form av kontroll över nervsystemet eller vad det nu är man ska lära sig.

Japp, enligt Wim Hof him self. Så ska man kunna kontrollera nervsystemet.
Han utförde ett experiment på sig själv där han fick någon slags bakterie injicerad.

Med hjälp av sin meditationsutövning tog han han kontroll över sitt autoimmuna nervsystem.
Och förhindrade på så sätt symptomen som normalt, skulle bryta ut.


https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC4034215/

Måste fan slå ett hårt altruistiskt slag för detta. Gjorde 30 in o-utandningar och sedan armhävningar, direkt efteråt. Klarade mer än vad jag vanligtvis gör och det, utan att ens bli andfådd.

Jag gillar inte frälsning, men nog fan känner jag mig frälst.

Sedan ska ju detta gå att lära vem som helst vilket inte är uppenbart. Det finns ju någon snubbe som kan käka glödlampor och metall eftersom att hans magsyra är så pass stark.

https://www.youtube.com/watch?v=fZrJPUU9fTE

Det kräver visserligen stor rörlighet för att sitta precis som han gör, detta är någonting jag själv jobbar på. Men det viktigaste, vilket han nämner, är att du sitter upphöjt så att knäna är nedanför höfterna.

Bara en liten kommentar. Jag brukar börja med att fokusera på min andning. Sen som du skriver observera tankarna som dyker upp. Det viktiga är att du är medveten om tanken så att du inte försvinner iväg och börjar tänka "omedvetet" Nybörjare tror ofta att man har "misslyckats" om det händer. Att hålla fokus på... ja någonting så simpelt som andning är förvånansvärt svårt. Jag tappar ofta tid och rum helt och hållet och får ofta känslan av att jag svävar.