Bostadsbubbla i Sverige?

Ett klokt uttalande från Alpha101 den 26 maj. Spekulanterna blåser upp en bubbla, som sedan säckar ihop när de säljer. Och samtidigt byggs det mer.

Sannerligen, bubbla och krasch kan ha nettoeffekten noll.

Ni missar väl inte detta.

Dvs om priserna på nyproduktion nu faller:
Dvs pris 800 kSEK (och 6100 i månadsavgift)
Isf pris 2900 kSEK (och 4100 i månadsavgift)

Har då bostadsbubblan kraschat??

Eller är bostadsbubblan kvar?

Eller?

Det är konstigt att inte FMI stipulerat att priset på brf-lägenheter som tilläggsinformation också ska redovisas inkl andelen av föreningens lån, för jämförelsens skull, konsumentinformation helt enkelt. Vad kan syftet med underlåtenheten vara?

vi får nog vänta till slutet på januari innan vi vet mer. December är alltid svagt.

Det är bra att du gör det. Det blir tydligare då.

Och detta är då referensfallet.

* Kalle åker på en räntehöjning så att han måste betala 5000 mer i ränta. Han betalar 5000 som går till Olle. Dock får han 1500 lägre skatt. Så det blir netto 3500. Han kan alltså handla för 1500.

* Olle får 5000 i ränteintäkt. Där dock staten tar 1500 (de som Kalle fick i avdrag). Olle har kvar 3500 att spendera för.

* Kalle och Olle spenderar tillsammans för 1500+3500=5000. Samma konsumtion som i referensfallet. Staten får in samma 1000 kr och Klädaffären får in samma 4000 som i referensfallet.

Nej. Se ovan. Staten får in lika mycket skatt. Klädaffären får in samma nettointäkt.

Det är som jag säger att statens skatteintäkter är ränteneutrala. Det blir lika mycket skatt oavsett ränta. (Undantaget andra och tredje ordningens effekter. Som vi dock kan försumma i detta grova resonemang).

Ränteavdraget finns där för att kompensera för skatt på kapitalinkomst i senare led. Och här ser vi att det fungerar så också.

https://www.google.se/search?biw=1472&bih=711&ei=JQhEWsGVN-KX6ASQi7m4Aw&q=bnp+sverige+&oq=bnp+sverige+&gs_l=p sy-ab.3..0l10.6402.8570.0.9622.6.6.0.0.0.0.66.336.6.6 .0....0...1.1.64.psy-ab..0.6.334...0i67k1 j0i131k1.0.I_2MMoLL4uw

har gått upp för länge nu . nu vänder det nedåt annars måste vi importera hela afrika .

Så här tänker jag, om ni tänker såga mig. Kom gärna med konstruktiv kritik

Min bild är att priserna på bostadsmarknaden går hand i hand med den disponibla inkomsten.
Historiskt sett har vi i snitt lagt ca 30% av vår disponibla inkomst på boende. Sedan 80-talet har vi pendlat mellan 25-32% och idag (2011) 27 %. Har svårt att tro att dessa siffror kommer ändras så mycket i framtiden. Utbudet kan så klart påverka någon procent upp eller ner och på kort sikt även psykologiska aspekter, men på lång sikt är det den disponibla inkomsten som är den avgörande faktorn.

Det intressanta att diskutera är väl vilka förutsättningar som kommer råda närmaste tiden på bostadsmarknaden? Vad händer med räntan? Amorteringskrav? Ränteavdrag? Utbud?

Räntan
Fortsatt låg ränta, beräknas dock av Riksbanken höjas under 2018 med 0,5%.
Påverkar alla
Slutsats: Om räntan höjs bör priserna påverkas någon procent nedåt

Amortering
Höjs till 3% vid belåning över 4,5 bruttoårsinkomster
14% av alla nya bolånetagare påverkas
Slutsats: Kan påverka priserna någon procent nedåt. Framför allt i det "högre" segmentet.

Ränteavdrag
Min bild är att regeringen är för fega att avskaffa ränteavdrag. Därför amorteringskravet nu implementerats.
Eventuellt att ränteavdraget på sikt kommer avskaffas, antagligen du successivt under t.ex. en 30 års period.
Slutsats: Ingen förändring 2018

Utbud
Nybyggnad av bostäder
2015 - Strax under 50 000
2016 - Strax över 60 000
2017 - Strax över 70 000
2018 - Strax under 70 000
Lägenheter som börjat byggas under 2016-2017 kommer under 2018 säljas.
Utbudet bör således öka under 2018
Amorteringskravet bör bidra till inlåsningseffekter, dvs färre säljer.
Slutsats: Vad påverkar priset mest, de nyproducerade lägenheterna eller färre begagnade lägenheter?

Ja om ett företag delar ut mer pengar så ökar skatten. Vet du inte om det?

Du har inte slutit cirkeln. Hur får du ut pengarna från företaget utan att betala mer i skatt?

Hur får du det till att det är orättvist mot hyresgäster? När det är personer med ränteinkomster som betalar notan.

Det finns ingen korrelation mellan momsintäkterna på leksaker och kostnaden för barnbidrag.

Om du inte kan förstå hur avdraget fungerar och finansieras så tror jag inte du kommer att förstå varför det existerar.

Jag tror det är ganska fåfängt av dig att försöka utbilda vänstertomtarna här i grundläggande ekonomi.

Vänstertomtarna tror ju inte ens på sin egen handelshögskoleutbildade minister. https://www.aftonbladet.se/nyheter/samhalle/a/WLOpJj/finansministern-tror-inte-pa-en-bostadsbubbla

Eh? Jaha.
Det är den mest ologiska beräkning du sett, men du hittar samtidigt inget logiskt/matematiskt fel.

Du är dock inte ensam. Många av bubbelpratarna i tråden är i samma situation.

Jag tror att du har tappat bort vad du pratar om. Statens skatteuttag ökade ju något när spararen fick mer. Bankens vinst minskade. Finns mindre pengar för bankens aktieägare att få ut än före sparräntehöjningen.

Vi är väl överens om att 1 kr mer i ränta till spararen, och 1 kr mer från låntagaren ger noll-effekt på statens skatteuttag i nuvarande system. Det var jag som klantade mig i första skedet, men nu är det väl klart.