Feministisk teori och genusvetenskap - en frågetråd

Det här med att bedriva "forskning" utifrån ens egna erfarenheter förefaller vara något av en specialitet inom Genus"vetenskapen". Kanske ett sätt att krossa gamla mossiga patriarkala hierarkier om verifierbarhet, logik och annat manligt trams. En av Sveriges främsta företrädare för Genusvetenskapen, keynote speaker på en stor genuskonferens för ett tag sen, Victoria Kawesa, förklarar sin egen "forskning" så här i förhörsprotokollet från hennes plagiatsaffär:

jag doktorerar på Linköpings universitet och där skriver jag själv en avhandling om svarthet och om vithet och även om feminism då. Så jag skrev en avhandling som är baserad på mina egna erfarenheter som handlar om alltså mina egna erfarenheter om vithet under de senaste 30 åren i Sverige. Och att det handlar mycket om hur man blir svart i ett vitt samhälle.

Liknande uttrycker hon sig i blaskan Feministiskt Perspektiv:

Men min grund är densamma, allt är bara uttryck för min antirasistiska feminism. Därför är arbetet med min avhandling om svart feminism och vithet väldigt viktig för mig, den belyser mina egna erfarenheter av intersektionen mellan akademin, politiken och aktivism.

Kawesas "forskning" visar också hur nära knuten genus"vetenskapen" är till studier om rasism :

Vad handlar din avhandling om?
– Om svart feminism och vithet i Sverige. Alltså både om vardagsrasism och institutionell rasism som i skola, på arbetsplatser och inom hälso- och sjukvården. Avhandlingen bygger på olika teorier utifrån bland annat svart feminism och jag grundar den även på mina egna erfarenheter av att vara svart i Sverige. Jag har bott här i 32 år.

Vad menar du med vithet?
– Hudfärg spelar roll, även i Sverige. Ju längre bort från vithet du är, ju mörkare skinn du har – desto sämre livsvillkor får du. Vi har en vitmaktordning i Sverige där vitheten görs till utgångspunkten för det som är mänskligt och rätt. Det är ingenting som vita svenskar tänker på, men som svarta människor märker väldigt tydligt. Precis som man kan prata om genusmaktordning går det också att prata om en vitmaktordning. Den vita blicken projicerar idéer grundade i rasföreställningar på dig som svart, utifrån hur vita lärt sig se på svarta människor, eller det motsatta – hur de lärt sig att se på sig själva som vita, att de är normen.

Genusmaktordningen och vitmaktordningen är alltså grundläggande postulat, och den som betvivlar dem är en sexistisk rasse. Punkt.

Hursomhelst, lycka till med att sälja ett avhandlingsprojekt i historia till ett seriöst universitet i Sverige eller USA som tar som utgångspunkt dina egna upplevelser av någonting. Men detta är man helt ok med i Sverige. Visst, ge henne en doktorsgrad, hon beskriver ju hur hon kände sig när hon växte upp här!



Vad fan är nu det här för något skruvat skämt? Det här är alltså nån helt okänd post-doc som skrivit en totalt oviktig svenneavhandling på fucking Örebros universitet, och du vill sälja det som en "upptäckt"? En post-doc har inte dignitet nog för att bli kallad en "teoretiker", din pajas. Jesus fucking Christ. Tror du någon någonsin kommer läsa den texten i USA, Tyskland, Storbritannien, eller Frankrike? Den verkar ju för fan inte ens blivit publicerad på något riktigt förlag. "On the ontology of love" -- visst, visst, filosoferna spetsar öronen.

Fan pinsamt uppenbart att det där bara är en text som äggen inom den egna pajasdisciplinen kommer läsa lite förstrött i, och sen vid tillfälle citera uppskattande från, för att hålla ekokammaren igång. Snömos som man skulle kunna låta en dator skriva.

"kan svårligen utdömas som trivialia iallafall" Skärp dig, människa.

Det här med att bedriva "forskning" utifrån ens egna erfarenheter förefaller vara något av en specialitet inom Genus"vetenskapen". Kanske ett sätt att krossa gamla mossiga patriarkala hierarkier om verifierbarhet, logik och annat manligt trams. En av Sveriges främsta företrädare för Genusvetenskapen, keynote speaker på en stor genuskonferens för ett tag sen, Victoria Kawesa, förklarar sin egen "forskning" så här i förhörsprotokollet från hennes plagiatsaffär:

jag doktorerar på Linköpings universitet och där skriver jag själv en avhandling om svarthet och om vithet och även om feminism då. Så jag skrev en avhandling som är baserad på mina egna erfarenheter som handlar om alltså mina egna erfarenheter om vithet under de senaste 30 åren i Sverige. Och att det handlar mycket om hur man blir svart i ett vitt samhälle.

Liknande uttrycker hon sig i blaskan Feministiskt Perspektiv:

Men min grund är densamma, allt är bara uttryck för min antirasistiska feminism. Därför är arbetet med min avhandling om svart feminism och vithet väldigt viktig för mig, den belyser mina egna erfarenheter av intersektionen mellan akademin, politiken och aktivism.

Kawesas "forskning" visar också hur nära knuten genus"vetenskapen" är till studier om rasism :

Vad handlar din avhandling om?
– Om svart feminism och vithet i Sverige. Alltså både om vardagsrasism och institutionell rasism som i skola, på arbetsplatser och inom hälso- och sjukvården. Avhandlingen bygger på olika teorier utifrån bland annat svart feminism och jag grundar den även på mina egna erfarenheter av att vara svart i Sverige. Jag har bott här i 32 år.

Vad menar du med vithet?
– Hudfärg spelar roll, även i Sverige. Ju längre bort från vithet du är, ju mörkare skinn du har – desto sämre livsvillkor får du. Vi har en vitmaktordning i Sverige där vitheten görs till utgångspunkten för det som är mänskligt och rätt. Det är ingenting som vita svenskar tänker på, men som svarta människor märker väldigt tydligt. Precis som man kan prata om genusmaktordning går det också att prata om en vitmaktordning. Den vita blicken projicerar idéer grundade i rasföreställningar på dig som svart, utifrån hur vita lärt sig se på svarta människor, eller det motsatta – hur de lärt sig att se på sig själva som vita, att de är normen.

Genusmaktordningen och vitmaktordningen är alltså grundläggande postulat, och den som betvivlar dem är en sexistisk rasse. Punkt.

Hursomhelst, lycka till med att sälja ett avhandlingsprojekt i historia till ett seriöst universitet i Sverige eller USA som tar som utgångspunkt dina egna upplevelser av någonting. Men detta är man helt ok med i Sverige. Visst, ge henne en doktorsgrad, hon beskriver ju hur hon kände sig när hon växte upp här!



Vad fan är nu det här för något skruvat skämt? Det här är alltså nån helt okänd post-doc som skrivit en totalt oviktig svenneavhandling på fucking Örebros universitet, och du vill sälja det som en "upptäckt"? En post-doc har inte dignitet nog för att bli kallad en "teoretiker", din pajas. Jesus fucking Christ. Tror du någon någonsin kommer läsa den texten i USA, Tyskland, Storbritannien, eller Frankrike? Den verkar ju för fan inte ens blivit publicerad på något riktigt förlag. "On the ontology of love" -- visst, visst, filosoferna spetsar öronen.

Fan pinsamt uppenbart att det där bara är en text som äggen inom den egna pajasdisciplinen kommer läsa lite förstrött i, och sen vid tillfälle citera uppskattande från, för att hålla ekokammaren igång. Snömos som man skulle kunna låta en dator skriva.

"kan svårligen utdömas som trivialia iallafall" Skärp dig, människa.

Den är publicerad under annat namn på Routledge förlag och är relativt välsiterad i andra länder.

Det betvivlar jag inte .

Vi har citat från den på "skrattväggen" på verkstaden också , tillsammans med humorbilder och korkade uttalanden av Schyman , Kakan , Romson , Virtanen m.fl

En träskalle är en träskalle oavsett kön och hudfärg .

Hennes akademiska "karriär" är ett bra exempel på allt som är fel med genustänkandet och kan egentligen sammanfattas med några få ord :

"Jag tycker så här och alla som tycker något annat är rasister , sexister och röstar på SD ! Bu-Huu "

Den är publicerad under annat namn på Routledge förlag och är relativt välsiterad i andra länder.

För jag har inte talat om Kawesa.

Nämn ett banbrytande framsteg.

Citat av Lena Gunnarsson på er skrattvägg? För jag har inte talat om Kawesa.

Det är ju av den enkla anledningen att det inte är frågan om att "översätter" utan man
Du skulle kunna säga samma sak om freestyle och walkman. Det är samma sak men när man pratar om det på svenska heter det freestyle och på engelska walkman. Man har allts inte översatt det engelska ordet "walkman" utan gett föremålet en eget svenskt benämning "freestyle" på samt sätt skulle ingen människa utanför sverige begripa det ordet utan då använder man det engelska begreppet.

Om jag fick nämna en ”upptäckt” inom genusvetenskapen specifikt skulle jag framhålla den svenska teoretikern Lena Gunnarssons avhandling ”On the ontology of love, sexuality and power: towards a feminist-realist depth approach”. Hon bygger vidare på idéer utvecklade av statsvetaren Anna G Jonasdottor och sociologen Carin Holmberg. Det kan jag verkligen rekommendera. Tankarna i avhandlingen kan svårligen utdömas som trivialia iallafall. I avhandlingen kritiserar hon mången genusvetenskaplig teoribildning, bland annat Judith Butler, ganska hårt.

Efter att ha läst abstract så finns det inte mycket mer att säga än att den är autogenererad av en flosklegenerator. Det hela verka vara en tävling i att stapla ord man inte riktigt vet vad de betyder på varandra i tron om att det ska imponera. Snömos för hela slanten.
Den bevisar också att svenska universitet borde få fler att skriva på sitt modersmål. Undermålig engelska finns det ändå gott om där ute och en avhandling förväntas hålla en viss språklig nivå.
Kort: totalt ointressant.

Så det är en klar skillnad mellan "Gender studies" och "Genusvetenskap". Skulle ha kallats för "Gender Science" om det bedrevs på samma sätt i tex USA.