Vart ÄR ni alla män som borde säga ifrån!?

Rediga män sköter sig själva och behöver och vill inte vara med i någon systerförening. Dom flesta män skrattar och skämtar om metoo. Det är bara något trams kvinnorna roar sig med för tillfället. Inget att bry sig om.

Jag håller inte med. Alla måste säga ifrån när feministerna härjar. Jag vet att mäns inställning till gapiga feminister alltid varit att inte bry sig. Feministerna har vunnit/vinner mark hela tiden med den taktiken från männen. Inkvotering av kvinnor. Kvotering av föräldraledigheten. Utvidgad sexualbrottslagstiftning och utvidgat våldtäktsbegrepp i kombination med försvagade beviskrav. Allmän stigmatisering av män som våldsverkare. Introduktionen av ideologin genusteori på varenda program på högskolor. Genusdagis mm. Kvinnor får inte kritiseras av män osv.

Vad gör detta då i praktiken? Jo, idiotin får följder för samhället. Vi ser påverkan inom Polisen, samhällsförsvar, rättsväsendet, skolan, socialförvaltningen, sjukvården.

Dessutom är det så att målmedvetna feminister ser till att söka sig till utbildningar och verksamheter där de kan påverka. Precis som djurättsaktivister och asylaktivister gör. Det är en politisk strategi för kulturmarxismen. Förändra inifrån.

På 80-talet fanns inte den här diskussionen. Det fanns knappt en enda "vanlig" tjej i gymnasieålder som var feminist. Sakta men säkert har de vunnit mark. I dag håller oroväckande många tjejer på och gapar om att kvinnor är diskriminerade och att män är våldsverkare. Budskapet förs fram genom media. Folk tar till sig och tror på det som sägs i media. Inte alla, men många.

Det här är väl på det stora hela en rimlig reaktion och i många avseenden det bästa sättet att hantera galenskaperna, men det är också just för att man (läs: män) de senaste tio åren till stor del förhållit sig så här gentemot tokfeminismen som det har gått så långt och så illa som det gjort, och som vi nu ser idiotierna gripa in så i grundvalarna på vårt samhälle med t.ex. omkullkastande av grundläggande rättsprinciper.

När nämligen radikalfeminismen och genustramset började spira på våra universitet, så skakade de flesta erfarna och dugliga äldre akademikerna bara på huvudet åt nipprigheterna och tänkte att något så i grunden dumt inte skulle bli långlivat vid ett livskraftigt universitet; man tänkte att någon annan väl får ta itu med sk-ten och se till att den försvinner, medan man själv lugnt fortsätter med den seriösa verksamheten och det riktiga jobbet. Men just att ingen tog itu med galenskaperna, för att man inte ville slösa sin egen tid och kanske bromsas i karriären, gjorde att genustramset kunde sprida sig och vinna mark. Som ovan konstaterat, och som det finns åtskilliga exempel på, klarar inte feministerna (kvinnorna?) själva att rensa ut de värsta galningarna ur leden, utan de mest rabiata befordras istället till ledare i kvinnliga grupper. (Det är väl i mycket den kvinnliga konflikträdslan, som orsakar detta, där kvinnor traditionellt har privilegiet att kunna överlämna – sc. delegera - konflikthanteringen och farliga situationer till män.) Så har genus-galningarna fått makt och positioner vid våra universitet, där de kan mästra den seriösa verksamheten och ställa krav på att deras dumheter ska ingå i alla typer av studier – även fysik och matematik – till stor skada för den svenska akademiska världen och den högre utbildningen.

Ett konkret exempel på det ovan sagda är behandlingen av Eva Lundgren. När hon publicerade sina dumheter och undermåliga "forskning" så bara skakade mer erfarna och kunniga män på huvudet och vägrade ge falsarierna legitimitet genom att befatta sig med dem och avfärda sk-ten som lappri - de ville inte brottas med grisar. Men Eva Lundgren lyftes fram av manshatiska feministiska organisationer och kunde sprida sk-ten i media och till lättlurade unga feminister som ville rationalisera sitt manshat, även om det gjorde med lögner. Det var först när hennes galenskaper blev upphöjda till officiell svensk politik som det blev nödvändigt att såga henne jäms med fotknölarna, vilket gjordes i programmet Könskriget. Men naiva och rabiata feminister ser den granskningen fortfarande som en "backlash" istället för den utrensning av ren dynga det var frågan om i verkligheten.

Idag har feminismen så starkt grepp om svensk politik att det är tveksamt om det alls är möjligt att få det etablerade samhället att inse att en kampanj som #metoo är lika djupt skadlig både för grundläggande rättstänkande och för relationerna mellan könen och jämställdheten.
Att lugnt fortsätta med sitt arbete och vänta ut att dumheterna ska blåsa förbi och självdö kan vara lika destruktivt som det var att ha den inställningen i 30-talets Tyskland.

Kvinnor gillar ju inte mansplaning och vill stå på sina egna ben utan männen beskydd .Grattis ni får det ni önskar

Såvida jag inte konfronteras med den här skiten personligen, så är det inget jag orkar lägga någon energi på. På samma sätt som jag inte orkar lägga energi på någon annan typ av idiot heller.

Det kan kan enkelt förklaras med Dunning-Kruger effekten. Om en idiot, i egenskap av idiot, tycker att en fullständigt orimlig och ologisk uppfattning eller tankesätt faktiskt är rimlig, så kommer du sannolikt aldrig kunna förklara för idioten varför denne har fel. Idioter har helt enkelt varken självinsikt eller förstånd till att begripa varför de har fel.

Men visst, jag säger som sagt ofta ifrån om jag utsätts personligen för en idiot. Vad jag säger har, med anledning av det ovan skrivna, däremot sällan någon effekt och det övergripande ansvaret måste ändå hamna på offentliga personer vars åsikter faktiskt sprids.

Historien upprepar sig för att människor är människor.
Det finns instinkter som samspelar. T o m dom kvinnoförtryckande muslimerna gör vad de gör för kvinnors skull- eller iaf för att monopolisera fitta på jorden och i paradiset. Men man försöker också skydda kvinnornas heder- även om man dödar dem för att göra det.

I väst försöker man istället ta hand om kvinnorna i detta liv, ge dem vad man iaf tror att de vill ha. Nån sorts hodgepodge av kontroll över manliga svärer och frihet, med gamla kvinnliga privilegier av att få vara svag, inte få kritiseras, samt skyddas när det skiter sig.

Men fokus är alltid på kvinnor.

Är det något #metoo visat så är det ju att feminismen visst behövs fortfarande. Kvinnor behandlas fortfarande som objekt och som skit av män, överallt. Det är inget isolerat problem inom vissa grupper utan sker bevisligen överallt.

Visst, en del berättelse under #metoo var väl kanske rätt långsökta men det förändrar ju inte det faktum att problemet existerar inom i princip alla yrkes- och samhällsgrupper.

Man kan tycka att män som stöter på kvinnor med sliskiga kommentarer, som tafsar på kvinnor och så vidare inte är ett jätteproblem jämfört med faktiska våldtäkter, men det ena leder ju sannolikt till det andra. Det är inte så att tafsandet utförs av en grupp män, och våldtäkterna av en annan utan en tafsare kan mycket väl bli en våldtäktsman med rätt promillenivå och rätt förutsättningar.

Därtill kommer ju faktumet att INGEN ska behöva känna sig obekväm och rädd på till exempel jobbet. Skitsamma om män och kvinnor är olika, alla har rätt till sin privata sfär och ingen har rätt att tränga in i den och ta för sig utan tillstånd. Det gäller såväl män som kvinnor. Tyvärr finns ju uppenbarligen en utbredd kultur i Sverige där männen känner att det är deras roll och deras rätt att vara hur påflugna som helst på kvinnor, men det argumentet funkar inte längre. Det funkade när vi var apor, sedan utvecklade vi (de flesta av oss) empati och civiliserat beteende och då är det inte längre acceptabelt att bete sig som en brunstig babian så fort en kvinna man gillar kliver innanför dörren.

Du har helt fel, det är män som låter det här hända. Det hade varit över på 30 minuter om män sade ifrån.

Det hade varit över på 20 min om de sviniga männen inte belönades för sitt beteende.....

Orkar inte bry mig längre. De flesta av mina vänner orkar inte heller bry sig.
Spelar ingen roll vad vi säger eller gör längre för vi är vita onda män 24/7 .
Tänk dig att redan från barnsben bli utskälld dagligen för ditt kön din hudfärg och få inpräntat att vad du än gör så är du en ond vit man.
De flesta av oss förstår att de rabiata feministerna är en slags sektmedlemmar och saknar tillstymmelse till vett och sans.
Det enda som är riktigt beklämmande är att vanliga vettiga kvinnor delvis lyssnar på er, ingen rök utan eld typ.
Kontentan av erat sekteriska HAT är att vi orkar inte bry oss längre, gruppvåldtäckt av 20 ickevita män är en mindre nyhet än att vita Roffe nöp Lisa på rumpan på firmafesten.
Vi har slutat lyssna på er och vi känner heller inte beskyddarinstinkten i oss när det väl händer er något, för vi vet att vi bara får hat tillbaks om vi försöker skydda er.
Så nu får ni klara er själva.

Mvh.
en "ond" vit man, enbart för att jag föddes sådan.

Dom finns inte på flashback iaf. Här blir varje anklagad kändis ännu mera anklagad och hånad.

Jag är man, men det är ganska enkelt för mig:

Jag bryr mig inte om vad kvinnor jag inte känner tycker om män. Det finns inga kvinnor i min absoluta närhet som tycker illa om män som grupp, och det är väl där som jag som man "säger ifrån". Jag umgås helt enkelt inte med folk som tycker illa om män som grupp, och jag har heller ingen respekt för dessa i varken min privata roll eller min yrkesroll.

Jag anser dock att media inte besitter någon makt över mig som person, därför anser jag inte heller att jag bör gråta ut i media. Om folk låter media styra deras liv är det deras ensak, inte min.