__________________
Senast redigerad av Solglittret 2017-12-05 kl. 11:59.
Senast redigerad av Solglittret 2017-12-05 kl. 11:59.
Citat:
Jag ser inget ”sorgligt” i det – så länge det är barnets egna val när det gäller yrket/idrottskarriären.
Ifall ett barn väljer att gå i föräldrarnas fotspår när det gäller yrkesvalet är det väl bara naturligt att föräldrarna kommer med goda råd och försöker hjälpa barnet på traven. Jag förstår inte varför detta skulle uppfattas som negativt.
Alicia Vikanders (svenska skådespelarinnan som vann en Oscar) mamma var skådis själv. Så klart har hon hjälpt till med kontakter hit och dit. Och tipsat om auditions till olika roller. Men jobbet måste Alicia fortfarande göra på egen hand (med hjälp av andra - men ändå).
Kims mamma var ekonomijournalist. Kim ville INTE gå i hennes fotspår utan hennes önskan var att resa i världen. Då tipsade föräldrarna säkert på ett tidigt stadium om vad som skulle krävas ifall hon valde det spåret: bra skolor, språkkunskaper etc.
Om detta är att ”curla” med sitt barn då önskar jag att flera föräldrar skulle curla mera.
Med det sagt kan det naturligtivs vara så också att ifall ens barn aldrig behöver ta konsekvenserna för sitt handlande då utvecklas inte barnets säkerhetstänk. Men jag har inte uppfattat det som så när det gäller KW:s föräldrar. Så klart hjälper man sitt barn ifall hon har blivit av med sin plånbok så att hon slipper vara utomlands utan pengar och behöver kontakta ambassaden. Men själv tänker jag också att en duktig, erfaren och påläst journalist KANSKE skulle ändå ha säkrat ett extra kreditkort och extra pengar exempelvis i en pengpåse på magen under kläderna (så gör ju ägen vanliga turister). Så IFALL något skulle hända, då skulle hon ha haft back up ur egen ficka och slapp kontakta föräldrarna som en tonåring.
Den bästa hjälpen föräldrarna kan ge sina barn är att lära dem hur de bäst kan hjälpa sig själva att klara sig ur jobbiga situationer plus att de sk undvika att hamna i situationer där det inte finns något sätt för dem själva att rädda sig ur.
KW:s val var att skriva om de ”svarta fåren”. Hennes strävan var att skriva så att andra skulle få större förståelse för dem. Själv tänker jag som så att det KW kanske inte förstod är att hon själv ev. trodde sig förstå alla dessa vampyrer och andra kufer, men i verkligheten hade hon ingen aning om vad som rörde sig i skallen på dessa strda individer.
KW skulle ha skrivit en ”ärlig och vacker” story om en ”ovanlig karaktär” så att den stora massan skulle bättre förstå PM och hans gelikar. Men då tänker jag att är det inte lite ”grandiöst” om denna unga dam trodde sig ”förstå” PM bättre än exempelvis de som hade jobbat med honom och sagt upp kontakten med honom pga att han VAR omöjlig att samarbeta med? Det skulle ha varit att vilseleda läsaren ifall vi hade fått för oss att PM trots allt var en rätt så trevlig prick mitt i allt raket- och ubåtsbyggande.
Istället för att tro på storysar som den här sortens naiva journalister skriver, borde läsarna lyssna inåt och välkomna sina fördomar..
Ifall ett barn väljer att gå i föräldrarnas fotspår när det gäller yrkesvalet är det väl bara naturligt att föräldrarna kommer med goda råd och försöker hjälpa barnet på traven. Jag förstår inte varför detta skulle uppfattas som negativt.
Alicia Vikanders (svenska skådespelarinnan som vann en Oscar) mamma var skådis själv. Så klart har hon hjälpt till med kontakter hit och dit. Och tipsat om auditions till olika roller. Men jobbet måste Alicia fortfarande göra på egen hand (med hjälp av andra - men ändå).
Kims mamma var ekonomijournalist. Kim ville INTE gå i hennes fotspår utan hennes önskan var att resa i världen. Då tipsade föräldrarna säkert på ett tidigt stadium om vad som skulle krävas ifall hon valde det spåret: bra skolor, språkkunskaper etc.
Om detta är att ”curla” med sitt barn då önskar jag att flera föräldrar skulle curla mera.
Med det sagt kan det naturligtivs vara så också att ifall ens barn aldrig behöver ta konsekvenserna för sitt handlande då utvecklas inte barnets säkerhetstänk. Men jag har inte uppfattat det som så när det gäller KW:s föräldrar. Så klart hjälper man sitt barn ifall hon har blivit av med sin plånbok så att hon slipper vara utomlands utan pengar och behöver kontakta ambassaden. Men själv tänker jag också att en duktig, erfaren och påläst journalist KANSKE skulle ändå ha säkrat ett extra kreditkort och extra pengar exempelvis i en pengpåse på magen under kläderna (så gör ju ägen vanliga turister). Så IFALL något skulle hända, då skulle hon ha haft back up ur egen ficka och slapp kontakta föräldrarna som en tonåring.
Den bästa hjälpen föräldrarna kan ge sina barn är att lära dem hur de bäst kan hjälpa sig själva att klara sig ur jobbiga situationer plus att de sk undvika att hamna i situationer där det inte finns något sätt för dem själva att rädda sig ur.
KW:s val var att skriva om de ”svarta fåren”. Hennes strävan var att skriva så att andra skulle få större förståelse för dem. Själv tänker jag som så att det KW kanske inte förstod är att hon själv ev. trodde sig förstå alla dessa vampyrer och andra kufer, men i verkligheten hade hon ingen aning om vad som rörde sig i skallen på dessa strda individer.
KW skulle ha skrivit en ”ärlig och vacker” story om en ”ovanlig karaktär” så att den stora massan skulle bättre förstå PM och hans gelikar. Men då tänker jag att är det inte lite ”grandiöst” om denna unga dam trodde sig ”förstå” PM bättre än exempelvis de som hade jobbat med honom och sagt upp kontakten med honom pga att han VAR omöjlig att samarbeta med? Det skulle ha varit att vilseleda läsaren ifall vi hade fått för oss att PM trots allt var en rätt så trevlig prick mitt i allt raket- och ubåtsbyggande.
Istället för att tro på storysar som den här sortens naiva journalister skriver, borde läsarna lyssna inåt och välkomna sina fördomar..
Det var mycket du hadde på hjärtat här sno
Mitt inntryck av Kim Wall är: vacker, söt,barnslig, lita naiv, nyfiken, snäll,outgrundlig(Mona Lisa-ish),duktig,feminin,rolig. Mitt naturliga mannliga instinkt är att skydda henne. Jag ser ingenting "hårdt" i henne. Hon är inte den typen man sender inn i farliga krigsområden och kinky undergroundmiljön(vampyrism) Varför skulle hon välja en sånn yrkesväg? Ja, om inte då hennes föräldrar uppmuntrat henne. Vi hadde en kvinnlig journalist här i Norge som tidigt i sin karriär tog på säg mycket farliga uppdrag. Hon heter Åsne Seierstad, googla hennes navn och kolla på bilder av henne. Helt annat människomaterial.
__________________
Senast redigerad av kugutt 2017-12-05 kl. 13:11.
Senast redigerad av kugutt 2017-12-05 kl. 13:11.
Skapa ett konto eller logga in för att kommentera
Du måste vara medlem för att kunna kommentera