Bostadsbubbla i Sverige?

Brygglån är väl just de specifika fallen där kalkylen inte håller för dubbla lån men banken tillåter den höga belåningen temporärt, som en brygga.

Jag har lite svårt att se att det skulle ha någon betydelse.

Säg att vi talar om ett köp för 12 MSEK. Säg att hushållet får låna max 6 MSEK. (Dvs de tjänar 100 KSEK/mån).
Så redan där är vi under 50% belåning. Ingen amortering i övrigt nödvändig.
Då är frågan om hushållet hamnar mellan 4.5-5 ggr. Någon gör väl det men majoriteten gör knappast det.
FI skrev väl att 33% av nya låntagare i Stockholm hamnar över 4.5 ggr. Jag skulle kunna tänka mig att det är mest yngre personer som köper för första gången.

Vidare ser jag väl inte att den som får låna 6 MSEK har något skäl att haka upp sig på 1% amortering ett par år. Men för en ung familj som köper sin första bostad och har massor med utgifter då kan det ha betydelse. Men då talar vi inte om en villa i Bromma.

Om priserna sjunker med 10 procent kommer en familj som annars skulle låna 5*lönen under 4,5 gränsen. Är det inte bättre att vänta några månader? Har de inte sålt sin nuvarande bostad kanske de hamnar på fel sida om 1 mars med den försäljningen. Om de även insett (det är dock överkurs) att ränteavdragen troligen kommer ryka på sikt borde de sitta lugnt i båten istället. Det finns en anledning till att Magdalena Andersson flaggade för det redan tidigare i höstas. När räntan höjs måste avdragsrätten minskas. Jag överskattar dock alltid människors förmåga att tänka långsiktigt. Så det kanske blir som du säger.

Det finns ju risk att man inte får villan alls. De flesta gör allt för sina barn/kommande barn inkl. belånar sig på miljonbelopp för att få bo i ett säkert område. Inte så vanligt att båda parter i familjebildande ålder har 50k/mån. Smårbarnsfamiljer brukar ju ofta direkt efter villaköp ta microlån i form av bilköp, möbler, mm. Då spelar månadskostnaden stor roll särskilt om man inte har för avsikt att någonsin betala tillbaka lånet. I dessa fall tror jag att de flesta tar det osäkra framför det osäkra och sedan binder räntan i 10 år, stoppar huvudet i sanden, och skiter i vad som händer med både marknaden och räntan de kommande åren.

.

Äsch, jag glömde ju det kanske mest signifikanta kännetecknet:
* Personen vill maxa köpeskilling. Genom att sälja först vet vederbörande exakt hur mycket denne kan betala. Och deltar i många budgivningar sagda helg för att kunna köpa dyrast möjliga BR.

Jag säger inte att alla gör så. Det finns väl den kategori som du tillhör också. Dvs de som ser det som en risk att äga två sådana tillgångar samtidigt.

För egen del har jag alltid sett till att ha en marginal i försäljningspris på den bostad jag skall sälja. Jag har aldrig upplevt detta som ett bekymmer. (Sist hade jag kunnat leva med försäljningspriset 0. Även om jag nog hade muttrat en del över det). Men det har kanske att göra med att jag ser på mina bostäder som just bostäder och inget annat.

Har man inte en familjeinkomst över 100k skall man absolut inte köpa en villa i Sthlms kommun på dagens marknad. Det är för riskabelt. Håller med om huvudet i sanden. Ibland känner jag för att ställa mig bredvid kristallvertikalaccenten och skrika: har ni alla tappat all kontakt med verkligheten?

Oscar P gör nått iallafall. Bantar o fixar kassa. Oscar är visst hej o bror med finanseliten i Sth vilket kan hjälpa.
Om kk vore spelbart så sätter ja oddset för Tobin till 2 - Oscar odds 5

Amorteringskravet är intressant ur ekonomisk vetenskaplig synvinkel. I den här tråden har man flitigt diskuterat huruvida det är köpesumman eller månadskostnaden som är det väsentliga. Det amorteringskravet gör är, utöver att påverka fundamenta, att fungera som en "nudge" (kolla in årets nobelpris) som får köpare att förhålla sig till köpesumman i relation till inkomsten. D.v.s. amorteringskravet får en psykologisk effekt. Det är nästan parodiskt att det här sker samtidigt med Thalers nobelpris. Han är ju dessutom med i 'The Big Short". Snart får vi se om hans forskning har prediktiv validitet.

Förbättrad version:

Sökkriteria: Sthlm inom tullarna 60-130 kvm ('familjelägenheter' för vanliga människor utan enormt kapital)

Bostadssajt inkl utbudstyp /// Till salu just nu /// Sålt de senaste 3 månaderna
Hemnet allt /// 576 /// 714
Hemnet bara nyproduktion /// 50 /// ej sökbart
Hemnet inte nyproduktion /// 526 /// ej sökbart

Booli allt /// 1010 /// 943
Booli bara nyproduktion /// 394 /// ej sökbart*
Booli ej nyproduktion /// 616 /// ej sökbart*
* provade att söka på byggår men det funkade inte eftersom den uppgiften ofta saknades i annonsen

1) 229 (943-714) fler lägenheter sålda enligt Booli jämfört med Hemnet. Dessa är troligen bortplockade objekt som aldrig såldes men som fick bud. 229 / 943 = 25 %. De bortplockade objekten är objekt där budet troligen inte legat lägre än 10 % under utgångspriset. Riktiga 'skambud' verkar mäklarna inte publicera.

2) Hemnets utbud, 576 objekt, motsvarar 80 % av försäljningen under 3 månader. Den genomsnittliga beräknade försäljningstiden borde därmed vara 73,6 dagar ( antal till salu/antal sålt under 3 månader * 91,25 dagar). 427 objekt har lagts till de senaste 31 dagarna, mot förväntade 238 (714/3). Skarvar vi litet får vi därmed ett dolt utbud (i träda utanför Hemnet) på 79 % (427/238-1).

3) 90 fler objekt 'ej nyproduktion' till salu enligt Booli jämfört med Hemnet. 90/616 = 15 % av Boolis objekt finns inte på Hemnet. Dessa är troligen objekt som ligger i träda 'mot Hemnet', men finns på mäklarens egna sajt.

Så med ovan skarvning ser vi ett extra utbud utöver Hemnet och Booli på 64 % och ett extra utbud som syns på Booli men inte Hemnet på 15 %. Det är därför jag menar att det blir blodigt i vår när dessa skall samsas med 2018 års utbud. Under förutsättning att alla dessa inte tillhör min grupp 8, opportunistiska säljare som inte behöver sälja

Edit: Gjorde en tankevurpa i 1) som jag rättat.

Flyttningsnettot till Stockholms kommun från övriga Sverige(exklusive det egna länet) var ca 4000 personer 2016. Sedan finns det en stor utflyttning till länet, vilket gör att nettot blir negativt.

Storstockholms(länet) befolkningsökning uppgick till 37 621 personer 2016, dvs ungefär ett Kalmar, Falun, Skövde etc(tätorterna) för att sätta det i relation till något.

Befolkningsutveckling

Storstockholm(26 kommuner - Stockholms län)

1968: 1 427 236
1970: 1 477 990
1980: 1 528 200
1990: 1 641 669
2000: 1 823 210
2010: 2 054 343
2017: 2 299 593

Storgöteborg(13 kommuner, 12 i Västra Götaland och 1 i Hallands län).

1968: 682 305
1970: 712 174
1980: 734 956
1990: 777 432
2000: 844 802
2010: 928 629
2017: 1 009 203

Stormalmö(12 kommuner)

1950: 372 754
1970: 488 178
1980: 503 651
1990: 529 315
2000: 579 034
2010: 656 355
2017: 716 767

Vän av ordning påpekar att det handlar om riksbankens pris i ekonomisk vetenskap, vilket icke är ett nobelpris.