Bostadsbubbla i Sverige?

Det du beskriver är vad jag uppfattat som bankers generella regler. Samtidigt vet jag köpare som flyttat in i den nya lägenheten utan att de sålt den gamla och har 6 månaders brygglån. Så det finns undantag. På ett sätt generöst mot säljaren som inte behöver paniksälja, på ett sätt riskabelt för säljaren som frestas att vänta med försäljningen i tron om att priserna snart vänder upp igen. När brygglånet väl förfaller kan priserna vara ännu lägre.

Kan inte någon som jobbar på någon av storbankerna berätta hur stor del av kunderna som erbjuds de generösare brygglånen? Dessutom, kommer bankerna bevilja uppskov när de 6 månaderna passerat?

När jag räknar på scenarion för våren spelar det stor roll hur många, i mina grupper 1-3, som kommer behöva paniksälja i vår. Jag tror det är tillräckligt många för att pressa ner priserna till samma nivå som årsskiftet 13/14. Det bygger dock på antagandet att bankerna inte beviljar uppskov efter 6 månader annat än till väldigt få kunder och att bankerna framgent blir mer restriktiva med att bevilja brygglån om det inte finns ett skriftligt köpavtal på den gamla bostaden på överlåtelsedagen för den nya bostaden. Jag tror bankerna bryr sig mer om enskilda kreditrisker för deras bank, än vad som vore bäst för att mjuklanda bostadsmarknaden som helhet. They are not going to take one for the team.

De som ska köpa villa i Bromma borde vara tacksamma för amorteringskravet. Snart behöver de inte längre sälja en njure för att finansiera villan. Eftersom de av naturliga skäl tillhör grupp 5 - ingen har råd med en villa utan att ha gjort bostadskarriär - måste de ju i alla fall sälja lägenheten först. Alltså kan de troligen inte hinna köpa villan före första mars.

Summa summarum:amorteringskravet driver bara efterfrågan på små lägenheter, ettor och små tvåor.

Jag jobbar inte på bank men jag upplever det som att mer eller mindre samtliga numera köper ny lägenhet före de säljer den gamla.

Det var länge sedan jag hörde någon ha sålt sin bostad och bråttom att hitta ny.

De har ju satt sig i den situationen på eget bevåg, har spekulerat i fortsatta prisuppgångar, vill tjäna pengar på lån och behålla dessa medel för sig själva alternativt börja tjura och klaga på effekterna av nya händelser eller beslut. Vet hur det låter, "vi tvingades ju till" när ingen någonsin tvingade dem till någonting överhuvudtaget. Kan själv snart sitta i den sitsen där valet står mellan att bo smått och hyra, och det gör jag gärna, eller köpa svindyrt på ny ort, allt pga jobb, eller faktiskt skita i jobbet. Jag kan välja och det kan de andra också göra. Jag gillar inte dessa tattare som viftar bort risker och agerar som idioter...därför att de är just idioter, ömkansvärda förtappade svenskdjävlar av idag.

ja, om det inte finns något bättre land att flytta till.

finns det ett bättre land än sverige?
blir nog svårt

Vad jag känner till är det extremt ovanligt att sälja först. Man gör sig då i praktiken bostadslös, med viss sannolikhet.

De enda jag känner till som säljer först kännetecknas av:
* ensamstående med litet bohag.
* säljer och köper i område med hög omsättning.
* bryr sig inte så mycket om vad dom köper. Dom accepterar utbudet en given helg. Och köper den minst dåliga. Och där man kan få tillträde tillräckligt tidigt.
* Ofta handlar det bara om att dom ska köpa en större BR. Och då går det bra med en nästan godtycklig BR i ett visst område.

Under dessa förutsättningar kan det gå bra att sälja först och köpa sedan. Och då välja en BR där man kan få tillträde någon dag innan man skall ut.

Detta fungerar inte för sådana som mig som kanske letar ett år innan man hittar något värt att bjuda på. Att sälja först och bo på hotell i ett år är inte riktigt en option.

Vad jag känner till är det extremt ovanligt att sälja först. Man gör sig då i praktiken bostadslös, med viss sannolikhet.

De enda jag känner till som säljer först kännetecknas av:
* ensamstående med litet bohag.
* säljer och köper i område med hög omsättning.
* bryr sig inte så mycket om vad dom köper. Dom accepterar utbudet en given helg. Och köper den minst dåliga. Och där man kan få tillträde tillräckligt tidigt.
* Ofta handlar det bara om att dom ska köpa en större BR. Och då går det bra med en nästan godtycklig BR i ett visst område.

Under dessa förutsättningar kan det gå bra att sälja först och köpa sedan. Och då välja en BR där man kan få tillträde någon dag innan man skall ut.

Detta fungerar inte för sådana som mig som kanske letar ett år innan man hittar något värt att bjuda på. Att sälja först och bo på hotell i ett år är inte riktigt en option.

Det låter inte som att banken då räknar med att ni belånar båda husen. Gör man så sitter banken med säkerhet på båda lånen och behöver inte vara bekymrade för kreditförluster.
Däremot kommer ni att överskrida deras lånetak tills ni säljer det gamla huset. Dvs ni kommer att sitta med förhöjda ränteutgifter tillfälligt.
I stället för ett max på 5 ggr årsinkomsten sitter ni med kanske 7 ggr årsinkomsten. Det lär ju svida men då det är med säkerhet är det låg ränta. Tillfälligt någon månad borde inte det vara ett problem.

Tvekar banken kan ni eventuellt skaka fram en medlåntagare till lånet på radhuset. Då borde inte banken säga nej. Då är deras ränteinbetalningar säkrade och ni kan hålla på hur länge ni vill med att sälja radhuset.

(Däremot förstår jag att banken vill sätta press på folk att sälja så dom inte drar på det för länge).

---------------------------------
Förr i världen, t ex på 80-talet, var det det inte alls ovanligt att villor var trögsålda. Jag känner till folk som köpte villa och inte lyckades sälja befintlig och fick betala skadestånd till säljarna. Dom försökte få ut lite för mycket för sin befintliga. På den tiden villkorade man ibland köpet med att få sin egen bostad såld. Det har mäklarna jobbat starkt för att få bort.

När jag tittade på villor 2013 så upplevde jag att det var tunt med budgivare. Ibland var jag ensam på visning. Så det med att få villan såld är inte något nytt bekymmer. Det kan ta ett tag att hitta rätt köpare till lite dyrare objekt.

Den villa jag köpte 1990 var lite åt det hållet. Där försökte säljarna få ut för mycket och ratade bra bud. Men sedan försvinner ju budgivarna. Och då blir det lite trögare att sälja.
När jag senare sålde den villan berättade "min" mäklare att han fått erbjudande att sälja den villan 1990. Men säljaren då hade krävt för högt pris, så "min" mäklare hade svarat att: "då får du hitta en bättre mäklare".

I slutändan handlar det om att sätta ett rimligt pris och att acceptera att försäljningen kan ta lite tid. Dvs man kanske inte hittar rätt köpare på en gång.

Nettoutflyttningen av infödda svenskar ligger på några tusen om året sedan flera år tillbaka, så en mindre stad har redan lämnat. Jag bor utomlands och jag tror inte mina barn kommer att flytta till Sverige under närtid.

Ja, precis. Har som sagt inte efterfrågat det från banken så jag vet inte hur de ställer sig till det. Men det blir ju över 5 ggr inkomsten och över vad de angett som max lån för oss. Kassaflödesmässigt skulle det bli ganska mycket pengar ut varje månad. Istället för ~20% av disponibel inkomst blir det ~50% och det svider ju ordentligt. Det håller några månader eller så men sedan får man nog släppa radhuset även om det blir mindre än man förväntat sig. Om man inte kan hyra ut det, då kanske man kan hålla sig kvar runt 20% ändå så att säga, och hoppas att man hittar en köpare som betalar det man vill ha.

(är för övrigt skyldig dig svar från tidigare, men det kommer när tid finns)

ja, om det inte finns något bättre land att flytta till.

finns det ett bättre land än sverige?
blir nog svårt

då kanske du kan jämföra för och nackdelar med det nya landet?
blir intressant att läsa