Citat:
Ursprungligen postat av
GenesisP
1982...en familjemedlem fick absolut spatt efter finalen, ringde alla han kände och gapade; Abbiamo vinto! Siamo i migliori!
Resan var galen.
Gli Azzurri var hånade i förväg.
Italien kom från skandaler i Serie A, med ett hårt kritiserat lag. Tvivlet vändes till skam och vrede då de precis lyckades ta sig vidare ur det första gruppspelet med enbart oavgjorda resultat. Trycket utifrån skapade en fantastisk sammanhållning.
Då väntade de regerande världsmästarna, som var förstärkta med supertalangen Maradona. Efter en stenhård match där Gentile raderade ut Maradona, så stog Italien som segrare. Men man var fortfarande tvungna att besegra det stjärnspäckade Brasilien, som var storfavoriter till titeln. En match mellan olika stilar där den mest kritiserade italienska spelaren, Rossi, äntligen visade sig. Matchen slutade med välförtjänt 3 – 2 seger för Italien, där Rossi som bekant gjorde Italiens tre mål. En magisk match där Brasilien inte förlorade för att de själva spelade dåligt utan för att Italien var ännu bättre.
Efter det var det uppenbart att Italien skulle bli världsmästare. Under semifinalen mot Polen och finalen mot de regerande europamästarna Tyskland, så tror jag att alla spelarna på planen var medvetna om att Italien skulle vinna, redan innan spelet ens börjat. Det hindrade dock inte att semifinalen mellan Tyskland (som i detta VM hade fått den otacksamma rollen som de ”onda”) och Frankrike också blev en fantastisk drabbning.
Jag upplevde detta VM i Italien, med allt vad det innebar i form av känslomässig berg- och dalbana. När jag kom hem så visade sig att nästan alla hade missat den fantastiska sagan och missförstått de otroliga drabbningarna. ”VM hade ju såklart dött när Brasilien så orättvist hade åkt ut”.
Alla jävla italienare skrek ut denna seger. Galenskapen var total.
Poängen är att din släkting inte ens överdrev. Segern var vansinnigt spektakulär med antihjälten Rossi i huvudrollen. Rossi som pga totonero blev avstängd i tre år, sedan reducerat till två år. Kom tillbaka till VM och spelades i form.
Likheterna med VM 2006 är uppenbara. Juventus hade världens bästa fotbollsspelare men blev dömda till Serie B. Fritt ur minnet så var minst åtta spelare i VM-finalen 2006 spelare från Juventus? Oavsett hade Pessotti försökt begå självmord och gli Azzurri stod under all kritik. Det fanns inga stora stjärnor typ Baggio eller Maldini, dessutom var den största stjärnan, dvs Totti långtidsskadad. Han spelades i form under turneringen. Laget var sämre än 2002.
Gli Azzurri är fågel Fenix. Är de är uträknade och hånade så reser de sig från askan oh flyger högt. Därför blir triumferna extatiska.